Nordmaling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nordmaling
Tätort
Nordmalings kyrka
Slogan: "Centrum mellan städerna!"
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västerbottens län
Kommun Nordmalings kommun
Koordinater 63°34′9″N 19°30′5″Ö / 63.56917°N 19.50139°Ö / 63.56917; 19.50139
Area
 - tätort 297 hektar (2015)[2]
 - kommun 2 488,67 kvadratkilometer
Folkmängd
 - tätort 2 650 (2017)[2]
 - kommun 7 104 (2018)[1]
Befolkningstäthet
 - tätort 8,923 inv./hektar
 - kommun 3 inv./kvadratkilometer
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8256[3]
GeoNames 2689336
Ortens läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Nordmaling
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Nordmaling (Hössjömål Nolning[4], sydsamiska Nordmelikse eller Novlemaanege;[5] på äldre svenska: Nordan malungen eller Nordanmalun) är en tätort inom Nolaskogsområdet i nordöstra Ångermanland och centralort i Nordmalings kommun, Västerbottens län.

Nordmaling ligger omkring 50 kilometer från både Örnsköldsvik och Umeå, invid Nordmalingsfjärden av Bottenhavet

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nordmaling var till slutet av 1890-talet tingsplats i Nordmalings och Bjurholms tingslag.

Nordmaling är kyrkby i Nordmalings socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Nordmalings landskommun. I denna inrättades för orten 25 februari 1898 Nordmalings kyrkovalls municipalsamhälle, från 1923 benämnt Nordmalings municipalsamhälle, som upplöstes med utgången av 1962. Orten ingår sedan 1971 i Nordmalings kommun.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nordmaling 1900–2015[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
170
1960
  
1 144
1965
  
1 291
1970
  
1 942
1975
  
2 196
1980
  
2 497
1990
  
2 737 293
1995
  
2 773 309
2000
  
2 656 310
2005
  
2 619 310
2010
  
2 546 308
2015
  
2 671 297
Anm.: Sammanvuxit med Levar 1970
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Centrala Nordmaling är av riksintresse för kulturmiljövården.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 4 och Botniabanan passerar strax nordväst om orten.

Nordmalings Resecentrum invigdes 2010 och ligger nära E4 vid Botniabanan.[9] Perrongen i Nordmaling mäter 457 meter[10] för nattågens skull, som stannar här. Avståndet mellan Resecentrum och centrala Nordmaling är 1,2 km.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Nordväst om Nordmaling ligger Olofsfors bruk grundat 1762. I Håknäsbacken, på Öre älv norr om Nordmaling, grundades vid samma tid ett sågverk som mot slutet av 1800-talets övertogs av Frans Kempe som flyttade verksamheten till mönsterbruket Norrbyskär.

Strax söder om Nordmaling ligger Rundvik där Nordmalings Ångsågs Aktiebolag (NÅAB) grundades 1861 av Thurdin, Åström och Lundberg. Verksamheten har överlevt till våra dagar och drivs idag av bl a SCA och Masonite.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Varje år vecka 29 anordnas Hemvändarveckan, med bl.a. Nordmalings marknad och "Parkfesten". Från och med 1987 och under en lång följd av år anordnades vartannat år Nordic Baroque Music Festival i Nordmaling. Festivalen lockade till sig världsstjärnor inom barockmusik men är numera[förtydliga] nedlagd.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Herrlaget i handboll var en hårsmån ifrån Elitserien på 1990-talet. Nordmaling har också bidragit med ett par spelare till Elitserien i ishockey, varav Christoffer Norgren (Skellefteå AIK) och Peter Öberg (Modo Hockey) är de mest kända.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
  2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 mars 2014
  4. ^ Evert Larsson, Sven Söderström (1980). Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå. sid. 121. ISBN 9789197035811 
  5. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ Resecentrum Nordmalings kommun. läst 13 september 2014
  10. ^ Utvecklingsplan stationsnärabebyggelse nordmaling Arkiverad 13 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Länsstyrelsen. sid.7-12 läst 13 september 2014