Hoppa till innehållet

Loyola de Palacio

Från Wikipedia
Loyola de Palacio
FöddIgnacia de Loyola de Palacio del Valle de Lersundi
16 september 1950[1][2]
Madrid, Spanien
Död13 december 2006[3][1][2] (56 år)
Madrid, Spanien
Medborgare iSpanien
Utbildad vidUniversidad Complutense
SysselsättningPolitiker, advokat
Befattning
Ledamot av Spaniens senat
Ledamot av Spaniens kongress
Spaniens parlaments fjärde mandatperiod, Segovia (1989–1993)[4]
Ledamot av Spaniens kongress
Spaniens parlaments femte mandatperiod, Segovia (1993–1996)[5]
Ledamot av Spaniens kongress
Spaniens parlaments sjätte mandatperiod, Segovia (1996–1999)[6]
EU-kommissionär för energifrågor (1999–2004)
Europeisk kommissionär för transport
Kommissionen Prodi (1999–2004)
Europaparlamentariker
femte Europaparlamentet, Spanien (1999)[7]
Politiskt parti
Partido Popular
FöräldrarLuis María de Palacio y Palacio
Luisa Mariana del Valle-Lersundi y del Valle
SläktingarAna Palacio (syskon)
Utmärkelser
Galiciens guldmedalj (2003)[8]
Robert Schumanmedaljen (2004)
Storkorset av Isabella den katolskas orden (2005)[9]
Storkorset av den medborgerliga förtjänstorden (2006)[10]
Redigera Wikidata
Loyola de Palacio 2004.

Loyola de Palacio y del Valle-Lersundi, född 16 september 1950 i Madrid, död 13 december 2006 i Madrid, var en spansk-baskisk politiker.

de Palacio föddes i en aristokratisk baskisk familj och studerade juridik vid Universidad Complutense i Madrid. Hon blev 1976 medlem i det konservativa partiet Alianza Popular som senare döptes om till Partido Popular (PP) och var ledamot i Cortes Generales (parlamentet) 1986–1999, till en början i senaten och från 1989 i Deputeradekongressen. Efter PP:s valseger 1996 utnämndes de Palacio till jordbruksminister i José María Aznars regering.

de Palacio valdes in i Europaparlamentet 1999, men blev samma år utnämnd till EU-kommissionär och vice ordförande i Prodi-kommissionen med ansvar för energi, transport och relationer med Europaparlamentet. I denna egenskap drev hon fram beslutet att inrätta ett europeiskt satellitnavigationssystem, Galileo. Efter sin tid i EU-kommissionen arbetade hon för bankerna BNP Paribas och Rothschild Bank.

de Palacio avled i lungcancer och var syster till Ana Palacio, Spaniens utrikesminister 2002–2004.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Loyola de Palacio, 18 mars 2009.
  1. 1 2 flera författare, Diccionario biográfico español, Real Academia de la Historia, 2011, Diccionario biográfico español-ID: 25655/loyola-de-palacio-del-valle-lersundi, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000023207, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. läs online, www.eupolitix.com .[källa från Wikidata]
  4. läs online, www.congreso.es , läst: 23 november 2017.[källa från Wikidata]
  5. läs online, www.congreso.es , läst: 23 november 2017.[källa från Wikidata]
  6. läs online, www.congreso.es , läst: 23 november 2017.[källa från Wikidata]
  7. Europaparlamentets ledamöter, Europaparlamentariker-ID: 4307.[källa från Wikidata]
  8. läs online, www.xunta.gal .[källa från Wikidata]
  9. BOE-ID: BOE-A-2005-2327.[källa från Wikidata]
  10. BOE-ID: BOE-A-2006-22469.[källa från Wikidata]
Företrädare:
Manuel Marín och
Leon Brittan
Vice ordförande i EU-kommissionen
tillsammans med Neil Kinnock
19992004
Efterträdare:
Wallström, Kallas, Barrot,
Frattini och Verheugen
Företrädare:
Neil Kinnock
EU:s transportkommissionär
19992004
Efterträdare:
Jacques Barrot
Företrädare:
Christos Papoutsis
EU:s energikommissionär
19992004
Efterträdare:
Andris Piebalgs
Företrädare:
Marcelino Oreja
EU-kommissionär
med ansvar för kontakter med Europaparlaamentet

19992004
Efterträdare:
Margot Wallström
Företrädare:
Manuel Marín och
Marcelino Oreja
EU-kommissionär från Spanien
tillsammans med Pedro Solbes
19992004
Efterträdare:
Joaquín Almunia