Karin Wegestål

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karin Wegestål
Född2 maj 1934[1]
Uppåkra församlingSverige[1]
Död24 maj 2019[1] (85 år)
Uppåkra distriktSverige[1]
MedborgarskapSverige
SysselsättningPolitiker[1]
Befattning
Ledamot av Sveriges riksdag
1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1988–1991)[2]
Ledamot i försvarsutskottet (1988–1991)[3][1]
Ledamot i försvarsutskottet (1991–1994)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1991–1994)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1994–1998 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1994–1998)[2]
Ledamot i försvarsutskottet (1994–1998)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1998–2002 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1998–2002)[2]
Ledamot i försvarsutskottet (1998–2002)[3]
Politiskt partiSocialdemokraterna[1]
Redigera Wikidata

Karin Solveig Margareta Wegestål, född 2 maj 1934 i Uppåkra,[4] död 24 maj 2019,[5][6] var en svensk politiker (socialdemokrat), som var riksdagsledamot 19882002.[7]

I riksdagen var hon ledamot i försvarsutskottet 1988–2002, Krigsdelegationen 1991–1994, OSSE/ESK-delegationen 1993–2002. Hon var även suppleant i socialförsäkringsutskottet 1988–2002.[7]

Hennes engagemang i kvinnofrågan ledde till att hon kom hon att spela en aktiv roll även i pensionsfrågan och i motståndet mot Natos krig i före detta Jugoslavien.

Som fjortonåring anslöt sig Karin Wegestål 1948 till ungdomsförbundet SSU. 1963 blev hon medlem av den socialdemokratiska kvinnoklubben, som förblev hennes politiska bas under resten av livet. Som riksdagsledamot var hon från början starkt intresserad av kvinnofrågor, och engagerade sig senare särskilt i pensionsfrågan och mot Jugoslavienkrigen.

Hon tog realexamen 1951 och arbetade som apotekstekniker fram till 1965, då hon började läsa in gymnasiekompetens på KomVux. Efter socionomexamen i Lund blev hon socialarbetare i Malmö och var med om att där starta det så kallade KrAMI, ett framgångsrikt projekt som gav ungdomar som var dömda för brott nya möjligheter att hitta och behålla ett arbete.

I Staffanstorps kommun var hon vice ordförande i socialnämnden. Hon var ordförande i kvinnoklubben i Hjärup, vice ordförande i det socialdemokratiska kvinnodistriktet och ledamot av styrelsen för Skånes socialdemokrater. Som ordförande i den socialdemokratiska arbetarekommunen i Staffanstorp var hon en av de första i landet att kräva jämställda valsedlar.

I riksdagen var Karin Wegestål ordinarie ledamot i försvarsutskottet och samtidigt suppleant i socialförsäkringsutskottet. Hon var ledamot i två värnpliktsutredningar och under åtta år ordförande i Personalvårdsnämnden för totalförsvarspliktiga, en nämnd direkt underställd försvarsministern. Åren 1993–2002 var hon ledamot av den parlamentariska församlingen i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och verkade flera gånger som valobservatör.

Karin Wegestål var mycket lojal mot sitt parti, men hon var också beredd att gå emot dess ställningstaganden när de enligt hennes mening stred mot mer grundläggande socialdemokratiska idéer.

Pensionsfrågan

Pensionsfrågan var en sådan stridsfråga. Inom de socialdemokratiska medlemsleden genomfördes tre interna rådslag och frågan diskuterades på partikongresserna 1993, 1996 och extrakongressen 1997. Inför samrådet 1996 bildades en informell oppositionell grupp med tre riksdagsledamöter i ledningen: Göran Borg från Metall, Lena Sandlin-Hedman och Karin Wegestål. När samrådet redovisades var 94 procent av de svarande kritiska till den förändring som partiledningen förordade. På partikongressen 1997 behandlades 64 motioner i pensionsfrågan. Samtliga var negativa. Pensionsreformen var nära att fällas av kongressen, men efter många kompromisser och hot om regeringskris bifölls det som skulle bli det nya pensionssystemet. Karin Wegestål arbetade intensivt under hela den här perioden med hjälp av försäkringsexperter för att steg för steg förändra de pensionsförslag som lades fram så att förändringarna skulle ta mer hänsyn till kvinnor och lågavlönade.

Jugoslavienkrigen

Som ledamot i försvarsutskottet besökte Karin Wegestål de svenska SFOR-soldaterna i Bosnien i juni 1997. De gjorde henne uppmärksam på att de muslimska byarna efter kriget hade fått nya fina tegeltak och hela fönster på sina förstörda hus, medan folket i de serbiska byarna lämnades att bo i ruiner och att muslimerna fick 98 procent av återuppbyggnadsstödet, medan serberna fick 2 procent. Hon uppmanades att inte tro på vad som skrevs i medierna om Bosnienkriget. I juni 1999, direkt efter att Natos bombningar av Jugoslavien upphört, reste Karin Wegestål till Serbien för att sätta sig in i situationen efter Kosovokriget. Hon besökte senare det krigshärjade Serbien ytterligare sex gånger och såg effekterna av bomberna på skolor och sjukhus; tusentals döda och många fler inhysta i tillfälliga flyktingläger, arbetsplatser och åkrar förödda, bostäder raserade. Upprörd över att det främst var civila som drabbades rapporterade hon hem till riksdagen och kritiserade Natos bombningar, som saknade FN-mandat. Hon var med och startade kampanjen ”Stoppa bombningarna NU” och blev senare ett av två språkrör i ledningen för den nybildade Jugoslavienkommittén.

Om krigets följder och sina resor berättade Karin Wegestål i riksdagen [8], i ett 50-tal artiklar i dagstidningar och tidskrifter bland annat i Aftonbladet [9] och Arbetet [10] samt i flera tal och föredrag. Bland annat motsatte hon sig ekonomiska sanktioner mot Serbien[11] och självständighet för Kosovo.[12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: KarinWegestal, omnämnd som: Karin Solveig Margareta Wegestål 1934-05-02 — 2019-05-24 Politiker, människorättskämpe, samhällsdebattör, läst: 22 februari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Riksdagens person-id: 0944338157703, läst: 24 juni 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Riksdagens person-id: 0944338157703, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
  5. ^ ”Minnesord om Karin Wegestål”. Sydsvenskan. 2 juni 2019. https://www.sydsvenskan.se/2019-07-02/minnesord-om-karin-wegestal. Läst 29 augusti 2019. 
  6. ^ ”Karin Wegestål”. Fonus. https://minnessidor.fonus.se/memorial_page/memorial_page_ads.php?order_id=3664235&set_site_id=2&sign=a595ee7f1be96ed9aa1fe8166d109fb8. Läst 29 augusti 2019. 
  7. ^ [a b] Karin Wegestål (S), Sveriges riksdags webbplats (Läst 12 januari 2021)
  8. ^ Se till exempel Riksdagens Snabbprotokoll 2000/01:108, torsdagen den 10 maj kl. 12.00-17.38.
  9. ^ Till exempel Aftonbladet Debatt 30 april 2001 samt svar på ett motinlägg 30 maj av Ulf Henricsson, Johanne Hildebrandt och Christian Palme.
  10. ^ Till exempel artikeln ”Insatser utan FN:s godkännande? Sveriges allt mer oklara säkerhetspolitiska hållning måste diskuteras”, Arbetet tisdag 1 augusti 2000.
  11. ^ Häv sanktionerna mot Jugoslavien! Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Folket i Bild/Kulturfront 4 2000.
  12. ^ Media-indoktrinering Karin Wegeståhl i SvD den 8 april 1999.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]