Joukijärvi
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Kiruna kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Jukkasjärvi socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 67°29′40″N 21°52′29″Ö / 67.49448°N 21.87470°Ö |
SWEREF 99 TM | 7502778, 793156 |
Mått | |
Areal | 0,865 km² [1] |
Höjd | 345 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 5,49 km [2] |
Medeldjup | 6,5 m [1] |
Maxdjup | 12 m [1] |
Volym | 5 650 000 m³ [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Kalixälvens huvudavrinningsområde (4000) |
Utflöde | Vuostojoki |
VattendragsID (VDRID) | 749133-177960 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE750182-175943) |
Övrigt | |
SjöID | 750182-175943 |
ID vattenförekomst | SE750182-175943 |
Vattenytans ID (VYID) | 750156-175904 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 750178-175868 |
Namn | Utloppet av Joukijärvi |
Areal | 7,02 km² |
Vattenytor | 0,8675 km² |
Sjöprocent | 12,36 % |
Ackumulerad areal uppströms | 7,01 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Vuostojoki |
VattendragsID (VDRID) | 749133-177960 |
Avstånd till havet | 253 km |
Medelhöjd | 373 m ö.h. |
Område nedströms | 749778-176296 |
Källor | [4][5][6] |
Joukijärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 12 meter djup, har en yta på 0,865 kvadratkilometer och är belägen 345 meter över havet. Joukijärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Vuostojoki.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Joukijärvi ingår i det delavrinningsområde (750178-175868) som SMHI kallar för Utloppet av Joukijärvi. Medelhöjden är 373 meter över havet och ytan är 7,02 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vuostojoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 253 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (76 procent) och sankmarker (12 procent). Avrinningsområdet har 0,87 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 12,4 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Joukijärvi på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |