Kilanda socken
| Kilanda socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Härad | Ale härad |
| Koordinater | 57°56′16″N 12°13′9″Ö / 57.93778°N 12.21917°Ö |
| Kyrkby | - |
| Area | 43 km²[1] |
| Folkmängd | 474 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 11 invånare/km² |
| Geonames | 8128487 |
| Sockenkod | 1707 |
Kilanda socken i Västergötland ingick i Ale härad, ingår sedan 1974 i Ale kommun och motsvarar från 2016 Kilanda distrikt. Sockenkyrka är Kilanda kyrka.
Socknens areal är 43,42 kvadratkilometer varav 41,48 land.[1] År 2000 fanns här 474 invånare.[2]
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kilanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Kilanda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Starrkärrs landskommun som 1974 uppgick i Ale kommun.[2] Församlingen uppgick 2008 i Starrkärr-Kilanda församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Kilanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ale härad. De indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.[4].[5]
Geografi och natur
Kilanda socken ligger nordost om Göteborg med Kilandaån i nordväst, Risveden i norr och Alefjäll i söder. Socknen har odlingsbygd i dalar som omges av mossrik skogsbygd.[6][1][7][8] Trakten är rik på insjöar varav den största är Tinnsjön som delas med Östads socken i Lerums kommun.
I socknen finns tre naturreservat. Trehörningen som delas med Skepplanda socken i Ale kommun och Östads socken i Lerums kommun och Kroksjön som delas med Skepplanda socken ingår i EU-nätverket Natura 2000. Båda är belägna i södra Risveden. Anfastebo som är beläget i Alefjäll är ett kommunalt naturreservat. Alla förvaltas av Västkuststiftelsen.
I byn Krokstorp har det funnits ett gästgiveri.[9][10]
Kilanda säteri
Kilanda säteri är omnämnt som sätesgård från 1400-talet. 1757 köptes säteriet av Jonas Alströmer. Godset stannade i familjen Alströmers ägo till 1791. Mellan 1797 och 1958 ägdes godset av familjen Ekman. Grosshandlaren Peter P. Ekman , som köpte godset 1797, lade grunden till det Ekmanska handelshuset i Göteborg. Som mest ägde han 12 sillsalterier i Bohuslän. Från 1870 till 1912 fanns en statlig lantbruksskola på godset. I dag drivs gården som ett mjölkföretag.[11]
Fornlämningar
En boplats och lösfynd från stenåldern är funna. Från järnåldern finns gravar, ett gravfält och en fornborg.[6][12][13][7]
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 356 1810 till 631 1870 varefter den sjönk till 269 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 425 1990.[14]
Namnet
Namnet skrevs 1424 Kilande och kommer från kyrkbyn. Efterleden är land. Förleden innehåller kil sannolikt syftande på ett kilformigt jordtycke eller kilformig terrängformation.[15][7]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kilanda socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Västergötlands båtsmanskompani
- ^ Administrativ historik för Kilanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b c] Kilanda, Nationalencyklopedin (läst 15/3 2016)
- ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken, Säffle 1972 sid 214ff
- ^ Reskarta öfver Sverige, södra delen 1830 Arkiverad 11 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga biblioteket
- ^ Bo Björklund: Kilanda - Ekman, von Schéele, Klingspor (Älvängen 2010)
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kilanda socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kilanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Kilanda i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 11/6 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Källor
- Bo Björklund: Kilanda - Ekman, von Schéele, Klingspor, Älvängen 2010, ISBN 978-91-633-7367-1
Vidare läsning
- Starrkärr-Kilanda i svunnen tid (2 delar), Starrkärr-Kilanda hembygdsförening, Älvängen 1994
- Mona Lorentzon: Starrkärr-Kilanda socknar, Nol 1975
- Ernst Carl Allan Adelsköld: Kilanda, ett gammalt säteri (utgivningsuppgifter saknas)
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Kilanda socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Kilanda socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Kilanda socken. Källa: SOFI
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Kilanda socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kilanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Kilanda socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Kilanda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 (en artikel om socknen och en om säteriet)
| |||||