Källskydd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Källskydd avser en journalists skyldighet att skydda en uppgiftslämnares identitet. Källskyddet ger makt till visselblåsare och missförhållanden kan avslöjas.[1]

Att bevara skyddet och anonymiteten för tipsare och källor bedöms vara mycket viktigt för journalister.[2]

Källskydd i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är källskyddet reglerat i grundlagen[1], närmare bestämt i tryckfrihetsförordningen (3 kap 3 §) och yttrandefrihetsgrundlagen (2 kap 3 §). Vad som måste skyddas är anonymiteten för en meddelare, författare eller utgivare. Anonymiteten ska skyddas genom den tystnadsplikt som omfattar journalister, tidningsredaktioner, massmediaföretag, nyhetsbyråer, förlag, frilansjournalister och personer verksamma inom tryckerier. Bokhandlare omfattas inte av tystnadsplikten.[3]

Källskyddet utgör en del av meddelarskyddet för uppgiftslämnare.

2015 gav Lycksele tingsrätt en åklagare rätt att söka i en mördad journalists dator och mobiltelefon. Hovrätten gjorde en annan bedömning och hävde beslaget med motiveringen att källor riskerade att röjas om åklagaren fick tillgång till datorn och mobilen.[4]

En undersökning av radioprogrammet Medierna visade 2018 att, undantaget de stora riksmedierna, hänvisade långt ifrån alla redaktioner till någon form av krypterad tipsfunktion och vissa utan instruktioner eller vägledning om vad man som tipsare bör tänka på.[1] En större enkätundersökning 2018 av Journalistförbundet visade att medvetenheten kring källskyddet och kunskapen om digitala verktyg hos de svenska journalisterna, liksom tidigare undersökningar visat, var dålig.[1]

Begreppsförvirring[redigera | redigera wikitext]

Eftersom ordet "källa" på svenska både kan avse dels en person som är en "uppgiftslämnare" och dels "ursprungsmaterial för en uppgift" finns det viss risk för begreppsförvirring.

Med källskydd avses skydd av en uppgiftslämnare. Det innebär alltså inte att en journalist kan avstå att redogöra vilket källmaterial varifrån den har inhämtat material till en egen publicering om uppgifterna kommer från en annan publicering. Tvärtom säger pressens yrkesregler i det fallet att journalisten ska "Ange källan när en framställning huvudsakligen bygger på annans sakuppgifter."[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] "Röjd källa sätter ljus på tipshantering, servil SVT-sändning från Nobelbankett, personliga nyheter hos Mittmedia och text-TV som står sig ", Medierna, Sveriges Radio, 8 december 2018. Åtkomst den 8 december 2018.
  2. ^ "Digitalt källskydd Arkiverad 29 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Svenska Journalistförbundets webbplats. Läst den 29 mars 2015.
  3. ^ "Tryckfrihetsförordning (1949:105) 3 kap 3 §", lagen.nu. Läst den 29 mars 2015.
  4. ^ "SVT backade om dokumentär efter granskning och framtidens medieägare" (vid 15.55 min), Medierna, Sveriges radio, 28 mars 2015. Hämtad den 28 mars 2015.
  5. ^ "Yrkesregler Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Svenska Journalistförbundets webbplats. Läst den 29 mars 2015.