Luggude härad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Luggude härad
Härad
Kullen, Luggude härads nordvästra spets
Kullen, Luggude härads nordvästra spets
Luggude vapen.svg
Luggude häradsvapen
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Socknar Allerum
Bjuv
Brunnby
Bårslöv
Ekeby
Farhult
Fjärestad
Fleninge
Frillestad
Halmstad
Helsingborgs socken
Hässlunda
Jonstorp
Kattarp
Kropp
Kvistofta
Kågeröd
Mörarp
Norra Vram
Ottarp
Raus
Risekatslösa
Stenestad
Södra Vram
Viken
Välinge
Välluv
Väsby
Albo häradBara häradBjäre häradFrosta häradFärs häradGärds häradVästra Göinge häradÖstra Göinge häradHarjagers häradHerrestads häradIngelstads häradJärrestads häradLjunits häradOnsjö häradOxie häradRönnebergs häradSkytts häradTorna häradVemmenhögs häradVillands häradNorra Åsbo häradSödra Åsbo häradLuggude härad.svg
Bildinformation

Luggude härads läge (klickbar karta)

Luggude var ett härad i nordvästra Skåne, i dåvarande Malmöhus län. Det motsvaras idag av Helsingborgs, Höganäs och Bjuvs kommuner samt en del av Svalövs kommun. Häradets areal var 1927 645,89 kvadratkilometer varav 641,77 land. [1] Luggude häradsrätt hade sitt tingsställe i Mörarp under perioden 1704-1896, därefter flyttade det till Helsingborg.

Vapnet[redigera | redigera wikitext]

Häradsvapnet, som ej var officiellt fastställt: "I blått fält ett svävande andreaskors av silver". Spår av vapnet kan finnas i bland annat Helsingborg, där Luggude härads tingshus finns bevarat, prytt med vapnet på fasaden. Helsingborgs stad har även låtit tillverka en flagga baserad på vapnet, som flaggas med vid färjeläget, tillsammans med exemplar av de svenska och skånska flaggorna, samt Nordens flagga, EU-flaggan och Helsingborgs stads flagga.[2] Flaggan hänger även tillsammans med skånska flaggan och stadsflaggan på Stortorget, framför Helsingborgs rådhus.[3]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Luggude är troligen mycket gammalt och dess härkomst är omtvistad. I Valdemars jordebok från 1231 nämns Luggude härad som en del av Helsingborgs län, då under namnet Lyuthgudhæret. Under 1300-talets första hälft skrevs namnet Lyudghuthæhæret och i slutet av århundradet Lwthgutahæret.[4] Namnet är till sin form likt byn Luggavi i Närke och socknen Ludgo i Södermanland. Ludgo skrevs Liuthguthuwi 1293 och 1561–1565 Ludgude, medan Luggavi skrevs Ludhgudhwi 1310. Båda namnen förefaller innehålla en genitivform, L(i)udhgudhu, till en nominativ L(i)udhgudha. Ordets efterled "-gudha", är till synes fornsvenska för gudinna, medan förledet troligen är ett verbalsubstantiv för det äldre verbet "liudha", som betyder växa.[5] Namnet kan därmed ledas till att beteckna en hednisk närings- eller fruktbarhetsgudinna. Namnet ska då betyda ungefär "fruktbarhetsgudinnans helgedom".[6] Mer troligt är dock att det betyder "fruktbarhetsgudinnans härad", på samma sätt som Odensjö härad (Odenshæret 1330) betyder Odens härad[7]. Genom namnets ursprung i hednisk religion kan man härleda att häradet har existerat som någon form av särskild sammanslutning sedan hednisk tid.[5]

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Häradets gränser sammanföll nästan ingenstans med någon sockengräns, utan delade ett antal socknar mitt itu. År 1889 genomfördes en omfattande gränsreglering som syftade till att varje socken skulle tillhöra endast ett härad. Dock fortsatte Kvistofta socken att vara delat mellan Luggude och Rönnebergs härader fram till 1930.

I Helsingborg kommun

I Höganäs kommun

I Bjuvs kommun

I Svalövs kommun

Samt med delar i häradet före 1889

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Luggude härad avgränsades i väster av Öresund, i söder av Råån (mot Rönnebergs härad), i öster av Söderåsen (mot Onsjö härad), i nordost av Hallabäcken och Vege å (mot Södra Åsbo härad) samt i nordost och norr av Skälderviken. Större delen av häradet består av kuperad odlingsbygd. I nordväst finns Kullen med Kullaberg som stupar brant mot Kattegatt.[8]

Inom den historiska Helsingborgs stads område finns tornet Kärnan som är den enda återstoden av Helsingborgs slott.[9] Senare sätesgårdar var Billesholms kungsgård (Norra Vrams socken, riven 1955),[10][11] Krapperups slott (Brunnby),[12][13] Balderups herrgård (Brunnby), Kockenhus herrgård (Brunnby),[14] Stubbarps herrgård (Brunnby),[15][16] Kulla Gunnarstorps slott (Allerum),[17][18] Hjälmshults kungsgård (Allerum),[19][20] Christinelunds herrgård (Allerum),[21] Pilshults herrgård (Allerum),[22][23] Rosendals slott (Kropp),[24][25] Vasatorps herrgård (Kropp),[26] Bälteberga säteri (Ottarp),[27][28] Videröra säteri (Ottarp),[29][30] Duveke säteri (Kågeröd),[31][32] Knutstorps slott (Kågeröd),[33][34] Böketofta herrgård (Kågeröd),[35] Marielunds herrgård (Mörarp),[36] Rosenlunds säteri (Mörarp),[37][38] Tollarps herrgård (Mörarp),[39] Rögle herrgård (Välinge),[40][41] Västraby herrgård (Välinge),[42] Bjärbolunds herrgård (Välinge),[43] Höghults herrgård (Välinge),[44] Boserups säteri (Risekatslösa),[45][46] Gedsholms säteri (Ekeby),[47][48] Rydebäcks herrgård (Kvistofta),[49] Vrams Gunnarstorps slott (Norra Vram),[50][51] Pålsjö slott (Helsingborgs socken),[52][53] Sofiero slott (Helsingborgs socken),[54][16] Fredriksdals herrgård (Helsingborgs socken),[55] Svedberga herrgård (Kattarp)[56] och Bullstofta säteri (Halmstads socken).[57][58]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förr präglades häradet av omfattande gruvdrift.[59]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Häradet har en egen folkdräkt. År 1928 skapades Luggudegillet som har som ändamål att sprida kunskap om bland annat folkkultur, folkdans och hemslöjd, samt bevara kunskap om de gamla folkdräkterna.

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Under 1200-talet omorganiserades Danmark med en ny förvaltning där slottslänen ersatte de äldre kungsgårdarna.[60] Första gången häradet omnämns tillhöra något län är i kung Valdemar Sejrs jordebok från 1231 där det låg under Helsingborgs län.[61] Häradet tillhörde sedan Helsingborgs län fram till dess att detta uppgick i Malmöhus län år 1669.[62] Malmöhus län slogs från 1997 samman med Kristianstads län till Skåne län, där området sedan dess ingår. Församlingarna tillhör(de) Lunds stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1863 Luggude, Rönneberga, Onsjö fögderi
  • 1864-1887 Rönnebergs, Onsjö och Harjagers fögderi för Kågeröds och Halmstads socknar
  • 1864-1917 Luggude fögderi
  • 1918-1990 Helsingborgs fögderi med undantag enligt nedan
  • 1918-1990 Landskrona fögderi för Kågeröds och Halmstads socknar, 1918-1966 för Ekeby och Ottarps socknar, 1946-1966 för Risekastslösa och Norra Vrams socknarn samt från 1952 för Stenestads socken

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

  • 1682-1970 Luggude tingslag dock bara till 1969 för Halmstads och Kågeröds socknar
    • 1682-1690 Luggude och Bjäre häraders domsaga
    • 1691-1850 Luggude, Bjäre, Onsjö och Rönnebergs häraders domsaga
    • 1851-1970 Luggude domsaga

för Halmstads, Kågeröds och Stenstads socknar från 1969

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  2. ^ Regionsflaggor välkomnar besökarna Helsingborgs Dagblad, 30 augusti 2006. Läst 15 januari 2009.
  3. ^ Flaggstänger får stolt påhäng Arkiverad 17 september 2008 hämtat från the Wayback Machine. Helsingborgs Dagblad, 13 september 2008. Läst 15 januari 2009.
  4. ^ Sahlgren, Jöran: sid 148
  5. ^ [a b] Sahlgren, Jöran: sid 149
  6. ^ Hellqvist, Elof (1922), Svensk etymologisk ordbok, uppslagsord "Luggude". Lund: C. W. K. Gleerups förlag.
  7. ^ Namn och bygd 1918, Jöran Sahlgrens uppsats "Luggude, Ludgo och Luggavi", s. 39
  8. ^ Luggude härad i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Kärnan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Billesholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Billesholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Krapperup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Krapperup i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Kockenhus, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Stubbarp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ [a b] Sofiero i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ Kulla Gunnarstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  18. ^ Kulla-Gunnarstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  19. ^ Hjelmshult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  20. ^ Hjelmshult i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  21. ^ Christinelund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  22. ^ Pilshult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  23. ^ Pilshult i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  24. ^ Rosendal, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  25. ^ Rosendal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  26. ^ Vasatorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  27. ^ Bälteberga, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  28. ^ Bälteberga i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  29. ^ Videröra, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  30. ^ Wideröra i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  31. ^ Dufeke, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  32. ^ Dufeke i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  33. ^ Knutstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  34. ^ Knutstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  35. ^ Böketofta, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  36. ^ Marielund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  37. ^ Rosenlund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  38. ^ Rosenlund i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  39. ^ Tollarp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  40. ^ Rögla, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  41. ^ Rögla i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  42. ^ Vestraby, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  43. ^ Bjärbolund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  44. ^ Höghult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  45. ^ Boserup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  46. ^ Bosarp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  47. ^ Gedsholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  48. ^ Gidsholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  49. ^ Rydebäck i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  50. ^ Vrams Gunnarstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  51. ^ Wrams-Gunnarstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  52. ^ Pålsjö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  53. ^ Pålsjö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  54. ^ Sofiero, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  55. ^ Fredriksdal, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  56. ^ Svedberga, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  57. ^ Bulstofta, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  58. ^ Bulstofta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  59. ^ Luggude härad, Nationalencyklopedin (läst 22/5 2016)
  60. ^ Carelli, s. 142
  61. ^ Bååth (1925), s. 267
  62. ^ Terra Scaniae. Skånes län efter 1658 Arkiverad 1 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2 september 2012.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Domsagohistorik Luggude härads dosmaga
  • Sahlgren, Jöran (1925), "Helsingborgstraktens ortnamn" i Helsingborgs historia I. Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: Killbergs bokhandel.
  • Sahlgren, Jöran (1918), "Luggude, Ludgo och Luggavi", i Namn och bygd 6. Lund: Namn och bygds förlag.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]