Galileo (satellitnavigationssystem)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Galileo (rymdsond).
Galileo Galilei, som systemet är namngivet efter.

Galileo är ett system för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av Europeiska unionen (EU) och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Galileo är tänkt att vara kompatibelt med de tidigare systemen GPS och Glonass. Det innebär att en GPS-mottagare ska kunna användas för att ta emot Galileo-signaler. Galileo skall möjliggöra positionsbestämning med meterprecision över hela jordklotet. Den stora precisionen beror på att satelliterna har ytterst noggranna tidsignaler. Galileo är uppkallat efter Galileo Galilei.

En av anledningarna till att EU och ESA utvecklar Galileo är att minska beroendet av det amerikanska systemet GPS, som i grunden är ett militärt system. Dess avsiktliga störningssignal i form av SA, som för närvarande (2009) är avstängt och sedan 19 september 2007 avvecklas, kan när som helst slås på igen enligt gottfinnande av USA:s försvarsdepartement. Galileo kommer, till skillnad från GPS, att tillgodose de krav på tillförlitlighet och noggrannhet som finns för exempelvis civil luftfart. Det kommer inte att förses med någon SA-liknande funktion. Tvärtom kommer systemet att sända ut en varningssignal, om något oväntat inträffat som gör systemet mindre tillförlitligt, till dess man åtgärdat felet.

Systemet planeras fullt utbyggt under 2018 och beräknas då ha sysselsatt 150 000 personer till en sammanlagd kostnad av 10 miljarder EUR. Projektledningen utövas av GJU, Galileo Joint Undertaking, som är tillsatt av Europeiska kommissionen och ESA.

Utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Två konsortier har tävlat om att få ta hand om utbyggnaden av Galileo:

  • iNavSat med Intelsat som huvudaktör och med bland andra
  • Eurely med deltagande av
    • AENA, ett spanskt bolag som sysslar med flygplatsunderhåll, navigationssystem etcetera
    • Alcatel, ett stort fransk telekombolag
    • Capgemini, ett världsomfattande konsultföretag inom IT och företagsledning, huvudkontor i Frankrike
    • Hispasat, den organisation som driver Spaniens egna satellitprojekt med samma namn
    • Finmeccanica, Italiens största grupp inom rymdteknik och försvarsmateriel
    • Thales, en fransk elektronikgrupp inom luftfart och försvar
    • Vinci Networks

GJU lyckades hösten 2005 med konststycket att i stället för att låta den ena gruppen slå ut den andra, baka ihop alltsammans till ett jättekonsortium som skall genomföra det mycket ambitiösa Galileo-projektet med förenade krafter. Deutsche Bank kommer att stå som ekonomisk rådgivare.

Den organisation som till slut avses äga Galileo och svara för dess drift, Galileo public-private partnership, beräknas vara etablerad i slutet av 2005. [uppdatering behövs]

De två första av 30 planerade satelliter (varav 3 i reserv) var klara för slutprov i augusti 2005. Uppskjutningen av den första satelliten, Giovo A, skedde den 28 december 2005 från kosmodromen i Bajkonur i Kazakstan. Till att börja med ska dessa två första satelliter i Galileo användas för följande:

  • Verifiera att de frekvenser man har fått sig tilldelade av ITU fungerar utan problem i samma frekvensband som används av GPS
  • Utvärdera ny teknik
  • Undersöka strålningsmiljön i de planerade banorna
  • Experimentera med de signaler som ska sändas ut från Galileo-satelliterna

Ett försystem till Galileo är Egnos (European Geostationary Navigation Overlay System). Inmarsat hjälper till i detta projekt genom att skicka en "övningssignal" från sin existerande satellit Inmarsat-3, som är geostationär över Indiska oceanen.

Satelliter[redigera | redigera wikitext]

Galileo-satelliternas konfiguration

Galileo kommer att lägga sina satellitbanor på 23 616 km höjd över jordytan, vilket i satellitsammanhang kallas medelhögt med förhållandevis långa varvtider. Man kan jämföra detta med den grupp som kallas lågflygande LEO (Low Earth Orbiting Satellites) omkring 800 km över jordytan och som av rent mekaniska skäl får korta varvtider. Ett exempel på ett sådant system är Iridium. Åt andra hållet finns de geostationära satelliterna (till exempel Intelsat och Marisat), vars satelliter flyger på cirka 36 000 km höjd över jordytan och alltså går precis ett varv per dygn. (Geostationära satelliter ligger alltid i ekvatorsplanet, och om de då cirklar kring jordens medelpunkt åt samma håll och med samma hastighet som jorden snurrar, så står satelliten, från jorden sett, skenbart stilla.)

Fullt utbyggt beräknas systemet använda ca 30 satelliter. Våren 2008 hade två av systemets satelliter placerats i omloppsbana, dessa heter Giove A och Giove B.[1] En milstolpe för projektet nåddes sent i april 2010, när apparaturen för den första satelliten i aktiv drift blev färdigbyggd i Portsmouth, Storbritannien. Efter olika tester i Rom, Italien, sköts två satelliter upp från rymdbasen Kourou i Franska Guyana 21 oktober 2011.[2]

Lista över satelliter[redigera | redigera wikitext]

Varje satellit är döpt efter ett barn som vann EU-kommissionens teckningstävling. En vinnare blev vald från varje medlemsland i EU.[3]

Nr Satellit Namn Barnnamn Datum Fraktraket Uppdragskod Status
1 Galileo-IOV PFM GSAT0101 Belgien  Thijs 2011-10-21 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS01 Tillgänglig
2 Galileo-IOV FM2 GSAT0102 Bulgarien Natalia 2011-10-21 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS01 Tillgänglig
3 Galileo-IOV FM3 GSAT0103 Tjeckien David 2012-10-12 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS03 Tillgänglig
4 Galileo-IOV FM4 GSAT0104 Danmark Sif 2012-10-12 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS03 Ur funktion
5 Galileo-FOC FM1 GSAT0201 Tyskland Doresa 2014-08-22 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS09 Fasas in
6 Galileo-FOC FM2 GSAT0202 Estland Milena 2014-08-22 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS09 Fasas in
7 Galileo-FOC FM3 GSAT0203 Irland Adam 2015-03-27 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS11 Tillgänglig
8 Galileo-FOC FM4 GSAT0204 Grekland Anastasia 2015-03-27 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS11 Tillgänglig
9 Galileo-FOC FM5 GSAT0205 Spanien Alba 2015-09-11 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS12 Tillgänglig
10 Galileo-FOC FM6 GSAT0206 Frankrike Oriana 2015-09-11 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS12 Tillgänglig
11 Galileo-FOC FM8 GSAT0208 Cypern Andriana 2015-12-17 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS13 Fasas in
12 Galileo-FOC FM9 GSAT0209 Lettland Liene 2015-12-17 Sojuz-2-1b Fregat-MT VS13 Fasas in
13 Galileo-FOC FM7 GSAT0207 Italien Antonianna 2016 Ariane 5 ES
14 Galileo-FOC FM10 GSAT0210 Litauen Danielė 2016 Ariane 5 ES
15 Galileo-FOC FM11 GSAT0211 Luxemburg Alizée 2016 Ariane 5 ES
16 Galileo-FOC FM12 GSAT0212 Ungern Lisa 2016 Ariane 5 ES
17 Galileo-FOC FM13 GSAT0213 Malta Kimberley 2017 Sojuz-2-1b Fregat-MT
18 Galileo-FOC FM14 GSAT0214 Nederländerna Tijmen 2017 Sojuz-2-1b Fregat-MT
19 Galileo-FOC FM15 GSAT0215 Österrike Nicole 2017 Ariane 5 ES
20 Galileo-FOC FM16 GSAT0216 Polen Zofia 2017 Ariane 5 ES
21 Galileo-FOC FM17 GSAT0217 Portugal Alexandre 2017 Ariane 5 ES
22 Galileo-FOC FM18 GSAT0218 Rumänien Irina 2017 Ariane 5 ES
23 Galileo-FOC FM19 GSAT0219 Slovenien Tara 2018 Ariane 5 ES
24 Galileo-FOC FM20 GSAT0220 Slovakien Samuel 2018 Ariane 5 ES
25 Galileo-FOC FM21 GSAT0221 Finland Anna 2018 Ariane 5 ES
26 Galileo-FOC FM22 GSAT0222 Sverige Ellen 2018 Ariane 5 ES
27 Galileo-FOC FM23 GSAT0223 Storbritannien Patrick 2018+ Ej beslutat
Referenser: European GNSS Service Centre[4] – EC Children Drawing Competition[3] – Gunter's Space Page[5][6]

Not[redigera | redigera wikitext]

Det europeiska satellitnavigeringsprogrammet "Galileo" som åsyftas här skall inte blandas ihop med Nasas rymdfarkost med namnet Galileo som sänts på rymdfärd för att utforska planeten Jupiter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NyTeknik - Gps dagar räknade - Här kommer Galileo, 24 april 2008 (senast läst 26 april 2010).
  2. ^ UK despatches first Galileo flight payload, BBC den 26 april 2010.
  3. ^ [a b] ”Galileo: Children Drawing Competition”. European Commission's Directorate General for Enterprise and Industry. http://ec.europa.eu/enterprise/policies/satnav/galileo/drawing-competition/index_en.htm. Läst 2 september 2014. 
  4. ^ European GNSS Service Centre
  5. ^ Galileo-IOV PFM, FM2, FM3, FM4
  6. ^ Galileo-FOC

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]