Sara Lidman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sara Lidman
Sara Lidman 001.jpg
Född30 december 1923
Missenträsk
Död17 juni 2004 (80 år)
Umeå
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
Verksam19532004
DebutverkTjärdalen (1953)
Framstående verkHjortronlandet (1955),
Din tjänare hör 1977,
Vredens barn (1979)
Sara Lidman i Missenträsk, 1960.

Sara Adéla Lidman, född 30 december 1923 i Missenträsk, Jörns församling, Västerbotten, död 17 juni 2004 i Umeå,[1] var en svensk författare. Hon debuterade som författare med romanen Tjärdalen 1953 och blev en av 1900-talets stora svenska (arbetar-)författare. Åren 1955–1963 var Lidman ledamot av Samfundet De Nio.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sara Lidman växte upp på en mindre gård i byn Missenträsk i Västerbotten som dotter till makarna Andreas och Jenny Lidman. Under en sanatorievistelse i ungdomen kom hon i kontakt med böcker vilket ledde till att hon tog realexamen per korrespondens. Efter att ha avlagt studentexamen som privatist och innehaft diverse tillfälliga anställningar började hon studera vid Uppsala universitet, där hon avlade filosofie kandidatexamen 1949. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet var Lidman gift med läkaren och röntgenologen docent Hans Gösta Skarby (1907–2003) när hennes första bok Tjärdalen kom ut 1953. På 1950-talet hade hon en flerårig romans med sin författarkollega Ivar Lo-Johansson.[2][3]

År 1960-1961 bodde Lidman i Sydafrika där hon bland annat träffade den framtida nobelpristagaren Nadine Gordimer. I Johannesburg upplevde Lidman apartheid-systemet och inspirerades till sin senare bok Jag och min son (1961). På grund av samröre med den svarte oppositionspolitikern Peter Nthite (1929-2010) åtalades Lidman för brott mot Sydafrikas morallag och hotades med mångårigt fängelsestraff. Åtalet lades ned efter påtryckningar från FN:s generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, mot löfte om att Lidman skulle lämna Sydafrika för att aldrig återvända.[4]

Lidman engagerade sig i kampen mot atomvapen, mot apartheid och USA:s krig i Vietnam. Vid mitten av 1970-talet flyttade hon tillbaka till hembyn Missenträsk och skrev bland annat en serie romaner om moderniseringen och koloniseringen av Norrland. Mot slutet av sitt liv bodde hon i en författarbostad på Gammlia i Umeå.

Författarskapet[redigera | redigera wikitext]

Sara Lidman framstår som en av våra viktigaste författare under 1900-talet. Som romanförfattare har hon skapat sig ett eget språk, en poesiprosa som väver samman det bibliska med det dialektala, det sköra med det burleska, det översinnliga med det vardagliga. Det språkligt banbrytande följer henne från debuten 1953 till det mäktiga Jernbaneeposet 1975–1985. Politiskt är hon mest känd för sin agitation under Vietnamkriget då hon spelade en avgörande roll för att vända opinionen. Men hennes engagemang sträcker sig från debatten om svenskt atomvapen 1958–1959 till kriget mot Irak 2003 och gäller praktiskt taget alla orättvisor och missförhållanden: kolonialism, apartheid, pornografi, glesbygdsutarmning, miljöförstöring, litterär förflackning (det hon kallar kioskvälde), orimliga arbetslivsförhållanden. Som debattör och agitator utvecklade hon ett språk med en sällan hörd förening av saklighet, känslostyrka, snabbhet och rörlighet. Om en av hennes debattböcker skriver Karl Vennberg: "Och det som i sista hand betvingar: viljans renhet, hos henne på ett unikt sätt förenat med värme, vädjan och levande samhörighet."

Sammanlagt utkom Sara Lidman med ett tjugotal romaner. De första fyra utspelas i Västerbotten under tidigt 1900-tal och har som huvudscen hennes skapelse Ecksträsk, X-träsk, byn i världen. Hon slog igenom stort; debutromanenTjärdalen slog ett försäljningsrekord som stod sig till 1976 och har kallats en av 1900-talets mest lyskraftiga svenska romandebuter. Litteraturprofessorn Annelie Bränström Öhman har beskrivit den som "en generationsroman, för den dåtida landsbygdens och i synnerhet den norrländska glesbygdens ungdomar".[5] Hösten 2016 turnerade Riksteatern landet runt med en musikteaterversion av romanen Tjärdalen.[5]

Med Jernbanesviten (1977–85) – en romanserie som målar upp ett avgörande skede i den moderna tidens ankomst till norra Sverige: järnvägen och uppköpen av skog – kom Lidman att betraktas som en av Sveriges allra främsta författare. Jernbanesviten omfattar fem romaner, Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen och Järnkronan (som fristående fortsättningar till berättelserna i romansviten kan romanerna Lifsens rot och Oskuldens minut ses). Romanernas huvudperson är Didrik Mårtensson, en småbrukarson som driven av sin lidelse för "jernbanan" – för honom det medel som skall bryta byns isolering – blir socknens ordförande och en av de ledande i trakten. Han snärjs av de kapitalistiska krafterna, anklagas för förskingring och fängslas; ironiskt nog sänds han som fånge på ett av de första tåg som trafikerar banan. Berättelsen speglar universella koloniala förlopp, inte minst i hur erövrarna tar hjälp av en "bygdens son" för att röja väg för exploateringen av ett land. Framför allt bärs den av den mogna författarens fullödiga språk.

En biografi över Sara Lidman utkom 1998 Sara – i liv och text, skriven av Birgitta Holm (lätt reviderad upplaga 2005). Ett personarkiv efter Lidman finns vid Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek.

Sara Lidman vilar i familjegraven i sin västerbottniska hembygd på Österjörns kyrkogård, vackert belägen vid Jörnsträsket. "Lev!", uppmanas man från gravstenen.

Sara Lidman i andras konst[redigera | redigera wikitext]

Sara Lidman är också själv föremål för konstnärliga yttringar. Hon figurerar som ett av tio ansikten i Siri Derkerts väggrelief Sverigeväggen, uppförd vid Kungsträdgården 1967–69. Sara Lidman (3:a f. v.) är också en av de personer som avbildas i Pye Engströms skulptur Efter badet som sedan 1976 är placerad utanför Västertorpsbadet i Stockholm. I Umeå invigdes 2012 konstverket Lev!, vars 170 meter långa glasvägg i gång-/cykeltunneln under Umeå centralstation utsmyckats med ett 30-tal citat ur Lidmans verk.

Pjäsen Sara Sara Sara - Starka kvinnor pinkar stående av America Vera-Zavala sattes upp på Västerbottensteatern (2014) och Stockholms stadsteater (2015).[6]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

2009 fick Lidman en gata på Kungsholmen i Stockholm uppkallad efter sig.[7] Sedan 2015 finns på Norrböle i Skellefteå, kommunen där Sara Lidman är uppvuxen, Anna-Stavas gata och kvarteret Hjortronlandet uppkallade efter hennes verk.[8]

8 september 2021 öppnade det nya kulturhuset i Skellefteå som fick sitt namn efter Sara Lidman; "Sara kulturhus".[9]

Utnämningar[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Jäger, Leif (1976). Sara Lidman 1953-1973 : bibliografiska anteckningar. Skrifter / Föreningen BHS publicerar, 0280-3135 ; 12 ([Ny utg.]). Borås: Fören. BHS publicerar. Libris 337551 
  • Tjärdalen : [roman]. Stockholm: Bonnier. 1953. Libris 8073174 
  • Hjortronlandet : [roman]. Stockholm: Bonnier. 1955. Libris 12098 
  • Regnspiran : [roman]. Stockholm: Bonnier. 1958. Libris 12097 
  • Bära mistel : roman. Stockholm: Bonnier. 1960. Libris 12096 
  • Jag och min son : roman. Stockholm: Bonnier. 1961. Libris 8079627 
    • Ny, av författaren reviderad uppl. [Bonniers folkbibliotek]. Stockholm: Bonnier. 1963. Libris 1528039 
  • Med fem diamanter : roman. Stockholm: Bonnier. 1964. Libris 1425820 
  • Samtal i Hanoi. Stockholm: Bonnier. 1966. Libris 8074692  - Reportage.
  • Gruva / bild: Odd Uhrbom. Stockholm: Bonnier. 1968. Libris 8078060  - Intervjubok.
    • [Ny, utökad utg.]. Aldusserien, 0346-5454 ; 284. Stockholm: Aldus/Bonnier. 1969. Libris 327593 
  • Vänner och u-vänner. Gröna serien, 99-1927163-2. Stockholm: Bonnier. 1969. Libris 8075136  - Artikelurval.
  • Marta, Marta : en folksaga : [skådespel]. Gröna serien, 99-1927163-2. Stockholm: Bonnier. 1970. Libris 8079984 
  • Fåglarna i Nam Dinh : artiklar om Vietnam : utgiven i samarbete med DFFG. Ordfront, 99-0434030-7 ; 20. Eneryda: Ordfront. 1972. Libris 31427 
  • Kronotorpens folk : en dokumentation / av Bo Malmberg ; medverkande: kronotorpare och kolonister samt Sara Lidman, Sven Lindqvist, Curt Nordberg (foto) m.fl. Stockholm: LT. 1975. Libris 7251726. ISBN 913600622X 
  • Din tjänare hör : [roman]. Jernbanan ; 1. Stockholm: Bonnier. 1977. Libris 7145377. ISBN 9100419338 
  • Vredens barn : [roman]. Jernbanan ; 2. Stockholm: Bonnier. 1979. Libris 8345109. ISBN 9100436550 
  • Varje löv är ett öga. Delfinserien, 0346-6574 ; 669. Stockholm: Bonnier. 1980. Libris 7146395. ISBN 9100451053  - Artikelurval.
  • Nabots sten : [roman]. Jernbanan ; 3. Stockholm: Bonnier. 1981. Libris 7146507. ISBN 9100453765 
  • Den underbare mannen : [roman]. Jernbanan ; 4. Stockholm: Bonnier. 1983. Libris 7146741. ISBN 9100459291 
  • Bröd men också rosor. Tema nova, 99-0106580-1. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1985. Libris 7235733. ISBN 9129571723  - Tillsammans med Per Frostin, Henry Cöster.
  • Järnkronan : [roman]. Jernbanan ; 5. Stockholm: Bonnier. 1985. Libris 7147093. ISBN 9100466468 
  • Och trädet svarade. Stockholm: Bonnier. 1988. Libris 755215. ISBN 9100473413  - Artiklar 1983-1988 i urval.
  • Lifsens rot : [roman]. Jernbanan ; 6. Stockholm: Bonnier. 1996. Libris 7149599. ISBN 9100563293 
  • Oskuldens minut : [roman]. Jernbanan ; 7. Stockholm: Bonnier. 1999. Libris 8345218. ISBN 9100570303 
  • Kropp och skäl. Stockholm: Bonnier. 2003. Libris 8841545. ISBN 9100100595  - Huvudsakligen tidigare publicerade texter.
  • Den röda tråden / Sara Lidmans anförande vid Stig Sjödin sällskapets årsmöte i Sandviken 1999 ... Årsskrift / Stig Sjödin sällskapet, 1404-4366 ; 9. Sandviken. 2005. Libris 10085596. ISBN 9163171422 
  • Job Klockmakares dotter : en pjäs. Stockholm: DramaDirekt. 2007. Libris 22126563 
  • Stilens munterhet : Sara Lidmans författardagböcker från Missenträsk 1975-1985 / Annelie Bränström Öhman, [redaktör]. Stockholm: Bonnier. 2014. Libris 16465356. ISBN 9789100138233 
  • Fröken & Moster Evelina och Anton. En novell från novellix ; 99. [Stockholm]: Novellix. 2017. Libris 20884596. ISBN 9789175892283 
  • Ståhl-Nyberg, Birgit (2018). Det nya modet. Malmö: Bokförlaget Arena. Libris gqj6p3z7d1vr3rrp. ISBN 9789178435203  - Medverkan.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ "PROpensionären nr 5-6 -10 - Boklådan". Arkiverad 12 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine. Pro.se, 2010. Läst 26 augusti 2013.
  3. ^ Milles, Ulrika (2010-02-11): "Margareta Wersäll: ”Ivar Lo-Johansson och kärleken. Kvinnorna i hans liv och verk”". DN.se. Läst 26 augusti 2013.
  4. ^ Livets pris: Sara Lidmans afrikanska resa Arkiverad 5 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. dokumentärfilm, 2018 (tillgänglig på SVT till 4/9-18). Sedd 3 mars 2018.
  5. ^ [a b] Bränström Öhman, Annelie (2 oktober 2016). ”Så lyckades Sara Lidman sätta byn och tystnaden i litteraturens mitt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/sa-lyckades-sara-lidman-satta-byn-och-tystnaden-i-litteraturens/. Läst 25 oktober 2016. 
  6. ^ ”Kulturhuset Stadsteatern - En del av Stockholms stad”. Kulturhuset Stadsteatern. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306130147/http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2015/Sara-Sara-Sara/. Läst 30 juni 2016. 
  7. ^ ”Fastighetssverige 2009-03-05”. Arkiverad från originalet den 30 september 2015. https://web.archive.org/web/20150930094551/http://www.fastighetssverige.se/dev/index.php/artikel/konstnarer-far-platser-uppkallade-efter-sig-2736. Läst 29 september 2015. 
  8. ^ Protokoll, kommunfullmäktige 2015-06-16 §185, Skellefteå
  9. ^ ”I Sara Lidman anda”. www.sarakulturhus.se. https://www.sarakulturhus.se/sv/i-sara-lidmans-anda/. Läst 10 september 2021. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bränström Öhman, AnnelieSara Lidman i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
  • Bränström Öhman, Annelie (2008). "kärlek! och någonting att skratta åt! dessutom": Sara Lidman och den kärleksfulla blicken. Säter: Pang. Libris 10894127. ISBN 978-91-976739-1-4 
  • Gravé, Rolf (1969). Biblicismer och liknande inslag i Sara Lidmans Tjärdalen. Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie B, 0346-8925 ; 4. Lund: Studentlitteratur. Libris 494906 
  • Holm, Birgitta (2005). Sara Lidman - i liv och text ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Bonniers. Libris 9882338. ISBN 91-0-010868-5 
  • Kerber, Jutta (1989). Sara Lidmans frühe Norrlandsromane. Münstersche Beiträge zur deutschen und nordischen Philologie, 0930-7494 ; 5. Münster: Kleinheinrich. Libris 7005298. ISBN 3-926608-26-9 
  • Kjersén Edman, Lena; Bränström Öhman, Annelie; Rittvall, Yvonne (2007). Västerbotten: berättarnas län : Sara Lidman från Missenträsk och världen : en guide till författarskapet och till miljöer i Jernbanesviten. Umeå: Länsbiblioteket i Västerbotten i samarbete med ARCIV (Artist Resource Center in Västerbotten). Libris 10708014. ISBN 978-91-633-1958-7 
  • Olsson, Annika (2004). Att ge den andra sidan röst ([Ny, omarb. utg.]). Stockholm: Atlas. Libris 9347981. ISBN 91-7389-120-7 
  • Röster om Sara Lidman: från ABF Stockholms litteraturseminarium i mars 1991, Stockholm. Stockholm: ABF. 1991. Libris 7642341. ISBN 91-7448-661-6 
  • Sjöberg, Lina (2006). Genesis och Jernet: ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berättelser. Hedemora: Gidlund. Libris 10301093. ISBN 978-91-7844-727-5 
  • Thygesen, Marianne (1971) (på danska). Jan Myrdal og Sara Lidman: rapportgenren i svensk 60-tals litteratur (2. opl). Århus: GMT. Libris 7728064. ISBN 87-87392-01-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]