Herman Lindqvist (författare)
| Herman Lindqvist | |
 Herman Lindqvist under en kampanj för Barncancerfonden i Kungsträdgården i Stockholm i maj 2013. | |
| Född | Bror Herman Lindqvist 1 april 1943 Bromma, Stockholm |
|---|---|
| Yrke | Journalist, författare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska, finska, engelska, franska, tyska |
| Genrer | Historia, biografier, tre romaner, sammanlagt 58 böcker |
| Framstående verk | Historien om Sverige, 30 program i SVT-serien "Hermans Historia" |
| Framstående priser | Belönad av bl a Svenska Litteratursällskapet i Finland, H.M Konungens medalj Kommendör av Finlands Lejons order |
| Make/maka | Carin Nordman (1965–1977)
Birgitta Lindqvist (1979–2014) Liliana Komorowska (2015–) |
| Barn | Tre barn[1] |
Bror Herman Lindqvist, född 1 april 1943 i Bromma församling i Stockholm, är en svensk journalist, författare och populärhistoriker.
Innehåll
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Herman Lindqvist växte upp på Sveriges ambassad i Helsingfors där fadern var pressattaché.[2] Han avlade studentexamen i Helsingfors 1964, bedrev sedan studier vid Stockholms universitet och Göteborgs universitet, samt anställdes därefter på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1966–67. Han var anställd på Aftonbladet 1967–71 (korrespondent i Prag 1968, Paris 1969 och Beirut 1970), frilanskorrespondent i Hongkong för Expressen 1971–73, anställd där från 1973 och deras korrespondent i Bangkok 1973–76 samt i Kairo 1976–78. Lindqvist anställdes på TV 1 1980, var TV:s Asienkorrespondent i Tokyo 1981–84, Sveriges Radios korrespondent i Paris 1984–89 och frilansade därefter för radio och tv i Madrid 1989–91 samt har skrivit kåseriböcker om sin vistelse där.
Vid sekelskiftet 2000 uppmärksammades han genom sin populärhistoriska TV-serie Hermans historia (1991–2002), samt bokserien Historien om Sverige (1992–2006) som har sålt i stora upplagor. Under 2000-talet var Lindqvist därtill kolumnist i Aftonbladet.
Lindqvist är uttalad rojalist och i hans texter står kungligheter och andra makthavare ofta i centrum.
Kontroverser[redigera | redigera wikitext]
Lindqvist har från akademiskt skolade historiker fått kritik för att en del av hans böcker innehåller faktafel och kontroversiella värderingar.[3] 2000 drogs hela förstaupplagan av Lindqvists bok Drömmar och verklighet in av hans dåvarande förlag Norstedts på grund av att han där, utan faktagrund och mot befintlig historisk forskning, pekade ut professor Karl-Gustaf Hildebrand som antisemit.[4][5] Efter korrigering utkom boken i ny version.
År 2012 stoppade Bonniers utgivningen av Lindqvists memoarer, Mitt i allt, sedan Dagens Nyheter-journalisten Henrik Arnstad anklagat Lindqvist för historieförfalskning då Lindqvist i memoarerna än en gång anklagat Hildebrand för antisemitism.[5] Lindqvist hävdade senare i ett e-brev till Dagens Nyheter att kontroversen berodde på en olycklig formulering och att han inte hade för avsikt att peka ut Hildebrand som nazist. Han meddelade även att formuleringen skulle tas bort.[6] Memoarerna utkom strax efteråt i korrigerad form.
I samband med att svenska prinsessan Estelles namn kungjordes 2012 gav Lindqvist ett negativt utlåtande om namnvalet. Kommentaren att namnet "låter som en nattklubbsdrottning", väckte skarpa reaktioner. Senare bad Lindqvist om ursäkt.[7]
Våren 2012 hamnade Lindqvist även i blåsväder efter att ha medverkat i en intervju för en högerextremistisk webbplats.[8]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Herman Lindqvist har tre barn från två tidigare äktenskap.[1] Hans andra äktenskap ingicks 1979 med författaren Birgitta Lindqvist[9] men paret separerade våren 2014.[10] Tillsammans har de dottern Elin Lindqvist, som också är författare. Han skilde sig från Birgitta Lindqvist januari 2015 och flyttade till Warszawa med sin nya partner Liliana Komorowska som han gifte sig med 6 juni 2015.[11][12][13][13]
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- 1969 – Tjeckoslovakien 1968 – den vackra drömmen
- 1980 – Strax före deadline
- 1983 – 102 krogar i Fjärran Östern
- 1984 – Japaner, japaner, japaner
- 1988 – Gallfeber
- 1989 – Rapporter från Mittens rike
- 1989 – Revolution! Om Frankrikes blodiga år
- 1989 – Om sakernas tillstånd i Paris 200 år efteråt (medförfattare)
- 1989 – Vita drömmar
- 1990 – ¡Caramba! Säger dom aldrig
- 1991 – Historien om Spanien
- 1991 – Europa är vi allihopa
- 1991 – Axel von Fersen – kvinnotjusare och herreman
- 1992 – På landet i Paris eller Tillbaka till plöjorna
- 1992 – Från islossning till kungarike
- 1993 – Christopher Columbus – var han riktigt klok?
- 1993 – Fjärran han drumlar eller Så kan det gå när inte tagelskjortan är på
- 1993 – En vandring genom den svenska historien
- 1993 – Gustav Vasa och hans söner och döttrar
- 1994 – Brödrafolkens fel
- 1994 – När Sverige blev stormakt
- 1995 – Storhet och fall
- 1996 – Med en gnutta fax
- 1996 – Hermans historia – Kungar och drottningar, öden och äventyr i Sveriges förflutna
- 1996 – Nyttan och nöjet
- 1997 – Herman i Frankrike
- 1997 – Gustavs dagar
- 1998 – Axel von Fersen och hans kärlek till Marie Antoinette (medförfattare)
- 1998 – Drottningholms slottsteater
- 1998 – När riket sprängdes och Bernadotte blev kung
- 1999 – Den svenska skogens historia (medförfattare)
- 1999 – Nu är det jul igen och igen och igen
- 1999 – Ånga och dynamit
- 2000 – Drömmar och verklighet
- 2002 – Nya berättelser från TV-serien Hermans historia
- 2002 – Tacka katten för det
- 2002 – Historien om ostindiefararna
- 2002 – Från istid till framtid
- 2003 – Krokodilen
- 2004 – Napoleon
- 2005 – Rubinen
- 2006 – Carl XVI Gustaf – porträtt i tiden
- 2006 – Mordet på Axel von Fersen
- 2006 – Det hände i Storkyrkan
- 2006 – Sveriges drottningar
- 2007 – Blå tummen med prinssessornas hopkok
- 2007 – Vår Dramatiska historia
- 2008 – Madame de Pompadour
- 2009 – Jean Bernadotte – mannen vi valde
- 2009 – Victoria – drottning med tiden
- 2010 – Bernadotte - Det började i Örebro (medförfattare)
- 2010 – Kungligt och mänskligt
- 2010 – Kungliga frierier
- 2011 – Ludvig XIV: Solkungen
- 2012 – Mitt i allt (memoarer)
- 2013 – När Finland var Sverige
- 2014 – Erik XIV- prakt, drömmar, mörker
- 2015 – Våra Kolonier - De vi hade och de som aldrig blev av
- 2016 – De vilda Vasarna - En våldsam historia
- 2017 – Mannerheim - Marsken, masken, myten
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Herman Lindqvist om samvete och kärlek. Expressen, Karin Söbring 2014-09-21. Läst 2015-02-02.
- ^ "Mitt i allt" från Stockholms stadsbibliotek
- ^ Peter Englund. ”Herman snubblar”. https://peterenglundsnyawebb.wordpress.com/2015/09/03/herman-snubblar/. Läst 25 juni 2016.
- ^ Tobias Brandell/SvD. ”Faktafel stoppar Lindqvists bok”. http://www.svd.se/kultur/faktafel-stoppar-lindqvists-bok_7419702.svd. Läst 14 augusti 2012.
- ^ [a b] Henrik Arnstad/DN. ”Herman Lindqvist fortsätter förfölja antinazisten Karl-Gustaf Hildebrand”. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/henrik-arnstad-herman-lindqvist-fortsatter-forfolja-antinazisten-karl-gustaf-hildebrand/. Läst 14 augusti 2012.
- ^ Karl Dalén/DN. ”Herman Lindqvist: Jag har inte anklagat Hildebrand för att vara nazist”. http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/herman-lindqvist-jag-har-inte-anklagat-hildebrand-for-att-vara-nazist. Läst 14 augusti 2012.
- ^ Nordén, Sebastian (20 september 2012). ”Så reagerade Victoria på Hermans sågning”. MSN Nöje. Arkiverad från originalet den 4 januari 2013. https://archive.is/20130104113541/http://noje.se.msn.com/nyheter/s%C3%A5-reagerade-victoria-p%C3%A5-hermans-s%C3%A5gning.
- ^ osignerad artikel/DN. ”Herman Lindqvist medverkade på extremistsajt”. http://www.dn.se/kultur-noje/herman-lindqvist-medverkade-pa-extremistsajt. Läst 14 augusti 2012.
- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1985. Norstedts. 1984. sid. 686. ISBN 91-1-843222-0
- ^ ”Herman Lindqvist separerar”. Göteborgs-Posten. 19 februari 2014. http://www.gp.se/tt/ttnoje/1.2285406-herman-lindqvist-separerar. Läst 7 augusti 2014.
- ^ [Liliana Komorowska ”Grattis ...”]. Liliana Komorowska. Läst 6 juni 2014.
- ^ ”Herman Lindqvist om samvete och kärlek”. http://www.expressen.se/nyheter/herman-lindqvist-om-samvete-och-karlek/. Läst 06062015.
- ^ [a b] Herman Lindqvists dyra skilsmässa. Expressen, Fredrik Hansson, 2014-08-10. Läst 2015-02-02.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Lindqvist, Herman B i Vem är det 1993
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 2007, huvudred. Ann Moen, Nationalencyklopedin, Malmö 2006 ISBN 91-975132-7-X ISBN 978-91-975132-7-2 s. 369
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Herman Lindqvist i Nationalencyklopedins webbupplaga
- Herman Lindqvist - officiell hemsida
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Hasselrot, Astrid (1987). Skål och tack!: en bok om hur vi slutade dricka för mycket : intervjuer. Stockholm: Prisma. sid. 115-134. Libris 7407445. ISBN 91-518-2062-5
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Herman Lindqvist (författare).- Herman Lindqvist hos Albert Bonniers förlag
- Herman Lindqvist i Svensk mediedatabas
- Herman Lindqvist (författare) i Libris
Wikimedia Commons har media som rör 
