Kåhög

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kåhög
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Partille kommun
Distrikt Partille distrikt
Koordinater 57°45′N 12°9′Ö / 57.750°N 12.150°Ö / 57.750; 12.150
Area 47,94 hektar
Folkmängd 832 (2010)[1]
Befolkningstäthet 17,36 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Jonsered
Tätortskod 4464
GeoNames 2702664
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg

Kåhög är en tätort i Partille kommun i Västra Götalands län.

Kåhög är ett litet villasamhälle och ligger vid Säveån norr om E20. Söder om orten går även Västra stambanan. Orten har närhet till Göteborg och sjön Aspen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kåhögsberget

Kåhög finns omnämns redan 1496 och antas ha betydelsen kröken vid höjden. Namnet kommer från de krökar Säveån gör vid Kåhög och den höjd som finns där – Kåhögsberget. Kåhög angränsar till Bokedalens naturreservat.[2]

Kåhög utvecklades under 1800-talet som en följd av Jonsereds uppgång som brukssamhälle under William Gibson. Gibson köpte marken i det agrara Kåhög inklusive gårdarna Kåhögs gård och Högens gård. Kåhögs gård har därför samma typ av tegelarkitektur som Jonsered.[3] Området kom efterhand att utvecklas till ett bostadssamhälle. Jonsereds Fabrikers AB sålde billigt sin mark som avstyckades till anställda för att bygga hus med motkravet att den anställde förband sig att arbeta i tio år på bruket.[4] Det populära laxfisket i Säveån har långa traditionen och Kåhögs löd (även Kåhögs löt) var en av de mest populära platserna.[5] I Jonsered fanns tidigare en äppelsort som gick under namnet Kåhögsäpple.[6]

Tidigare fanns en järnvägsstation i Kåhög vid korsningen mellan landsvägen och järnvägen. Under en av sina stöldturnéer stal Bildsköne Bengtsson ur kassalådor och telefonautomater på stationen i Kåhög.[7] Sedan omkring 2005 är korsningen borttagen och ersatt av en tunnel för vägfordonen.

18 juni 1970 omkom 2 personer och 74 personer skadades då ett expresståg spårade ur i Kåhög. Orsaken var en solkurva som skapats av den höga värmen som hettade upp rälsen. Solkurvan upptäcktes av lokföraren som började bromsa men trots detta gick det inte att undvika olyckan. Strax innan hade ett godståg passerat samma sträcka och rälsen hade kontrollerats.[8]

27 juli 1990 avslutades Femdagarsloppet i orientering i Kåhög.

Fram tills omkring 2000 fanns en mataffär vid Byavägen i Kåhög samt under en kortare period tillhörande pizzeria. Efter en brand revs huset och på tomten har Partille kommun (Partillebo) byggt bostäder.


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kåhög 1960–2010[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
478
1965
  
578
1970
  
633
1975
  
788
1980
  
776
1990
  
780 48
1995
  
737 48
2000
  
731 48
2005
  
825 48
2010
  
832 48

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Vid Kåhögs gård samlas varje vår tusentals människor för att titta på kosläppet. I Kåhög finns också ett byalag som årligen anordnar midsommarfester, poängpromenader och andra aktiviteter.

Personer från orten[redigera | redigera wikitext]

Bland personer som vuxit upp i Kåhög finns Lars Beckung, Timo Räisänen och Conny Ray. Fotbollsspelaren Gunnar Zacharoff bodde i Kåhög.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kring Manereds gap – en bok om Jonsered, Berit Åkesson, Partille kommuns kulturnämnd, 1971
  • Jonsered: en vandring genom kulturepoker i Säveåns dalgång, Åke Tersman, Bokförlaget Gullringen Sävedalen 2005
  • Den kluvna hällen - Partille och dess människor under 1900-talet, Lennart Rådström, Lars Strömberg, Bo Andersson, Partille kommuns kulturnämnd, 1988

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Kåhögs byalags webbplats
  3. ^ Tersman 2005
  4. ^ Rådström 1988, s. 355f
  5. ^ Åkesson 1971
  6. ^ Jonsered: stenåldersboplats, bruksort, kunskapssamhälle, Göteborgs universitet, 2005, ISBN 91-7686-212-7
  7. ^ http://www.nemo.nu/bb/
  8. ^ Göteborgs-Posten 19 juni 1970
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]