Karel De Gucht

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karel De Gucht
Karel-de-gucht.jpg
FöddKarel Lodewijk Georgette Emmerence De Gucht
27 januari 1954[1][2] (68 år)
Overmere, Belgien
MedborgarskapBelgien
Utbildad vidVrije Universiteit Brussel
Université libre de Bruxelles (1834-1969) Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker[3], diplomat, advokat, jurist
Befattning
Europaparlamentariker
första Europaparlamentet, Nederländsk-språkiga valkollegiet (1980–1984)[4]
Europaparlamentariker
andra Europaparlamentet, Nederländsk-språkiga valkollegiet (1984–1989)[4]
Europaparlamentariker
tredje Europaparlamentet, Nederländsk-språkiga valkollegiet (1989–1994)[4]
Ledamot av Belgiens senat (1994–1995)
Ledamot av Flanderns parlament (1999–2003)
Ledamot av Belgiens representantkammare
Belgiens representantkammares 51:a mandatperiod (2003–2007)[5]
Belgiens utrikesminister
regeringen Verhofstadt II, regeringen Verhofstadt III, regeringen Leterme I och regeringen Van Rompuy (2004–2009)
Ledamot av Belgiens representantkammare
Belgiens representantkammares 52:a mandatperiod (2007–2010)[6]
Vice premiärminister i Belgien
regeringen Van Rompuy (2008–2009)
Europeisk kommissionär för krishantering
Kommissionen Barroso I (2009–2010)
Europeisk kommissionär för handel
Kommissionen Barroso II (2010–2014)
Politiskt parti
Öppna VLD
BarnJean-Jacques De Gucht (f. 1983)
Utmärkelser
Tre Stjärnors orden
Storkorset för Peruanska Solorden
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Karel Lodewijk Georgette Emmerence De Gucht, född 27 januari 1954 i Overmere i Berlare i Östflandern, är en belgisk politiker och sedan 2009 EU-kommissionär.

De Gucht var ledamot av Europaparlamentet 1980-1994, flamländska parlamentet 1995-2003 och från 2003 av det federala parlamentet. Han representerar det liberala partiet Vlaamse Liberalen en Democraten och var dess ordförande 1999-2004. Han tvingades avgå som partiordförande efter oenighet med partikollegan och premiärministern Guy Verhofstadt om ett förslag om att ge medborgarlösa invandrare rösträtt i kommunalvalen, vilket De Gucht motsatte sig. Oenigheten skadade partiets rykte allvarligt, vilket visade sig i 2004 års regionalval i Belgien. Trots detta utsågs De Gucht till utrikesminister samma år sedan företrädare Louis Michel blivit utnämnd till EU-kommissionär.

De Gucht tjänstgjorde ett halvår som biståndskommissionär i Kommissionen Barroso I efter att företrädaren Michel valts in i Europaparlamentet 2009. Från 10 februari 2010 är De Gucht kommissionär med ansvar för handelsfrågor i Kommissionen Barroso II.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Karel De Gucht, 11 april 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: de-gucht-karel, omnämnd som: Karel De Gucht.[källa från Wikidata]
  2. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000028186, omnämnd som: Karel De Gucht, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ www.europarl.europa.eu, Europaparlamentariker-ID: 1472, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] läs online, www.europarl.europa.eu.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.lachambre.be.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.lachambre.be.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Louis Michel
Belgiens utrikesminister
2004–2009
Efterträdare:
Yves Leterme
Företrädare:
Louis Michel
EU:s biståndskommissionär
2009-2010
Efterträdare:
Andris Piebalgs utvecklingsbistånd
Kristalina Georgieva humanitärt bistånd
Företrädare:
Benita Ferrero-Waldner
EU:s handelskommissionär
2010-2014
Efterträdare:
Cecilia Malmström
Företrädare:
Louis Michel
EU-kommissionär från Belgien
2009-2014
Efterträdare:
Marianne Thyssen