Julbad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Vinterbad.
I delar av Sverige var julbadet ett bastubad med björkrispiskande av huden och hällande av vatten på upphettad ugn, i vedeldade bastur liknande denna finska bastu.

Julbad var ett bad på julaftonens eftermiddag,[1][2] som var en tradition i det svenska och norska[3] bondesamhället,[4] och ofta årets enda bad[3][5]. Flera skildringar finns bevarade av julbad på 1700‐ och 1800‑talen.[5][1][2][6]

Bastubad eller karbad[redigera | redigera wikitext]

Julbadet var ursprungligen ett svettbad i bastu.[3] En ofta citerad[3][7] äldre skildring av ett julbastubad är Samuel Ödmanns skildring från 1700‑talets Värend. Han beskriver ett fullt bastubad med uppvärmd luft, gjutande av vatten på het ugn, björkrisgisslande av huden, och sköljning och tvagning av kroppen.[1] Redan på 1700‐talet inskränktes denna äldre typ av bad i uppvärmd badstuga oftast till ett årligt julbad.[3][1][5]

Bastur fanns fortfarande i många svenska gårdar på 1800‑talet och in på 1900‑talet.[3] Men minnet av bastuns ursprungliga användning blekande under 1800‑talet.[3] Trots detta fortsatte byggnaden att kallas ”bastu”.[3] Under 1800‑talet användes bastun mest för att torka lin, malt och säd, och för rökning.[3][8]

Julbadet övergick efterhand till att vara ett karbad.[3] Om bastu fanns, kan julbadet i bastun ha blivit ett karbad redan på 1700‑talet, eller på 1800‑talet.[8] Vissa källor uppger att julkarbadet flyttades till annan byggnad om bastu saknades;[4] andra källor uppger att julkarbadet kan ha flyttats ur bastun även om bastu fanns kvar.[3] Julkarbad kunde tas i bostaden (stugan),[4] i köket,[6] i ladugården,[6][3] eller i brygghuset[3]. Varmt vatten kunde hämtas ur bryggkitteln.[2] Även karbad var på 1800‑talet begränsat till ett bad vid julen.[3][6][8]

Julbadets genomförande[redigera | redigera wikitext]

Enligt Samuel Ödmann eldades bastun klockan två på eftermiddagen, och badandet pågick till skymningen.[1] Enligt Petrus Gaslanders skildring från Västbo härad besöktes badstugan i mörkningen (skymningen).[5] Alla[5][2] hushållets medlemmar badade i turordning efter kön, ålder och värdighet, med vissa variationer. Husfar badade före husmor.[3][9] Ibland badade allt manfolk före allt kvinnfolk,[1] och sist tjänstehjonen. I Samuel Ödmanns skildring badade dock drängarna i första bastuvärmen, som ansågs mindre hälsosam.[1] Husmor kunde bada efter barnen.[6]

Efter badet bytte man till bättre kläder, enligt några källor.[2][9][10] Samuel Ödmann nämner inte att kläderna byttes vid badet.[1] Men enligt Ödmann lades kläderna ut i vinterkylan under badet, och man gick till sängs påklädd för en kortare vila efter badet.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Julbadet var möjligen mindre vanligt i svensktalande[a] Norrland än i södra Sverige på 1800‑talet.[6] Delar av Norge har också haft en julbadstradition.[3]

Folktro om julbadet[b][redigera | redigera wikitext]

Värmen släpptes ej ut ut badstugan på julnatten, eftersom de döda skulle bada.[5] Innan badvattnet slogs ut slängdes ett träkol i vattnet, för att de underjordiska ej skulle få makt över dem som badat.[3]

Julbad i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

I novellen ”Gudsfreden” av Selma Lagerlöf skildras förberedelserna för ett julbastubad med björkviskor. Handlingen utspelas i Dalarna, eftersom novellen handlar om dalasläkten ”Ingemarssönerna”, som återkommer i hennes roman Jerusalem.[11] Den skönlitterära skildringen är ingen primärkälla, men Selma Lagerlöf uttrycker 1800‑talets insikt om att ”folk började lägga bort att bada i badstuga och låta piska sig med björkris”[12].

Julbad i modern tid[redigera | redigera wikitext]

Minnet av julbadet lever genom det skämtsamma uttrycket att man förr badade en gång om året, ”vare sig man behövde det eller inte”[9]. Det är också vanligt att badhus och föreningar har en aktivitet, som kallas ”julbad”.[13][14][15]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I finsktalande Norrland var frågan om särskilt julbad inte aktuell, eftersom bastubadstraditionen fortlevde i finska bygder i Sverige och Norge[3].
  2. ^ Detaljer i folktron varierar troligen mer än själva badtraditionen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Samuel Ödmann, Hågkomster från Hembygden och Skolan. Uppsala 1830. Sidorna 20–21. [1]
  2. ^ [a b c d e] Johannes Sundblad, Gammaldags seder och bruk. Stockholm 1888. Sidorna 122–123.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Sven Lönborg, ”Gamla hus och hustyper”, i Ymer. Tidskrift utgifven af svenska sällskapet för antropologi och geografi. Tjugotredje årgången, 1903. Sidorna 163–194. Uppgifterna i denna artikel har hämtats från sidorna 174 och 181–186. [2].
  4. ^ [a b c] Ingemar Liman, Årets ABC: En bok om våra festtraditioner. Utan ort [Stockholm] 1975. Sidan 17.
  5. ^ [a b c d e f] Frans Westerdahl (utgivare) Petrus Gaslander eller – mindre sannolikt – Johannes Gaslander (författare), Beskrifning, Om Swenska Allmogens Sinnelag, Seder wid de årliga Högtider, Frierier, Bröllop, Barndop, Begrafningar, Widskeppelser, Lefnadssätt i Mat och Dryck, Klädedrägt, Sjukdomar och Läkemedel, Orternas Läge och Beskaffenhet m. m.: Första Stycket. Öfwer Småland, Jönköpings Lähn, Och Wässbo Härad. Stockholm 1774. Sidorna 6 och 21.
  6. ^ [a b c d e f] Västerbotten. Tidskrift utgiven av Västerbottens museum och Västerbottens läns hembygdsförbund. Nummer 4 1998. Sidan 16. [3].
  7. ^ Gunnar Olof Hyltén‑Cavallius, Wärend och wirdarne. Andra delen. Stockholm 1868. Sidorna 416–417.
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin, artikeln ”Bastu”. [4]
  9. ^ [a b c] ”Byket och det stora julbadet”. Västmanlands läs museum. http://www.vastmanlandslansmuseum.se/pages.asp?PageID=335&MenuID=317. Läst 17 januari 2018. 
  10. ^ Martin Johansson (28 januari 2004). ”"Ä krôppen fresk, så håller han sa ren"”. Vimmerby Tidning. http://www.vimmerbytidning.se/kultur/reportage/-a-kr-ppen-fresk--sa-haller-han-sa-ren--20040128/. Läst 24 januari 2018. 
  11. ^ Gunnel Abrahamsson, ”Den muntliga traditionen om mordet på solbergaprästen herr Arne och Selma Lagerlöfs novell »Herr Arnes penningar»” i Svenska landsmål och svenskt folkliv 1961. [5]
  12. ^ Selma Lagerlöf, ”Gudsfreden” i Osynliga länkar. Stockholm 1894. [6]
  13. ^ Kajsa Billinger (27 december 2014). ”Stora julbadet i Hagadal – en nysatsning”. Vimmerby Tidning. http://www.vimmerbytidning.se/nyheter/hultsfred/stora-julbadet-i-hagadal---en-nysatsning-20141227/. Läst 17 januari 2018. 
  14. ^ ”Julbadet i fara på stormskadat bad”. P4 Malmöhus. 14 december 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=4855643. Läst 17 januari 2018. 
  15. ^ ”Bilder från julbadet 2017”. Finnasandens båtförening. http://www.finnasandens-bf.se/nyheter/bilder-fran-julbadet-2017/. Läst 17 januari 2018.