Komplementfärg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Komplementärfarben gelb auf blau.png
Komplementärfarben cyan auf rot.png
Komplementärfarben magenta auf grün.png
Färgcirkel med komplementfärger mittemot varandra

Komplementfärg kan man säga är en färgs motsatsfärg. Vilka färger som är varandras motsatser är dock långt ifrån självklart. Färgforskaren Anders Hård listar en rad olika definitioner.[1] Några av dem är:

  • Från en fysisk utgångspunkt är två ljusfärger komplementära om deras strålningsspektrum "fyller ut" varandra genom att tillsammans ge lika mycket strålning för varje våglängd och därmed ger ett ljus som vi upplever som vitt.
  • Vid additiv färgblandning är två våglängder komplementära om de tillsamman ger ljus som vi ser som vitt.
  • Vid subtraktiv färgblandning med ljusabsorberande filter är två filterfärger komplementära om de tillsammans fullständigt blockerar all strålning och därmed inte släpper igenom något ljus
  • Två pigment som när de blandas släcker ut varandra och ger en grå eller svart färg kallas komplementära.
  • De kulörtoner som utgör varandras efterbilder kallas komplementära
  • De kulörtoner som förstärker varandra maximalt när de placeras tillsammans kallas komplementära.

Komplementfärger placeras oftast mittemot varandra i färgcirklar, såsom i exemplen här intill. Färgsystemet NCS (svensk standard) är däremot konstruerat på andra grunder och dess färgcirkel anger inga komplementfärger.

Exempel på komplementfärger som vid pigmentblandning neutraliserar varandra och ger grått eller svart:[2]

  • Rött och cyan
  • Magenta och grönt
  • Gult och blått? Detta kan te sig som ett undantag från regeln. De ger grått om de ställs tätt tillsammans eller på en snurrande färgskiva (additive-averaging mixing),[3] men ger ändå grönt i pigmentblandningar. Förklaringen är att det med pigment inte handlar om monokromatiskt ljus och det sker en överlappning i den gröna delen av spektrumet hos det reflekterade ljuset.[4][5] För ett grått resultat vid pigmentblandning får man därför istället använda orange och blått, eller gult och blåviolett.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hård, Anders (1986). Jan Sisefsky. red. ”Är komplementfärger mer olika än andra färger?”. Färgrapport F31 (Stockholm: Skandinaviska Färginstitutet). 
  2. ^ Donald A. Jusko. Real Color Wheel. realcolorwheel.com. Läst 27 juni 2016.
  3. ^ David Briggs. Additive-Averaging Mixing The Dimensions of Colour. Läst 29 juni 2016.
  4. ^ David Briggs. Paint-Mixing Principles The Dimensions of Colour. Läst 29 juni 2016.
  5. ^ Blue + Yellow pigment yields the color green York University, Toronto. Läst 29 juni 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

http://www.hilarypage.com/VisualComplements.html (Engelska)