Hoppa till innehållet

Hushumla

Från Wikipedia
Hushumla
Hane av hushumla (med ovanligt mycket svart på bakkroppen)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläktePyrobombus[1]
ArtHushumla
B. hypnorum
Vetenskapligt namn
§ Bombus hypnorum
Auktor(Linnaeus, 1758)[2]
Synonymer

Apis hypnorum Linnaeus, 1758[2]
Bombus koropokkrus Sakagami and Ishikawa, 1972[2]
Bombus calidus Erichson, 1851[2]
Bombus leucopygus Illiger, 1806[2]
Apis aprica Fabricius, 1798[2]
Pyrobombus bryorum (Richards, 1930)[2]
Bombus insularis Sakagami & Ishikawa, 1969[2]
Apis meridiana Panzer, 1801[2]
Apis ericetorum Panzer, 1801[2]
Bombus fletcheri Richards, 1934[2]
Apis bostoniana Sulzer, 1776[2]
Apis leucorhina Gmelin, 1790[2]
Apis rupestris Fabricius, 1794[2]

Bombus hypnorum bryorum Richards, 1930[2]
Hushumlor på vakt vid sitt bo i en fågelholk
Hushumlor på vakt vid sitt bo i en fågelholk
Hitta fler artiklar om djur med

Hushumla (Bombus hypnorum) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).[2] Den kallas också trädhumla.[3]

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Drottningen blir 17 till 20 millimeter lång, arbetarna 8 till 18 millimeter och hanarna 14 till 16 millimeter[4]. Honorna (drottning och arbetare) har orangeröda mellankroppar och svarta bakkroppar med vita bakkroppsspetsar. Hos hanen är det orangeröda området större och sträcker sig in på de två första bakkroppssegmenten. Den vita bakkroppsspetsen är också bredare. Hushumlan är mycket lik tajgahumlan, men denna har ett mörkt band över mellankroppen, mellan vingfästena. I Sverige finns den senare dessutom bara i Norrland.[5]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Habitaten utgörs av träd- och buskbeväxta områden, skogsgläntor och -bryn.[6] Arten uppehåller sig emellertid gärna i människans närhet[6], och den förekommer därför också i bebyggda områden som tätorter, villaområden, på landet vid byar och hus, i parker och trädgårdar[7]. Bona anläggs gärna i närheten av bebyggelse, som i isoleringen i väggar, i obebodda fågelholkar, parker och trädgårdar, men även ute i naturen som i ihåliga träd (därav det alternativa svenska namnet).[7] Den är dessutom en av de vanligare gästerna i humleholkar.[5] Antalet individer i boet är relativt högt; det kan åtminstone vara 150 stycken, enligt vissa auktoriteter 400[8]. I de kinesiska bergen, där den är mindre vanlig, lever den på mellan 800 och 4 400 meters höjd.[9] Arten har många fiender, som humlemottets larver, som lever av humlans avkomma, olika smågnagare som skogsmöss[7] samt snylthumlorna hussnylthumla och trädgårdssnylthumla, som dödar eller kör iväg drottningen och tar över samhället där hon tvingar arbetarna att föda upp hennes egen avkomma[7][10]. Det är trligtvis därför som hushumlans arbetare är så påtagligt aggressiva vid boet.[7]

I Norden uppträder de första arbetarna i slutet på april, följda av hanarna i slutet av juni.[8] Längre söderut visar sig humlan tidigare; i Sydengland kommer den övervintrande drottningen fram sent i februari eller april[10], följd av de första arbetarna i mitten på april[8]. Då arten kan ha två generationer per år i delar av sitt utbredningsområde kommer de första könsdjuren (hanar och drottningar) sent i maj, följa av den andra generationen i slutet av augusti till början av september. I Sydengland har sentflygande drottningar observerats så sent som november eller rent av tidigt i december.[10]

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer. Vanliga värdväxter är rosväxter som hallon och björnbär, videväxter som sälg, ärtväxter som sötväppling, kransblommiga växter, grobladsväxter som lejongap, dunörtsväxter som mjölke, väddväxter som vädd och stenbräckeväxter som alunrot samt olika fruktträd.[11][5]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Arten är vanlig i stora delar av Europa och Asien, från västra Frankrike till Kamtjatka i öster, och från Pyreneerna i söder till norra Norden. Den saknas helt från Medelhavsregionen och även i södra Italien, Balkan, stäpperna i Ukraina och Rumänien samt Turkiet.[6]

Arten har spritt sig västerut på senare år: Den upptäcktes så sent som 2008 på Island[12], i England 2001 (nära byn Landford i Wiltshire[8]), i Skottland 2013 och Irland 2014[10].

I södra till mellersta Asien förekommer den i Myanmar, nordöstra till centrala Kina (Inre Mongoliet samt provinserna Xinjiang, Jilin, Liaoning, Gansu, Ningxia, Shanxi, Hubei, Guizhou, Sichuan, Qinghai samt Yunnan) och Taiwan[9].

Arten är vanlig i hela Sverige.[7][13] I Finland har den observerats i hela landet, tätare i de södra delarna.[14]

Status

[redigera | redigera wikitext]

Hushumlan är klassificerad som livskraftig både globalt[6], i Sverige[7] och i Finland[14].

Fotogalleri

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Bombus hypnorum (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Bombus+hypnorum. Läst 30 juli 2025. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Bombus hypnorum (Linnaeus, 1758)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714926#null. Läst 5 juli 2023. 
  3. ^ ”Hushumla Bombus hypnorum (Linnaeus, 1758)”. Taxonomi. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/103272/taxonomi. Läst 15 december 2024. 
  4. ^ ”Baumhummel - Bombus hypnorum” (på tyska). Wildbienen. https://www.wildbienen.de/b-hypnor.htm. Läst 5 juli 2023. 
  5. ^ [a b c] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 92-93. ISBN 978-91-7139-776-8 
  6. ^ [a b c d] Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2015 Bombus hypnorum . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 4 juli 2023.
  7. ^ [a b c d e f g] ”Hushumla Bombus hypnorum (Linnaeus, 1758)”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103272/information. Läst 23 juli 2025. 
  8. ^ [a b c d] Benton, Ted (2006) (på engelska). Bumblebees. London: HarperCollins. sid. 348-350. ISBN 0-00-717451-9 
  9. ^ [a b] Paul Williams, Ya Tang, Jian Yao & Sydney Cameron (2008). ”The bumblebees of Sichuan (Hymenoptera: Apidae, Bombini)” (på engelska) (PDF (9,34 MB)). Systematics and Biodiversity. University of Illinois. sid. 57-58. doi:10.1017/S1477200008002843. http://www.life.illinois.edu/scameron/pdfs/Williams&al09_Sichuan.pdf. Läst 9 maj 2017. 
  10. ^ [a b c d] M Edwards (Juni 2025). ”Bombus hypnorum (Linnaeus,1758)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/bee/apidae/bombus-hypnorum. Läst 23 juli 2025. 
  11. ^ ”Artdatabankens humlesida, Hushumla”. Artdatabanken. Arkiverad från originalet den 25 januari 2025. https://web.archive.org/web/20250125130737/http://www.artdata.slu.se/Humlor/las-hypnorum.htm. Läst 23 juli 2025. 
  12. ^ Pierre Rasmont et al. (9 december 2013). ”Bombus (Pyrobombus) hypnorum (L., 1758)” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=3045. Läst 9 maj 2017. 
  13. ^ ”Hushumla Bombus hypnorum (Linnaeus, 1758)”. Kartor. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103272/karta. Läst 23 juli 2025. 
  14. ^ [a b] ”Hushumla – Bombus hypnorum”. Finlands artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204748. Läst 23 juli 2025. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​ • BioLib: 70354​ • Dyntaxa: 103272​ • EoL: 1065258​ • GBIF: 1340513​​​ • Inaturalist: 61803​ • ITIS: 714926​ • IUCN: 13340413​ • NCBI: 30191​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 231880​​​​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hushumla&oldid=57816178”