Kåre Sigurdson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kåre Sigurdson
Kerstin Widgren och Kåre Sigurdson i Livets rötter på Helsingborgs stadsteater 1964.
Kerstin Widgren och Kåre Sigurdson i Livets rötterHelsingborgs stadsteater 1964.
FöddKarl Åke Ragnar Eriksson
11 juli 1930
Högbo, Gästrikland, Sverige Sverige
Död4 maj 2016 (85 år)
Limhamn, Malmö,
Sverige Sverige
Aktiva år1955–2001
MakaHanna Landing
(1961–2016; hans död)
IMDb SFDb

"Kåre" Sigurdson, artistnamn där Kåre står för initialerna av det egentliga namnet Karl Åke Ragnar Eriksson, född 11 juli 1930 i Högbo i Gästrikland, död 4 maj 2016 i Malmö,[1][2] var en svensk skådespelare. Han var gift med skådespelerskan Hanna Landing.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kåre Sigurdson började som barn med medverkan i revyer i Sandviken och studerade sedan vid Axel Witzanskys teaterskola 1953–1954 och därefter vid Norrköping-Linköping stadsteaters elevskola 19551958. Efter studierna engagerades han vid teatern i Norrköping där han var fram till 1961, då han flyttade över till Folkteatern i Göteborg och vidare 1963 till Helsingborgs stadsteater. Sedan 1965 var han fast anställd vid Malmö stadsteater till sin pensionering 1989. Han har därefter arbetat som frilans bland annat vid Östgötateatern, hos Eva RydbergFredriksdalsteatern, på Riksteatern och Teater 23 samt haft uppdrag för radio och TV. Tack vare sin röst har han ofta varit anlitad som uppläsare av Dagens dikt i radion. Han spelade även i musikteater som "Greve Danilo" i Glada änkan i Malmö och "Tevje" i Spelman på taket vid Studioteatern. Efter pensioneringen gjorde han bland annat på Helsingborgs stadsteater huvudrollen som "Shylock" i Shakespeares Köpmannen i Venedig och "Wackford Squeers" i Dickens Nicholas NicklebyGöteborgs stadsteater.

För rollen som alkoholiserad krögare i urpremiären av Lars Noréns pjäs Natten är dagens mor på Malmö stadsteater, i regi av Göran Stangertz fick han 1983 Kvällspostens Thaliapris. Uppsättningen följdes av fortsättningspjäsen följande år, Kaos är granne med Gud. 1998 erhöll han Teaterförbundets De Wahlstipendium. Kåre Sigurdson är begravd på Limhamns kyrkogård.[3]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1955 Blåjackor
Lajos Lajtai och Lauri Wylie
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1956 Melodi på lergök
Lars-Levi Læstadius
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Värdshusvärdinnan
Carlo Goldoni
Kurt-Olof Sundström Norrköping-Linköping stadsteater
Tartuffe
Molière
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Ketterl
Guiden
Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1957 Magister Stig, präst vid Kopparberget Gustav Vasa
August Strindberg
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Varius Vägen till Rom
Robert E. Sherwood
Kurt-Olof Sundström Norrköping-Linköping stadsteater
Sigurd Ljungquist Natten till den 17 januari
Ayn Rand
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Pygmalion
George Bernard Shaw
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Kahlaf, mongolisk prins Den kinesiska asken
Finn Methling
Lars-Erik Liedholm Norrköping-Linköping stadsteater
Maurice Simones drömmar
Bertolt Brecht och Hanns Eisler
Kurt-Olof Sundström Norrköping-Linköping stadsteater
Lysistrate
Aristofanes
Olof Thunberg Norrköping-Linköping stadsteater
1958 Don Quijote – Riddaren av den sorgliga skepnaden
Wulf Leisner
Lars-Erik Liedholm Norrköping-Linköping stadsteater
Gäst i gryningen
Alejandro Casona
Gösta Folke Norrköping-Linköping stadsteater
Stephen Hodgson Bättre sent än aldrig
Felicity Douglas
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Lord Willoughby Richard II
William Shakespeare
Olof Widgren
John Zacharias
Norrköping-Linköping stadsteater
Munken Clérambard
Marcel Aymé
Gösta Folke Norrköping-Linköping stadsteater
1959 Sir Francis Chesney Här dansar Charley’s tant
George Abbot och Frank Loesser
Lars-Erik Liedholm Norrköping-Linköping stadsteater
Washington Spöket på Canterville
Bernt Callenbo
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Majoren Den vackra mjölnarfrun
Alejandro Casona
Sam Besekow Norrköping-Linköping stadsteater
Prästen Ung och grön
Dorothy Reynolds och Julian Slade
Ingrid Luterkort Norrköping-Linköping stadsteater
Ölander Ett resande teatersällskap
August Blanche
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Clive Root Den beskedlige älskaren
Graham Greene
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
1960 Anne Jean Marie René Savary Napoleons tvätterska
Victorien Sardou och Émile Moreau
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Chrysalde Äktenskapsskolan
Molière
Rune Carlsten Norrköping-Linköping stadsteater
Kasper Folk och rövare i Kamomilla stad
Thorbjørn Egner och Bjarne Amdahl
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
1961 Johan Holm Christina
August Strindberg
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1964 Romeo och Julia
William Shakespeare
Per Sjöstrand Helsingborgs stadsteater[4]
1965 Lyckliga draken
Gabriel Cousin
Josef Halfen Malmö stadsteater
Karmelitersystrarna
Georges Bernanos
Andris Blekte Malmö stadsteater
1967 Klas Klättermus
Thorbjørn Egner
Per Siwe Malmö stadsteater
1968 Scapins rackartyg
Molière
Karl Rune Johansson Malmö stadsteater
1969 Kalle Perssons första krig
Max Lundgren
Karl Rune Johansson Malmö stadsteater
Fan ska vara teaterdirektör
August Blanche
Per Siwe Malmö stadsteater
1978 Den feruketansvärda semällen
Staffan Göthe
Torbjörn Astner Malmö stadsteater
1979 Romeo och Julia
William Shakespeare
Lennart Olsson Malmö stadsteater
1991 Tevje Spelman på taket
Jerry Bock, Sheldon Harnick och Joseph Stein
Ronny Danielsson Studioteatern[5]
1994 Morfar Kan du vissla Johanna? Teater 23
1995 Manfred Husan också!
Åke Cato och Mikael Neumann
Hans Bergström Fredriksdalsteatern[6]
1996 Walter McClure 900 Oneonta Street
David Beaird
Gustaf Elander Stockholms stadsteater

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dödsannons - Familjesidan
  2. ^ Sydsvenskan 8 maj 2016, "Dödsfall Kåre Sigurdson; Norénarna var hans stora stund"
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Ingvar Holm (13 november 1964). ”Yngre och oerhördare än man är van”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-11-13/309/18. Läst 10 juni 2018. 
  5. ^ Marcus Boldemann (26 februari 1990). ”Spelmän når inte höjden”. Dagens Nyheter: s. 21. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-02-26/55/21. Läst 14 april 2018. 
  6. ^ Ingegerd Waaranperä (19 juni 1995). ”Eva Rydberg den enda som håller”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 23 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160123162432/http://www.dn.se/arkiv/kultur/eva-rydberg-den-enda-som-haller. Läst 29 juni 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]