Louise av Storbritannien

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Louise
Målning av drottning Louise av Carl Gustaf Pilo från omkring 1747.
Regeringstid 6 augusti 1746–19 december 1751
(5 år och 135 dagar)
Företrädare Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
Efterträdare Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
Regeringstid 6 augusti 1746–19 december 1751
(5 år och 135 dagar)
Företrädare Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
Efterträdare Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
Gemål Fredrik V av Danmark
Barn Christian
Sofia Magdalena
Vilhelmine Karoline
Kristian VII
Louise
Ätt Huset Hannover
Far Georg II av Storbritannien
Mor Caroline av Ansbach
Född 18 december 1724
Leicester House i London
Död 19 december 1751
27 år och 12 dagar
Christiansborgs slott i Köpenhamn
Begravd Roskilde domkyrka


Louise av Storbritannien, född 7 december 1724 i London, död 19 december 1751 i Köpenhamn, var en drottning av Danmark och Norge, dotter till Georg II av Storbritannien och dennes gemål Caroline av Ansbach. Louise var gift med kung Fredrik V av Danmark.

Trots att äktenskapet var arrangerat av politiska skâl beskrivs förhållandet mellan makarna som gott, åtminstone under deras första år som gifta. Louise var populär som drottning i Danmark och införde en lättsammare atmosfär efter att hennes svärföräldrars stränga religiösa levnadsvillkor hade rått vid hovet tidigare. Hon intresserade sig för musik, dans och teater; hon hyrde exempelvis in ett italienskt operasällskap och ett franskt teatersällskap att uppträda i Danmark.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Prinsessan Louise som barn. Miniatyrporträtt av Christian Friedrich Zincke (1730-talet).

Prinsessan Louise föddes den 18 december 1724 i Leicester House i London.[1] Hon föddes som yngsta barn och femte dotter till dåvaranda brittiska tronföljarparet prinsen och prinsessan av Wales.[1] Hon föddes tio år efter att hennes farfar, kurfursten Georg Ludvig av Hannover, hade ärvt Storbritanniens och Irlands troner 1714 som Georg I, och hennes far hade blivit prins av Wales och flyttat till London med sin familj. Hennes far hade ett ansträngt förhållande till sin egen far, och 1717, efter ett bråk, hade kungen förvisat sin son från hovet. Han hade sedan dess bott i en ny, hyrd residens, Leicester House, ett stort adelspalats i Westminster, norr om dagens Leicester Square, där Louise föddes.[1]

Den 22 december döptes hon i Leicester House till samt hette ursprungligen Louisa.[2] Hennes gudföräldrar var hennes äldre syster Amelia av Storbritannien samt hennes kusiner Lovisa Ulrika av Preussen, den senare drottningen av Sverige, och kronprinsen av Preussen, den blivande konung Fredrik den store.[2]

Prinsessan Louise hade sex äldre syskon som överlevde till vuxen ålder. Av dessa bodde Louise med sina två yngsta syskon prins Vilhelm och prinsessan Marie med sina föräldrar i Leicester House, som det "yngre set", född i London, i motsats till det "äldre set", född i Hannover, som grymt var separerade från sina föräldrar av kung Georg I.[3] Den 11 juli 1727, när Louise var två år gammal, dog hennes farfar Kung Georg I och hennes far besteg tronen som Kung Georg II. Familjen flyttade därmed till Saint James's Palace, den brittiske monarkens dåvarande residens i London, där Louise växte upp. Som sommarresidens hade familjen Richmond Lodge beläget vid floden Themsen i Richmond väst om London. Hennes favoritsyster var prinsessan Maria, som senare gifte sig med den regerande lantgreve Fredrik II av Hessen-Kassel. De båda systrarnas framtida äktenskap blev grunden för de många dynastiska äktenskapen mellan det danska kungahuset och det hessiska furstehuset i kommande generationer. 1737, när Louise var nästan 13 år gammal, dog hennes mor, drottning Caroline, och hon uppfostrades då främst av sin äldre syster, prinsessan Caroline.[3]

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Kung Kristian VI med sin familj drottning Sofia Magdalena, kronprins Fredrik och kronprinsessan Louise. Hirschholms slott syns i bakgrunden. Målad av Marcus Tuscher, 1744.

1743 ingicks en överenskommelse om ett dynastiskt äktenskap mellan prinsessan Louise och den dansk-norske tronföljaren, kronprins Fredrik. Äktenskapet föreslogs av Storbritannien av politiska skäl. På den tiden tävlade Frankrike och Storbritannien om att bilda en allians med Danmark-Norge. Det protestantiska Storbritannien hade dock fördelen av att kunna ingå en äktenskapsallians och tanken uppstod mellan de brittiska ministrarna att ordna ett äktenskap mellan Louise och kronprins Fredrik.[4] Den danska regeringen var positiv, medan Fredriks far, kung Kristian VI, till en början var motvillig till idén. Men när han såg chansen att äktenskapet skulle leda till brittiskt stöd för planerna på att göra kronprins Fredrik till svensk tronföljare ändrade han sig.[5] På ett mer personligt plan hoppades man också, att ett snart äktenskap skulle dämpa kronprinsens alkoholiserade och sexuella överdrifter.[6] Kronprinsen själv förklarade sig också villig till äktenskapet, efter att han hade fått ett porträtt av prinsessan och funnit hennes ytre tilltalande, och han hade fått höra om hennes vänlighet. Så mycket mer som även han ansåg, att de politiska omständigheterna gjorde äktenskapet önskvärt.[4]

Under år 1743 inleddes därför äktenskapsförhandlingarna, som efter några månader framgångsrikt avslutades den 14 september.[7] Den 19 oktober lämnade den 18-åriga prinsessan Louise London och började resan mot Köpenhamn.[3] Lord Chamberlain of the Household beställde resaförnödenheter till prinsessan, inklusive "kungliga sängkläder, portmanteaus, en resa-teutrustning och föremål för Mrs. Dives och "Fubbs"-yachten: allt till en uppskattning av £503".[8] Hon seglade först ombord på det brittiska kungaskeppet HMY Fubbs till sin fars nordtyska stambesittning, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, där hon 10 november i Hannover gifte sig med kronprins Fredrik med sin bror hertigen av Cumberland som brudgummens ombud.[4][7] En vecka efter bröllopet möttes paret i byen Altona i hertigdömet Holstein, som på den tiden var en del av den danska monarkin, och där hela hennes brittiska hov ersattes med ett danskt.[4] Härifrån reste Louise och Fredrik vidare till Köpenhamn, där deras festliga intåg i den danska huvudstaden ägde rum den 11 december till stort jubel från befolkningen. Redan samma dag upprepades vigseln, nu med brudgummen själv, i den nyss 1740 färdigställda Christiansborgs slottskyrka.[7][9]

Kronprinsessa[redigera | redigera wikitext]

Kronprinsparet i sin lägenhet på Charlottenborgs slott. Historiemåleri av Wilhelm Marstrand (1868)

Efter bröllopet bosatte sig det nygifta kronprinsparet först på barockslottet Charlottenborgs slott[a], en sekundärresidens för det danska kungahuset beläget vid Kongens Nytorv i centrala Köpenhamn.[7] Charlottenborg blev snabbt ramen för ett livligt och sällskapligt hov som skilde sig mycket från den stela och tunga etikett som rådde vid kungaparets hov på Christiansborgs slott.[7] Där bodde de tills de 1745 kunde flytta in i Prinsens palats[b], et stadspalats som var bygget om i rokokostil til bruk for kronprinsparet av den danske arkitekten Nicolai Eigtved, og som lå ved Frederiksholms Kanal rett ved Christiansborgs slott.[9] Trots att äktenskapet var arrangerat och en politisk fördel för Storbritannien beskrivs förhållandet mellan makarna som gott, åtminstone under deras första år som gifta.[6] Även om Fredrik uppenbarligen kände hög respekt för henne och alltid behandlade henne med vänlighet, var han enligt uppgift inte kär i henne och fortsatte med sina sina excesser efter deras äktenskap.[10] Men Frederik kände sig bekväm med henne, och Louise låtsades inte lägga märke till hans äktenskapsbrott med flera kvinnor. Tillsammans fick de fem barn, varav endast tronföljaren, kronprins Kristian, avled före sin 2-års födelsedag.[11] Louise gjorde sig snabbt populär i det danska hovet, och till och med hennes svärfar, som till en början hade varit ovillig inför utsikten att få henne som sin svärdotter, påpekade i ett brev till en vän, att han tyckte hon var snäll och trevlig.[4] Också från Köpenhamns invånare möttes hon av stor entusiasm på grund av sitt naturliga och okomplicerade beteende.[6] Till skillnad från sin svärmor, drottning Sofia Magdalena, ansträngde hon sig för att lära sig danska. Hon studerade danska språket redan från ankomsten til Danmark under hovpredikanten Erik Pontoppidan, och anställde även lärare så att hennes barn kunde lära sig att tala sitt lands språk.[6]

Drottning[redigera | redigera wikitext]

Drottning Louise. Målad av Carl Gustaf Pilo.

Den 6 augusti 1746 dog Christian VI, och Louises man besteg tronen som Frederik V, medan Louise själv blev drottning av Danmark och Norge vid en ålder av bara 21 år. Det nya kungaparet flyttade sedan den korta sträckan från Prinsens palats över Frederiksholms Kanal in i det stora Christiansborgs slott. Den 4 september 1747 avslutades ceremonierna i samband med tronskiftet med kröningen av nya kungen och drottningen i Frederiksborgs slottskyrka.[12]

Det som Louise och hennes man hade påbörjat i liten skala på Charlottenborg, fortsatte de nu i stor skala på Christiansborg. Tronskiftet medförde en stor förändring i livet vid det danska hovet, som nu fick en lättsammare atmosfär och blev mycket festligare än det varit tidigare under Louises pietistiska svärföräldrar, där stränga religiösa levnadsvillkor hade rått vid hovet. De stora järnkedjorna som tidigare omringat Christiansborg och hållit folket på avstånd försvann, och slottets salar och salonger fylldes åter med baler och sällskap.[6] Louise var populär som drottning i Danmark. Hon hade en livlig personlighet som gjorde att hon lätt kunde umgås med andra.[5] Hon beskrevs som välutbildad och sällskapsmänniska, bra på samtal, inte vacker men mycket värdig och väl lämpad för sin roll som drottning. En svensk diplomat som vistades vid det danska hovet ger följande beskrivning av henne:

Hon har bra förnuft och väldigt lätt att prata, hon är snäll i sin ton, vet hur man startar ett samtal om olika ämnen och kan prata flera språk; när hon ger kur, lämnar hon sällan någon utan att säga honom något trevligt; hon tycker om att dansa och dansar vackert, hon har ett gott och jämnt humör, är mycket hedrad för sin fromhet och begåvad med utmärkta egenskaper. Hon finner sin glädje i att läsa och i musik, spelar ganska bra klavikord och har roligt att lära sina små flickor att sjunga. På det hela taget är hennes önskan mest att vara med sina barn.[11]
Drottning Louise i 11751. Målad av Carl Gustaf Pilo.

Hon uppskattades för sitt försök att lära sig danska och tala danska med sina barn i stället för den tyska som var vanlig vid hovet.[13] Dansk-norske författaren Ludvig Holberg skrev i ett av sina epistlar:

Det er ikke at beskrive med hvilken inderlig Fornøjelse meenige Mand hører Hendes Majestæt, skiøndt en Engelsk Princesse, at tale Dansk med de Kongelige Børn.[14]

Louise intresserade sig för musik, dans och teater; 1747 bjöd hon in den italienska operaimpressario Pietro Mingottis operakompani till Köpenhamn, där de framförde både opera och balettCharlottenborgs slott fram till 1750.[15][16] Bland sällskapets medlemmar fanns kompositören Christoph Willibald Gluck, som var bosatt i Danmark 1748 till 1749. När Louise 1749 födde en tronföljare, kronprins Kristian, komponerade han i samband med födseln scenen La Contesa dei Numi (Gudarnas Strid), där de olympiska gudarna samlades vid Stora Bält för att diskutera vem som särskilt skulle skydda den nye prinsen. Den uppfördes första gången den 12 mars 1749 på Charlottenborg med anledning av drottning Louises första gudstjänst efter förlossningen.[17] 1748 inbjöds den franska teatertruppen Du Londels Sällskap under ledning av skådespelerskan Jeanne Du Londel till Köpenhamn, där de framförde dramatiska teaterföreställningar, och âven uppträdde i Kristiania i Norge under kungens besök där 1749. Dess kontrakt i Danmark gick ut 1753, och samma år engagerades de av Louises kusin och gudmor, drottning Lovisa Ulrika vid hovet i Sverige, där sällskapet spelar en viktig roll i den svenska kulturhistorien.

1751 motsatte sig drottning Louise utan framgång det planerade dynastiska äktenskapet mellan hennes dotter, den femåriga prinsessan Sofia Magdalena, och den svenska tronföljaren, kronprins Gustav.[6] Louise fruktade att hennes dotter inte skulle bli väl behandlad av Sveriges drottning Lovisa Ulrika. Lovisa Ulrika var känd för sina antidanska åsikter och för att vara motståndare till äktenskapet, och det var känt att hon var den verkliga härskaren vid det svenska hovet.[18] Enligt uppgift ogillade Louise också arrangerade äktenskap på grund av sin egen erfarenhet.

Tidig död[redigera | redigera wikitext]

Samme år blev drottning Louise allvarligt sjuk med ett inklämt navelbråck, då hon väntade sitt sjätte barn.[11][6] Hovkirurg Hans Friedrich Wohlert opererade drottningen, men han lyckades inte att rädda hennes liv. Hon dog dagen efter sin 27-årsdag, den 19 december 1751 på Christiansborgs slott, efter 14 års äktenskap och efter bara 5 år som drottning. Beskedet om den populära drottningens död möttes av bestörtning vid hovet och uppriktig sorg bland folket som hade kommit att uppskatta sin drottning under hennes korta tid som drottning.[19] Efter en castrum doloris i Christiansborgs slottskyrka begravdes hon i Roskilde domkyrka.[20]

Drottning Louises sarkofag i Roskilde domkyrka.

Fredrik V överlevde drottning Louise med 14 år. Han gifte om sig året efter hennes död med Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel. 1756 flyttade Louises syster, lantgrevinna Marie av Hessen-Kassel, som hade blivit separerad från sin man, lantgreve Fredrik II av Hessen-Kassel, till Danmark för att ta hand om sin avlidna systers barn. Hon tog med sig sina tre söner, som uppfostrats vid det danska hovet. Två av sönerna, prins Vilhelm och prins Karl gifte sig senare med sina danska kusiner, prinsessan Vilhelmine Karoline och prinsessan Louise, drottning Louises döttrar.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Den kloka drottningen påverkade och inspirerade sin man positivt, så regeringen uppmuntrade därefter starkt konst och vetenskap. Eftersom hon var extremt populär och älskad av danskarna blev minnet av den tidigt döda unga drottningen med tiden mer och mer förhärligat. Ett exempel på denna glorifiering är den tyske poeten Friedrich Gottlieb Klopstock, som kände stor hängivenhet och aktning för drottning Louise; han blev djupt berörd av hennes umbäranden och tidiga död och uttryckte sina egna och folkets känslor i oden An den König (senare kallad Die Königin Luise) från 1752.[21] Jämfört med detta ideal blev både makens andra hustru Juliana Maria och hennes systerdotter och senare svärdotter Caroline Mathilde hårt dömda som drottningar.[22]

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Christian (1745-1747)
  2. Sofia Magdalena (1746-1813), gift med kung Gustav III av Sverige
  3. Vilhelmine Karoline (1747-1820), gift med kurfurst Vilhelm I av Hessen
  4. Kristian VII (1749-1808), kung av Danmark och Norge 1766 – 1808, gift med Caroline Mathilde av Storbritannien
  5. Louise (1750-1831), gift med lantgreve Karl II av Hessen-Kassel

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ernst August av Hannover
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg I av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg II av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg Vilhelm av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Dorotea av Celle
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonore d'Olbreuse
 
 
 
Louise av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albrekt II av Brandenburg-Ansbach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Fredrik av Brandenburg-Ansbach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Margareta av Oettingen-Oettingen
 
 
 
 
 
 
 
 
Caroline av Ansbach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Georg I av Sachsen-Eisenach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonore Erdmuthe av Sachsen-Eisenach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johannetta av Sayn-Wittgenstein
 
 
 


Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Idag används Charlottenborgs slott av Kungliga Danska Konstakademien.
  2. ^ Idag används Prinsens palats av Danmarks Nationalmuseum.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Oxford Dictionary of National Biography (Online). Oxford: British Academy, Oxford University Press. ISBN 9780198614128. OCLC 56568095. 
  2. ^ [a b] No. 6332”, The London Gazette, 26 December 1724, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/6332/page/ 
  3. ^ [a b c] Timms, Elizabeth Jane (15 augusti 2019). ”Louisa, the British-born Queen of Denmark” (på engelska). royalcentral.co.uk. https://royalcentral.co.uk/features/louisa-the-british-born-queen-of-denmark-128488/. 
  4. ^ [a b c d e] Holm 1896, s. 399.
  5. ^ [a b] Bregnsbo 2004, s. 347.
  6. ^ [a b c d e f g] Cedergreen Bech 2001.
  7. ^ [a b c d e] Jørgensen 1938, s. 490.
  8. ^ ”Treasury Books and Papers: October 1744 Pages 522-530 Calendar of Treasury Books and Papers, Volume 5, 1742-1745. Originally published by His Majesty's Stationery Office, London, 1903” (på engelska). British History Online. https://www.british-history.ac.uk/cal-treasury-books-papers/vol5/pp522-530. Läst 9 april 2022. 
  9. ^ [a b] Bech 1981.
  10. ^ Holm 1896, s. 399-400.
  11. ^ [a b c] Holm 1896, s. 400.
  12. ^ Monrad Møller, Anders (2012). ”Frederik V.s & dronning Louises salving” (på danska). Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken. Köpenhamn: Forlaget Falcon. Sid. 104-27. ISBN 978-87-88802-29-0. 
  13. ^ Bregnsbo 2004, s. 349.
  14. ^ Ludvig Holberg (1749). ”Epistola CCCLXXVII.”. Ludvig Holbergs Epistler. "Tomus IV.". København. Sid. 281-82. 
  15. ^ Schepelern, Gerhard (1976) (på danska). Italienerne på Hofteatret. "1". Köpenhamn: Forlaget Rhodos. 
  16. ^ Müller, Erich (1917) (på tyska). Angelo und Pietro Mingotti : Ein Beitrag zur Geschichte der Oper im 18. Jahrhundert. Dresden. 
  17. ^ ”Charlottenborg - et stop på din musikalske byvandring gennem København” (på samiska). Charlottenborg - et stop på din musikalske byvandring gennem København. Det Kongelige Bibliotek. http://www.kb.dk/da/nb/tema/webudstillinger/Musikalsk_byvandring/Charlottenborg.html. 
  18. ^ Ribbing, Gerd (1958). Gustav III:s hustru. Sofia Magdalena. Stockholm: Bonnier. 
  19. ^ Jørgensen 1938, s. 491.
  20. ^ ”Louise af Storbritannien. Dansk dronning 1746-51” (på danska). gravsted.dk. https://gravsted.dk/person.php?navn=dronninglouise5fr. 
  21. ^ Friedrich Gottlieb Klopstock (1798). Oden. "1". Leipzig. Sid. 106ff. 
  22. ^ Leitner, Thea (1993). Skandal bei Hof. Ueberreuter. ISBN 3-8000-3492-1. 
  23. ^ Gannett, Henry (1905). The Origin of Certain Place Names in the United States. Washington, D.C.: U.S. Government Printing Office. Sid. 191. https://archive.org/details/bub_gb_9V1IAAAAMAAJ. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]