Herman Lindqvist (politiker)

Från Wikipedia
Version från den 18 maj 2017 kl. 17.34 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (SBL)
Herman Lindqvist
Född9 juli 1863[1][2][3]
Arboga landsförsamling[1][4], Sverige
Död29 maj 1932[1][2][5] (68 år)
S:t Johannes församling[1][5][4], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[6][7][8]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][9][4], fackföreningsperson[1], snickare[3]
Befattning
Ordförande, Svenska träarbetareförbundet (1894–1900)[3]
Ordförande, Landsorganisationen i Sverige (1900–1920)
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1906–1911)[10][4]
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1912–1921)[4]
Andra kammarens vice talman (1918–1918)[4]
Andra kammarens talman (1918–1921)[4]
Sveriges socialminister
Regeringen Branting II (1921–1923)[4]
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1922–1932)
Andra kammarens talman (1924–1927)[9][4]
Politiskt parti
Socialdemokraterna ()[1][9][4]
Socialdemokraterna ()[4]
politisk vilde ()[4]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Herman Lindqvists grav på Norra begravningsplatsen.

August Herman Lindqvist, född 9 juli 1863 i Arboga, död 29 maj 1932 i Stockholm, var en svensk fackföreningsman och socialdemokratisk politiker.

Biografi

Lindqvist var son till rättaren Erik Lindqvist och hans maka Karolina. Hemmet var fattigt och han sattes som artonåring i möbelsnickarlära och avlade sitt gesällprov 1885. Några år senare var han med om att bilda en träarbetarefackförening i hemstaden, i vilken han blev sekreterare. Efter att ha flyttat till Stockholm 1889 kom han i kontakt med möbelsnickarefackföreningen och blev snabbt styrelseledamot och därefter ordförande. Den posten innehade Lindqvist tills han utsågs till expeditionsförare för Svenska träarbetareförbundet 1894. Han kvarstod på den posten tills han 1897 blev förbundets förtroendeman på heltid. Vid den tiden planerade han tillsammans med Järn- och metalls förtroendeman Ernst Blomberg vad som kom att bli LO 1898. Lindqvist deltog i Landsorganisationens konstituerande kongress 1898 och valdes in i sekretariatet. Senare efterträdde han Fredrik Sterky som ordförande i LO 1900-1920. Han ledde storstrejken 1909 och samlade styrkorna efter nederlaget. Han var även aktiv i SAP och hade stort inflytande i dess verkställande utskott under åren 1905-1920. Han var riksdagsledamot i (andra kammaren) 1906-1918 och 1919-1932 (politisk vilde vid den urtima riksdagen 1918), talman i andra kammaren 1918-1921 och 1924-1927 samt socialminister 1921-1923.

Han var inblandad i en skandal 1920 då det avslöjandes i borgerlig press under valrörelsen, att han tillsammans med ecklesiastikminister Värner Rydén och riksdagsman Gerhard Magnusson, skulle ha tjänat pengar på spekulationsaffärer i ett importbolag för bränsle och livsmedel och därmed profiterat på nöden under första världskriget. På partikongressen samma år krävdes att Lindqvist skulle avgå som LO-ordförande, men efter att Hjalmar Branting hotat med sin avgång, så nöjde sig kongressen med att kräva att Rydén och Magnusson lämnade sina förtroendeuppdrag.[11] Lindqvist lämnade likväl ordförandeposten senare samma år.

Lindqvist är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [12]

Kuriosa

Herman Lindqvist (född 1943) är dottersonson (genom sin far adoptivsonson) till Herman Lindqvist.

Samtida citat

Zeth Höglunds karaktäristik lyder:

Klok, erfaren, skicklig förhandlare, god talare av den lugnt redogörande sakliga typen... imponerande genom sin fasthet, viljestyrka och behärskning.
– 100 år med LO., Landsorganisationen i Sverige, Stockholm 1998. S. 14

Erik Palmstierna har en ytterst syrlig karakteristik av honom:

Herman Lindquist förkroppsligade den svenska arbetarklassen. Han förandligade den inte.
– Palmstierna 1950, s. 60

Referenser

Tryckta källor

  1. ^ [a b c d e f g] Folke Lindberg, A Herman Lindqvist, s. 552, läst: 10 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Herman Lindqvist, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] läs online, library.fes.de .[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 136, Lindqvist i Stockholm, A Herman, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Johannes kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6022/F I/3 (1920-1932), bildid: 00035360_00356, sida 353, död- och begravningsbok, s. 353, läs onlineläs online, läst: 17 februari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 18 maj 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Lindqvist, AUGUST HERMAN, Svenskagravar, läs onlineläs online, läst: 27 februari 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sten nr 297 – Herman Lindqvist, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 18 maj 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 65, August Herman Lindqvist (S), läs onlineläs online, läst: 18 mars 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ Folke Lindberg, A Herman Lindqvist, s. 552, läst: 10 december 2016.[källa från Wikidata]
  11. ^ Linderborg, Åsa (2001). Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000. Atlas akademi, 99-3423719-9. Stockholm: Atlas. sid. 125-126. Libris 8382391. ISBN 91-89044-78-9 
  12. ^ Hitta graven
  • Palmstierna, Erik (1950). Åtskilliga egenheter: karaktärstudier och silhuettklipp. Stockholm: Tiden. Libris 1787262 
  • Svenska folkrörelser. 1, Nykterhetsrörelse. Politisk arbetarrörelse. Fackföreningsrörelse. Folkbildning. Kooperation. Stockholm: Lindfors. 1936. sid. 715-716. Libris 65838 
  • 100 år med LO.. Stockholm: Landsorganisationen i Sverige. 1998. Libris 2785838. ISBN 91-566-1502-7 (korr.) 

Vidare läsning

Företrädare:
Fredrik Sterky
LO:s ordförande
19001920
Efterträdare:
Arvid Thorberg
Företrädare:
Daniel Persson i Tällberg
Andra kammarens vice talman
1918
Efterträdare:
Raoul Hamilton
Företrädare:
Daniel Persson i Tällberg
Andra kammarens talman
1918–1921
Efterträdare:
Viktor Larsson
Företrädare:
Henning Elmqvist
Sveriges socialminister
19211923
Efterträdare:
Gösta Malm
Företrädare:
Viktor Larsson
Andra kammarens talman
1924–1927
Efterträdare:
Bernhard Eriksson