Jenny Nyström

	Jenny Nyström
	Jenny Nyström vid sitt arbetsbord i sitt hem 1944.
Född	13 juni 1854; Kalmar, Sverige
Död	17 januari 1946 (91 år); Stockholm, Sverige
Begravningsplats	Norra begravningsplatsen; kartor
Föräldrar	Daniel Nyström
Konstnärskap
Fält	Måleri
Motiv	Tomtar
Utbildning	Konsthögskolan Valand, Kungliga Akademien för de fria konsterna och Académie Julian
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Jenny Eugenia Nyström (gift Nyström-Stoopendaal), född 13 juni 1854 i Kalmar, död 17 januari 1946 i Stockholm, var en svensk konstnär och illustratör. Hon är mest känd för att ha givit jultomten ett ansikte i Sverige, främst genom sina illustrationer av julkort.

Biografi

Nyström föddes som dotter till folkskolläraren och slottskantorn Daniel Nyström och dennes hustru Annette Eleonora Bergendahl. Som åttaåring kom familjen till Majorna i Göteborg, där fadern^[a] blev förste lärare vid Carlgrenska skolan eller Flicko-Slöjdskolan vid Stigbergstorget (på platsen för biografen Kaparen).

Under fem år gick Jenny Nyström i en skola – i närheten av faderns lärarbostad – som var inrymd i segelmakare Lefflers hus vid Allmänna vägen.^[6] År 1865 började hon i Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola, och började måla i olja redan som femtonåring. Hon var elev vid Konstakademien i Stockholm under åren 1873–1881.

I slutet av sin utbildning vid Konstakademien delade hon förstaplatsen som elev med Richard Hall i akademiens tävling, och kunde därför söka stipendium för vidareutbildning i Paris. Hon var den första kvinna som vann tävlingen på Konstakademien, och fick under sin studietid i Paris 1882–1886 ställa ut på den stora Parissalongen år 1884.

Den 24 maj 1887 gifte hon sig med Daniel Stoopendaal och de fick 25 juni 1893 sonen Curt Nyström Stoopendaal. Sonen förde familjetraditionen vidare, och är även han en känd julkortsillustratör.

Nyströms illustrationer distribuerades av firman Strålin & Persson i Falun, där hon arbetade i många år.

På Kalmar läns museum finns en basutställning med verk och teckningar av Jenny Nyström.^[7] Hon finns även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum^[8], Nationalmuseum^[9], Nordiska museet^[10] i Stockholm och Kalmar konstmuseum^[11].

Jenny Nyström-Stoopendaal är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.^[12]

Jenny Nyströmsskolan i Kalmar har fått sitt namn efter henne.

Bibliografi

Barnkammarens bok (1882)

Illustrationer

Lille Viggs äfventyr på julafton av Viktor Rydberg (1876)
Ur barnens verld : hågkomster och historier av Sigfrid Wieselgren (1879-1882)
På Köpingshus : berättelse från Engelbrekts befrielsekrig av Jon Olof Åberg (1883)
Bröderna Grimms sagor i urval för barn (1883)
Svenska folksagor och äfventyr, utgivna av Albrekt Segerstedt (1884)
Små och stora berättelser för barn av Amanda Kerfstedt (1884)
Barnhistorier av Johanna Christina von Hofsten (1884)
Sommarsagor för vinterqvällarne av Concordia Löfving (1885)
En liten verld bland fjällen : berättelse för barn av Laura Fitinghoff (1885)
Albert Ulrik Bååths Fornnordiska sagor (1886)
Vid Juletid av Carl David af Wirsén (1887)
Vackra Svarten (1891) - Black Beauty
Nils Fredrik Sanders utgåva av Eddan (1893)
Svenska folksagor berättade för barn, utgivna av Fridtjuv Berg (1899)

Bildgalleri

Målningen Konvalescenten, 1884.
Målningen Fransk bondgumma, 1885.
Jultidningsomslag, 1904.
Julkortsmålning.
Julkortsmålningar.
Jultidningsomslag, 1920.

Kommentarer

^ Fadern, Daniel Nyström, kom senare att fungera som bildmässig förebild för Tomten i Jenny Nyströms illustrationer till Viktor Rydbergs dikt.^[5]

Källor

Nyström-Stoopendahl, Jenny i Vem är vem?, sid 621, 1945

Noter

^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, Norra begravningsplatsen.se, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Stoopendahl, JENNY EUGENIA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Kalmar slottsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00176/C/2 (1815-1860), bildid: C0027710_00144, födelse- och dopbok, s. 265, läs online läs online, ”6 Jenny Eugenia 13/6,22/6 31 Stottskantor och ....Daniel Nyströms och dess... Anette Eleonora Bergendahls dotter ...”.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Barbro Werkmäster, Jenny E Nyström-Stoopendaal, Band 27 (1990-1991), Svenskt biografiskt lexikon, 1990, s. 782, läst: 19 december 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ El-Mochantaf, Christer (2014-12-17): "Tomtens ursprung bekräftat: Göteborgare". Expressen.se. Läst 18 december 2014.
^ Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1996, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1996, s. 25
^ Kalmar läns museum
^ Göteborgs konstmuseum
^ Nationalmuseum
^ Nordiska museet
^ Kalmar konstmuseum
^ Hitta graven Arkiverad 3 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Jenny Nyström.
Bilder & media
Jenny Nyström i Libris
Jenny Nyström från Kalmar läns museum
Inspelad intervju: Gösta Knutsson träffar Jenny Nyström 1941 från sverigesradio.se

[6] Fadern, Daniel Nyström, kom senare att fungera som bildmässig förebild för Tomten i Jenny Nyströms illustrationer till Viktor Rydbergs dikt.^[5]

[860cae353c711893261e10574fd2dcdb0fd3d60c-1] Norra begravningsplatsen: Kändisarna, Norra begravningsplatsen.se, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8dec48369ee96613bbd47f031dd96b09ba1fc24f-2] Stoopendahl, JENNY EUGENIA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}

[241232371fbe685aaf7320f935308825b009abce-3] Kalmar slottsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00176/C/2 (1815-1860), bildid: C0027710_00144, födelse- och dopbok, s. 265, läs online läs online, ”6 Jenny Eugenia 13/6,22/6 31 Stottskantor och ....Daniel Nyströms och dess... Anette Eleonora Bergendahls dotter ...”.^{[källa från Wikidata]}

[5da704d3aec71149008feee85efac3900a228053-4] [a b] Barbro Werkmäster, Jenny E Nyström-Stoopendaal, Band 27 (1990-1991), Svenskt biografiskt lexikon, 1990, s. 782, läst: 19 december 2016.^{[källa från Wikidata]}

[exp14-5] El-Mochantaf, Christer (2014-12-17): "Tomtens ursprung bekräftat: Göteborgare". Expressen.se. Läst 18 december 2014.

[7] Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1996, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1996, s. 25

[8] Kalmar läns museum

[9] Göteborgs konstmuseum

[10] Nationalmuseum

[11] Nordiska museet

[12] Kalmar konstmuseum

[13] Hitta graven Arkiverad 3 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[a]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[5]