Drottning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Drottning
Crown of the Queen of Sweden 2014 crop2.jpg

Drottningkronan, Lovisa Ulrikas krona, används som svensk drottningsymbol vid de mest formella ceremonierna, såsom bröllop eller begravningar.


Drottning är en kunglig titel. Den kan antingen syfta på en kunglighet (regent eller hustru till en regerande kung) av kvinnligt kön, en fertil hona bland eusociala djur eller den starkaste pjäsen i schack. Avledningar av ordet inkluderar drottninggemål (en kungs hustru), änkedrottning (änkan efter en kung) och drottningmoder (modern till en kvinnlig monark). Andra sammansättningar med ordet drottning i överförd betydelse kan syfta på framgångsrika kvinnor i andra sammanhang.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet drottning är femininum av drótt, vilket ursprungligen var en ledare för krigsmakten (se även drots), samt av betydelsen ’människoskara’ och speciellt ’folket kring tronen’, ’hirden’. Drottens ledare under kungen hette dróttseti – en hirdpreses –, ett ord som senare utvecklades till drots.[1]

Ordet drottning förekommer endast i nordiska språk. Det tyska ordet för drottning, Königin, är helt enkelt femininum av König ("kung"), och det engelska queen är besläktat med det svenska ordet kvinna. På flera romanska språk är både ordet för "drottning" och ordet för "kung" besläktade med ord för att härska.

Olika typer av drottningar[redigera | redigera wikitext]

Drottning kan i svenska språket syfta på flera olika saker:

  • en monark av kvinnligt kön (regerande drottning)
  • en kungs hustru, då även omnämnd som drottninggemål
  • fertil hona bland eusociala (samhällsbildande) djur, vanligtvis steklar som bin och myror, men även bland annat kalråtta
  • den starkaste pjäsen i schack, även benämnd dam

Regerande drottning[redigera | redigera wikitext]

En regerande drottning är en kvinnlig monark, det vill säga en statschef som sitter på livstid. Den manliga motsvarigheten är kung. Väljs statschefen för en begränsad tid, brukar hen benämnas president. Ett land som har en drottning eller kung som statschef kallas kungarike eller monarki.

I det svenska språket brukar man inte göra skillnad på en regerande drottning (som drottning Kristina) eller en som är gift med en kung (drottning Silvia).

Trontillträde[redigera | redigera wikitext]

En regerande drottning kan antingen väljas till eller ärva tronen. Väljs hon, kallas statsskicket valrike. Ärvs tronen kallas det arvrike. Ulrika Eleonora önskade efter sin bror Karl XII:s frånfälle regera i Sverige som "arvdrottning", men hennes begäran underkändes av det kungliga rådet och hon valdes istället till "drottning av Sverige".

Titlar[redigera | redigera wikitext]

En regerande drottnings gemål bär titeln prins. Även regentens söner tituleras i en arvmonarki prins och regentens döttrar tituleras prinsessa.

Den av regentens barn eller barnbarn som står närmast i tur att ärva tronen tituleras kronprins eller kronprinsessa, medan den näst närmsta historiskt har kallats arvprins eller arvprinsessa. Om den närmaste tronarvingen är ett syskon till regenten, eller någon annan släkting i sidled, används inte alltid en sådan titel. Vanligtvis brukar syskon till en regent tituleras prins eller prinsessa.

Även andra titlar på kvinnliga monarker förekommer.

Titulärdrottning[redigera | redigera wikitext]

En kvinna som endast till titeln är drottning kan kallas titulärdrottning.[2][3] Drottningens maktbefogenheter är då i praktiken i händerna hos någon annan,[4] exempelvis förmyndare, son, rådgivare eller rival om titeln. Johanna den vansinniga var titulärdrottning under större delen av sitt liv.

Andra sammansättningar[redigera | redigera wikitext]

Andra relaterade sammansättningar inkluderar:

I överförd bemärkelse används ordet också om framgångsrika och uppmärksammade kvinnor inom vissa ämneskategorier. Exempel på sådana inkluderar skönhetsdrottning, skiddrottning, sexdrottning och nattklubbsdrottning.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alla Sveriges drottningar, Åke Ohlmarks, Almqvist & Wiksell Förlag, Stockholm 1973 ISBN 91-20-04795-9 s. 7
  2. ^ ”titulär”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/titul%C3%A4r. Läst 18 oktober 2018. 
  3. ^ Gifford, Blythe (2018-05-01). Rykten vid hovet. HarperCollins Nordic AB. sid. 6. ISBN 9789150722703. https://books.google.se/books?id=PB1YDwAAQBAJ&pg=PT6. Läst 18 oktober 2018 
  4. ^ ”titulär”. svenska.se. https://svenska.se/saob/?id=T_1499-0216.kimg&pz=7. Läst 18 oktober 2018.