Per Edvin Sköld
Per Edvin Sköld | |
![]() | |
Ämbetsperiod 24 september 1932–19 juni 1936 | |
Statsminister | Per Albin Hansson |
---|---|
Företrädare | Bo von Stockenström |
Efterträdare | Axel Pehrsson-Bramstorp |
Ämbetsperiod 31 juli 1945–29 oktober 1948 | |
Statsminister | Per Albin Hansson Tage Erlander |
Företrädare | Axel Pehrsson-Bramstorp |
Efterträdare | Gunnar Sträng |
Ämbetsperiod 28 september 1936–16 december 1938 | |
Statsminister | Per Albin Hansson |
Företrädare | Elof Ericsson |
Efterträdare | Gustav Möller |
Ämbetsperiod 16 december 1938–31 juli 1945 | |
Statsminister | Per Albin Hansson |
Företrädare | Janne Nilsson |
Efterträdare | Allan Vougt |
Konsultativt statsråd (ekonomisk samordning)
| |
Ämbetsperiod 29 oktober 1948–21 oktober 1949 | |
Statsminister | Tage Erlander |
Ämbetsperiod 21 oktober 1949–12 september 1955 | |
Statsminister | Tage Erlander |
Företrädare | David Hall |
Efterträdare | Gunnar Sträng |
Mandatperiod 1918–1964 | |
Valkrets | Malmöhus läns södra (1918–1921) Malmöhus län (1921–1964) |
Född | 25 maj 1891 Svedala, Malmöhus län |
Död | 13 september 1972 (81 år) Norra Rörum, Malmöhus län |
Politiskt parti | Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) |
Maka | Edit Persson (g. 1918–1971, hennes död) |
Barn | Nils, Per, Lars och Margareta |
Föräldrar | Nils Peter Sköld Maria Sofia Nilsson |
Per Edvin Sköld, född 25 maj 1891 i Svedala, Malmöhus län, död 13 september 1972 i Norra Rörum, var en svensk socialdemokratisk politiker.[1]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Per Edvin Sköld var son till lantbrukaren och riksdagsledamoten Nils Peter Sköld och Maria Sofia Nilsson. Han gifte sig 1918 med Edit Persson, dotter till byggmästare Per Persson och Anna Pettersson, och blev far till Nils Sköld, Per Sköld, Lars Sköld och Margareta Biörnstad.
Efter filosofie kandidatexamen i litteraturhistoria, religionshistoria och folkminnesforskning vid Lunds universitet 1917 blev Sköld riksdagsledamot i andra kammaren för Socialdemokraterna. 1919 blev han medarbetare för tidningen Arbetet, där han fortsatte skriva till 1921. Han var statsråd 1932–1936 och 1936–1955; jordbruksminister 1932–1936 och 1945–1948, handelsminister 1936–1938, försvarsminister 1938–1945, konsultativt statsråd 1948–1949 (ekonomisk samordning) och finansminister 1949–1955, riksdagsledamot 1918–1964.
Under hans tid i samlingsregeringen under andra världskriget utmärkte han sig flera gånger. Under finska vinterkriget var han en förespråkare för starkare stöd till Finland. Under midsommarkrisen motsatte han sig starkt att Engelbrechtdivisionen skulle släppas igenom och yttrade bittert, att "om detta beslut tas är det väl lika bra att tyskvännerna övertar regeringsansvaret helt och hållet".[källa behövs]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Blekingesägner om skogsnuvor, drakar, gastar m. m. saml. i Tvings socken 1917
- Den nya fattigvårdslagen 1918
- Från urtidstro till kristendom 1918
- Mötesförhandlingar och deras förande 1919
- Kommunalskattefrågan 1920
- Till jordbrukets arbetande folk! 1920
- Den borgerliga skattepolitiken 1921
- Sparsamhet med statens medel samt det fördärvliga kommittéväsendet 1921
- Sockerfrågan 1922
- Den siste av Jeppesläkten 1923
- Kommunalkunskap 1923
- Tidens deklarationshandbok 1923
- Hur tullarna verkat 1924
- Nykterhetspolitiska synpunkter 1926
- Kommunalskatten 1926
- Nya vägar 1927
- Skog och jord 1928
- Socialdemokratisk jordpolitik 1928
- Valhandbok 1928
- Statskunskap 1928
- Deklarationshandbok 1928
- Taxeringshandbok 1929
- Jordbruket och krisen 1932
- Jordbrukspolitiken under krisen 1934
- Socialdemokratisk jordbrukspolitik 1934
- Bättre bärgning åt den fattiga jordbruksbefolkningen 1936
- Socialdemokratin och jordbruket 1936
- Staten och näringslivet 1938
- I kamp för människovärdets erövring 1939
- Sockernäring och folkhushållning 1939
- Perspektiv på en ny försvarsordning 1940
- För Sveriges framtid 1940
- Bevara freden-försvara friheten 1942
- Två föredrag om väpnad neutralitet 1943
- Kryssarfrågan 1943
- Jordbrukets framtid 1944
- Jordbruksfrågan i belysning av arbetarrörelsens efterkrigsprogram 1946
- Småbrukarna och jordbrukspolitiken 1948
- Försvar och utrikespolitik 1948
- Skattesänkning-hur? 1950
- Priser, löner, skatter 1952
- Politisk skattehandbok 1954, 1954
- Svensk ekonomi under tio år 1955
- Sparande och medinflytande 1957
- Vi var fattiga. Men... 1957
- Folkpartiets värdesäkringsbluff 1958
- Söderslätts förhistoria 1968
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Gustaf Jonasson: Per Edvin Sköld i Svenskt biografiskt lexikon (2003–2006)
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Jonasson, Gustaf; Sköld, Lars (1976). Per Edvin Sköld 1946-1951. Studia historica Upsaliensia, 0081-6531 ; 77. Uppsala: Uppsala univ. Libris länk. ISBN 91-554-0352-2
- Möller, Yngve (1996). Per Edvin Sköld: humanist och samhällsbyggare. Stockholm: Tiden/Athena. Libris länk. ISBN 91-518-2983-5 (inb.)
- Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrörelsen. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 145-148. Libris länk
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Per Edvin Sköld.
- Per Edvin Sköld i Libris
Företrädare: Bo von Stockenström |
Sveriges jordbruksminister 1932–1936 |
Efterträdare: Axel Pehrsson-Bramstorp |
Företrädare: Elof Ericsson |
Sveriges handelsminister 1936–1938 |
Efterträdare: Gustav Möller |
Företrädare: Janne Nilsson |
Sveriges försvarsminister 1938–1945 |
Efterträdare: Allan Vougt |
Företrädare: Axel Pehrsson-Bramstorp |
Sveriges jordbruksminister 1945–1948 |
Efterträdare: Gunnar Sträng |
Företrädare: Karin Kock-Lindberg |
Sveriges konsultativa statsråd 1948–1949 |
Efterträdare: John Lingman |
Företrädare: David Hall |
Sveriges finansminister 1949–1955 |
Efterträdare: Gunnar Sträng |
|