Lerums kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lerums kommun
Kommun
Lerums kommunhus, den 21 juni 2006.JPG
Lerums kommunhus,
SloganMer än du tror
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortLerum
Inrättad1 januari 1971
Anställda2 830 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal308,41 kvadratkilometer ()[2]
- därav land258,55 kvadratkilometer[2]
- därav vatten49,86 kvadratkilometer[2]
Folkmängd42 401 ()[3]
Bef.täthet164,00 inv./km² (land)
Läge
Lerum Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°46′00″N 12°18′00″E / 57.766666666667°N 12.3°Ö / 57.766666666667; 12.3
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsAlingsås domkrets
Koder
Kommunkod1441 (–)
1524 (–)
Org.nummer212000-1447[4]
GeoNames2696500
Redigera Wikidata

Lerums kommun är en kommun i Västra Götalands län med knappt 42 000 invånare. Centralort är Lerum.

Kommunen ligger i före detta Älvsborgs län i de västra delarna av landskapet Västergötland, öster om Göteborgs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och gränsar i väster också till Ale kommun, i öster till Alingsås kommun och Bollebygds kommun, alla tre i före detta Älvsborgs län samt i söder till Härryda kommun och Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. Genom kommunen rinner Säveån.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Stora Lundby (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Bergum, Stora Lundby och Östad) medan Lerums landskommun och Skallsjö landskommun förblev oförändrade.

1969 införlivades i Lerums landskommun Skallsjö landskommun samt delar ur den då upplösta Stora Lundby landskommun (Stora Lundby och Östads församlingar). Lerums kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lerums landskommun.[5]

Lerums kommun är med i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld. Olika framställningar av vapnet har lett till upprörda känslor.[7]

Oxhuvudet kommer från oxen i Vättle härads sigill från 1500-talet. De tre löven syftar på de enheter som bildade kommunen 1969. På grund av viss oenighet om utformningen blev vapnet inte antaget och registrerat förrän 1982.

Den 19 april 2007 lanserade Lerums kommun en ny logotyp med ett bildmärke som ersatte det traditionella kommunvapnet i de flesta sammanhang. Den nya logotypen föreställer en väv i form av kommunens kartbild. Den tog två och ett halvt år att arbeta fram till en kostnad av 2,5 miljoner kronor.[8] Olika åsikter om designen har lett till upprörda känslor. Den nya logotypen kallas av Lerums invånare i folkmun för "trasan" på grund av dess likhet med en trasa.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lerums kommun 1970–2015[9]
ÅrFolkmängd
1970
  
23 520
1975
  
28 162
1980
  
29 871
1985
  
31 063
1990
  
33 206
1995
  
34 610
2000
  
35 214
2005
  
36 506
2010
  
38 580
2015
  
40 181
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Lerums kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[10]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Lerums kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Lerum &&&&&&&&&&026913.&&&&&026 913
2 Gråbo &&&&&&&&&&&06021.&&&&&06 021
3 Björboholm &&&&&&&&&&&01036.&&&&&01 036
4 Sjövik &&&&&&&&&&&&0929.&&&&&0929
5 Tollered &&&&&&&&&&&&0920.&&&&&0920
6 Öxeryd &&&&&&&&&&&&0544.&&&&&0544
7 Slätthult &&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0231
8 Norsesund/Ingared (del av) &&&&&&&&&&&&0151.&&&&&0151

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Ingared (Norseund) var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun .

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Längre norrut genomkorsas kommunen från väster mot nordöst av länsväg 190. Stambanan trafikeras av Göteborgs pendeltåg med stopp vid Aspens station, Aspedalen, Lerums station, Stenkullen och Floda station på väg mot Alingsås.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Största partiet i Lerums kommunfullmäktige efter valet 2018 är Moderaterna.[11] Moderaterna var också största parti i valen 2006 och 2010. Socialdemokraterna var största parti i kommunvalen 1970-2002 samt 2014.[12] [13]

Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Lerums kommunfullmäktige.

Kommunen styrs efter valet 2018 av Alliansen i Lerums Kommun bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.[14]

I Lerum finns under mandatperioden 2018-2022 fem politiker med titeln kommunalråd: Kommunstyrelsens ordförande Alexander Abenius (M) är kommunalråd på heltid och tre politiker är kommunalråd på halvtid: 1:a vice ordförande Lill Jansson (L) med särskilt ansvar för området lärande, Eva Andersson (C) med särskilt ansvar för området samhällsbyggnad samt Christian Eberstein (KD) med särskilt ansvar för området stöd och omsorg. 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Renée Norgren Jeryd (S) är kommunalråd på heltid som oppositionsråd.[15]


Politiska majoriteter[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1994-1998 M MP L C KD
1998-2002 M KD MP L C
2002-2006 M L KD C
2006-2010 M L C KD
2010-2014 M L C KD
2014-2018 S MP L C
2019- M C L KD

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2019–2022
Ordförande C Ingela Gyllesten
Förste vice ordförande M Oskar Ahlman
Andre vice ordförande S Gun Delsvik Svensson

Källa:[16]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2019-2022
Ordförande M Alexander Abenius
Förste vice ordförande L Lill Jansson
Andre vice ordförande S Renée Norgren Jeryd

Källa:[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ingamaj Wallertz Olsson 1998 Moderaterna
  Henrik Ripa 1998 2010 Moderaterna
  Anna-Lena Holberg 2010 2013 Moderaterna
  Henrik Ripa 2013 2014 Moderaterna
  Dennis Jeryd 2014 2018 Socialdemokraterna
  Renée Norgren Jeryd 2018 2018 Socialdemokraterna
  Alexander Abenius 2019 2022 Moderaterna

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Individnämnden L Ingvar Frid S Pamela Danielsson
Miljö- och byggnadsnämnden M Douglas Thisell MP Elisbeth Sandén
Överförmyndarnämnden C Lerny Hermansson S Pia Jäderklint
Valnämnden M Maria Bergstedt S Paul Weis

Källa:[18]

Mandatfördelning i Lerums kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDMiLÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011371316
137136
4191,0
37
197311377616
137766
4193,4
356
197621310718
2131078
4194,0
2813
197921387110
2138710
4192,7
2912
1982214264112
21426412
4193,2
2714
198521334919
2133499
4191,7
2714
1988212435717
21243577
4188,1
2219
199121243546411
1243546411
5189,2
3219
199431862144211
31864411
5188,8
2724
1998614434713
614434713
5184,04
2922
2002516328413
51638413
5183,34
2724
20063144144318
314444318
5185,26
2922
20103134246217
31344617
5187,56
2724
20143136545213
313654513
5188,51
2724
20183113755314
3113755314
5189,79
2526
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv och offentlig service[redigera | redigera wikitext]

År 2009 diplomerades Lerums kommun med Fair Trade City av svenska Fairtrade och enligt Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner kom Lerum på 62:a plats av 290 år 2010. Ungdomsarbetslösheten i Lerum var samma år 8 procent.

Sevärdheter i Lerum[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Lerums gymnasium är ett riksrekryterande idrottsgymnasium för segling.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Vänortssamarbeten

Vänortsförbindelser

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ DN (2 augusti 2007). ”Fel bild av Lerums kommunvapen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/fel-bild-av-lerums-kommunvapen. Läst 3 mars 2013. 
  8. ^ Christina Lundin (19 april 2007). ”Kommunen byter logga och profil”. Lerums Tidning. http://www.lerumstidning.com/visa_mernyheter.asp?id=4398. Läst 16 mars 2009. 
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016. 
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Lerums Tidning: Moderaterna är det största partiet i Lerum”. https://www.lerumstidning.se/2018/09/alliansen-ser-ut-att-vinna-i-lerum/. Läst 10 september 2018. 
  12. ^ Socialdemokraterna och Folkpartiet fick samma antal mandat i valet 1970 men Socialdemokraterna fick 257 fler röster.
  13. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  14. ^ ”SVT: Alliansen ska styra Lerum”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-ska-styra-kommunen-i-lerum. Läst 13 november 2018. 
  15. ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Lerums Kommun. https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 20 januari 2019. 
  16. ^ ”Kommunfullmäktige - Ledamöter”. Lerums kommun. https://lerum.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=185. Läst 20 januari 2019. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsen - Ledamöter”. Lerums kommun. https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Ledamoter/. Läst 20 januari 2019. 
  18. ^ ”Förtroendemannaregistret - Lerums Kommun”. Lerums kommun. https://lerum.tromanpublik.se/. Läst 20 januari 2019. 
  19. ^ ”Vänorter och vänortssamarbeten”. Lerums kommun. http://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete/Vanorter/. Läst 26 maj 2015. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hjelm, Fredrik; Strandberg, Ann-Charlott (1999). Lerums kommun : Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östads socknar. Kulturhistorisk byggnadsinventering / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, 0280-5189 ; 40. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. Libris länk 
  • Kulturmiljöer i Lerums kommun. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. 1999. Libris länk 
  • Olsson, Helmer (1945). Folkliv och folkdikt i Vättle härad under 1800-talet. Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 12. Uppsala: Lundequistska bokhandeln i distribution. Libris länk 
  • Zollitsch, Martin (1999). Arkitektur i Lerums kommun : byggnader och miljöer av arkitektoniskt intresse : ett urval. [Lerum]: [Byggnadsnämnden]. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]