Per Edvin Sköld

Per Edvin Sköld
	Per Edvin Sköld
	;
	Sveriges jordbruksminister
	Ämbetsperiod; 24 september 1932–19 juni 1936
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Bo von Stockenström
Efterträdare	Axel Pehrsson-Bramstorp
	Ämbetsperiod; 31 juli 1945–29 oktober 1948
Statsminister	Per Albin Hansson; Tage Erlander
Företrädare	Axel Pehrsson-Bramstorp
Efterträdare	Gunnar Sträng
	Sveriges handelsminister
	Ämbetsperiod; 28 september 1936–16 december 1938
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Elof Ericsson
Efterträdare	Gustav Möller
	Sveriges försvarsminister
	Ämbetsperiod; 16 december 1938–31 juli 1945
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Janne Nilsson
Efterträdare	Allan Vougt
	Konsultativt statsråd (ekonomisk samordning)
	Ämbetsperiod; 29 oktober 1948–21 oktober 1949
Statsminister	Tage Erlander
	Sveriges finansminister
	Ämbetsperiod; 21 oktober 1949–12 september 1955
Statsminister	Tage Erlander
Företrädare	David Hall
Efterträdare	Gunnar Sträng
Ledamot av Andra kammaren i Sveriges riksdag
	Mandatperiod; 1918–1964
Valkrets	Malmöhus läns södra ; (1918–1921); Malmöhus län ; (1921–1964)
Född	25 maj 1891; Svedala, Malmöhus län
Död	13 september 1972 (81 år); Norra Rörum, Malmöhus län
Politiskt parti	Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP)
Maka	Edit Persson ; (g. 1918–1971, hennes död)
Barn	Nils, Per, Lars och Margareta
Föräldrar	Nils Peter Sköld; Maria Sofia Nilsson

Per Edvin Sköld, född 25 maj 1891 i Svedala, Malmöhus län, död 13 september 1972 i Norra Rörum, var en svensk socialdemokratisk politiker.^[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Per Edvin Sköld var son till lantbrukaren och riksdagsledamoten Nils Peter Sköld och Maria Sofia Nilsson. Han gifte sig 1918 med Edit Persson, dotter till byggmästare Per Persson och Anna Pettersson, och blev far till Nils Sköld, Per Sköld, Lars Sköld och Margareta Biörnstad.

Efter filosofie kandidatexamen i litteraturhistoria, religionshistoria och folkminnesforskning vid Lunds universitet 1917 blev Sköld riksdagsledamot i andra kammaren för Socialdemokraterna. 1919 blev han medarbetare för tidningen Arbetet, där han fortsatte skriva till 1921. Han var statsråd 1932–1936 och 1936–1955; jordbruksminister 1932–1936 och 1945–1948, handelsminister 1936–1938, försvarsminister 1938–1945, konsultativt statsråd 1948–1949 (ekonomisk samordning) och finansminister 1949–1955, riksdagsledamot 1918–1964.

Under hans tid i samlingsregeringen under andra världskriget utmärkte han sig flera gånger. Under finska vinterkriget var han en förespråkare för starkare stöd till Finland. Under midsommarkrisen motsatte han sig starkt att Engelbrechtdivisionen skulle släppas igenom och yttrade bittert, att "om detta beslut tas är det väl lika bra att tyskvännerna övertar regeringsansvaret helt och hållet".^{[källa behövs]}

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Blekingesägner om skogsnuvor, drakar, gastar m. m. saml. i Tvings socken 1917
Den nya fattigvårdslagen 1918
Från urtidstro till kristendom 1918
Mötesförhandlingar och deras förande 1919
Kommunalskattefrågan 1920
Till jordbrukets arbetande folk! 1920
Den borgerliga skattepolitiken 1921
Sparsamhet med statens medel samt det fördärvliga kommittéväsendet 1921
Sockerfrågan 1922
Den siste av Jeppesläkten 1923
Kommunalkunskap 1923
Tidens deklarationshandbok 1923
Hur tullarna verkat 1924
Nykterhetspolitiska synpunkter 1926
Kommunalskatten 1926
Nya vägar 1927
Skog och jord 1928
Socialdemokratisk jordpolitik 1928
Valhandbok 1928
Statskunskap 1928
Deklarationshandbok 1928
Taxeringshandbok 1929
Jordbruket och krisen 1932
Jordbrukspolitiken under krisen 1934
Socialdemokratisk jordbrukspolitik 1934
Bättre bärgning åt den fattiga jordbruksbefolkningen 1936
Socialdemokratin och jordbruket 1936
Staten och näringslivet 1938
I kamp för människovärdets erövring 1939
Sockernäring och folkhushållning 1939
Perspektiv på en ny försvarsordning 1940
För Sveriges framtid 1940
Bevara freden-försvara friheten 1942
Två föredrag om väpnad neutralitet 1943
Kryssarfrågan 1943
Jordbrukets framtid 1944
Jordbruksfrågan i belysning av arbetarrörelsens efterkrigsprogram 1946
Småbrukarna och jordbrukspolitiken 1948
Försvar och utrikespolitik 1948
Skattesänkning-hur? 1950
Priser, löner, skatter 1952
Politisk skattehandbok 1954, 1954
Svensk ekonomi under tio år 1955
Sparande och medinflytande 1957
Vi var fattiga. Men... 1957
Folkpartiets värdesäkringsbluff 1958
Söderslätts förhistoria 1968

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Lengertz litteraturpris 1969

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Gustaf Jonasson: Per Edvin Sköld i Svenskt biografiskt lexikon (2003–2006)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Jonasson, Gustaf; Sköld, Lars (1976). Per Edvin Sköld 1946-1951. Studia historica Upsaliensia, 0081-6531 ; 77. Uppsala: Uppsala univ. Libris länk. ISBN 91-554-0352-2
Möller, Yngve (1996). Per Edvin Sköld: humanist och samhällsbyggare. Stockholm: Tiden/Athena. Libris länk. ISBN 91-518-2983-5 (inb.)
Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrörelsen. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 145-148. Libris länk

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Per Edvin Sköld.
Bilder & media
Per Edvin Sköld i Libris

Företrädare: Bo von Stockenström	Sveriges jordbruksminister 1932–1936	Efterträdare: Axel Pehrsson-Bramstorp
Företrädare: Elof Ericsson	Sveriges handelsminister 1936–1938	Efterträdare: Gustav Möller
Företrädare: Janne Nilsson	Sveriges försvarsminister 1938–1945	Efterträdare: Allan Vougt
Företrädare: Axel Pehrsson-Bramstorp	Sveriges jordbruksminister 1945–1948	Efterträdare: Gunnar Sträng
Företrädare: Karin Kock-Lindberg	Sveriges konsultativa statsråd 1948–1949	Efterträdare: John Lingman
Företrädare: David Hall	Sveriges finansminister 1949–1955	Efterträdare: Gunnar Sträng

[1] Gustaf Jonasson: Per Edvin Sköld i Svenskt biografiskt lexikon (2003–2006)

[1]