Maniok

Från Wikipedia
Maniok
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalpigiaordningen
Malpighiales
FamiljTörelväxter
Euphorbiaceae
SläkteManihot
ArtManiok
M. esculenta
Vetenskapligt namn
§ Manihot esculenta
AuktorCrantz
Manihot esculenta

Maniok (Manihot esculenta, syn. Manihot utilissima[1]) är en halvbuske inom familjen törelväxter, vars rotknölar är ett av jordens viktigaste baslivsmedel. Ursprungligen kommer växten från Sydamerika. Andra namn är kassava, cassava och (brasiliansk) arrowrot (särskilt rotknölarna). I Bolivia: yuca. I Brasilien: mandioca, macaxeira, aipim.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Växten blir upp till 5 meter hög och blommar från september till november med små rosaröda blommor. Varje planta utvecklar ett flertal spolformiga rotknölar som kan bli från 30 till 60 cm långa och nå en vikt på cirka 10 kg. De är rika på stärkelse men fattiga på protein och många vitaminer såsom provitamin A. De innehåller även glykosid och linamarin. I färskt tillstånd är de giftiga på grund av en glykosid som bildar blåsyra.

Kulturväxt[redigera | redigera wikitext]

Den är sedan gammalt en kulturväxt i Mexiko, Västindien och Brasilien, men odlas även i Västafrika och Oceanien. Denna nyttoväxt har odlats i minst 5 000 år, men den kan möjligen ha uppstått genom korsningar mellan vilda arter som tillvaratagits av människan. Portugiserna förde växten till Västafrika under 1500-talet, vilket medförde att den spred sig snabbt söder om ekvatorn. Till Sri Lanka fördes den 1786 och vidare till Java 1835.

Betydelse för människan[redigera | redigera wikitext]

Maniok i kosten[redigera | redigera wikitext]

Maniok utgör stapelföda för en stor del av jordens befolkning, särskilt i tropikerna.[2] Rotknölarna kan genom tvättning/urlakning förädlas till mjöl eller gryn, och handelsprodukten som då fås brukar kallas tapioka. Den stärkelserika och glutenfria tapiokan används som redning i olika maträtter. Tapioka säljs ofta i form av runda gryn (tapiokapärlor), med samma användningsområde som äkta sagogryn (som ursprungligen var av sago).

Att göra en typ av chips av maniok är ganska vanligt i länderna kring Stilla havet, däribland Nya Zeeland. På Stillahavsöarna tillagas rotknölen i en kokgrop som täcks med heta stenar, blad och jord.

Bladen kan kokas, malas och stuvas med palmolja och jordnötssmör. Stuvningen är mycket näringsrik och kallas i vissa trakter "Saka-saka".

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Kassava förekommer i flera varianter men brukar allmänt delas in i bittra och söta, där den bittra innehåller betydligt högre halter av ämnet cyanogena glykosider än den söta. Detta ämne kan i kroppen omvandlas till vätecyanid vilket gör att man måste processa kassavan före förtäring.[2]

För de söta sorterna räcker det med att roten skalas och kokas eller rostas för att giftet ska försvinna. De bittra måste däremot genomgå en flerdagarsprocess som kan omfatta exempelvis blötläggning, fermentering, torkning, malning och kokning.[2]

Förgiftning medför att blodet transporterar syre sämre i kroppen och kan leda till döden.[2]

Industriellt framtagna produkter som kassavamjöl och tapioka är säkra att konsumera enligt Livsmedelsverket.[2]

Andra produkter[redigera | redigera wikitext]

Av maniok kan även aceton, alkohol och klister tillverkas.

Manihot dulcis[redigera | redigera wikitext]

Förutom denna art odlas också Manihot dulcis ("sötmaniok"), vars rötter ej innehåller giftämne. Denna lämnar å andra sidan mindre utbyte och har därför mindre ekonomisk betydelse.

Världsproduktion[redigera | redigera wikitext]

Topp 10 producenter av maniok - 2018
Placering Land Produktion
(ton)
1 Nigeria Nigeria 59 475 202
2 Thailand Thailand 31 678 017
3 Kongo-Kinshasa Kongo-Kinshasa 29 952 479
4 Ghana Ghana 20 845 960
5 Brasilien Brasilien 17 644 733
6 Indonesien Indonesien 16 119 020
7 Vietnam Vietnam 9 847 074
8 Angola Angola 8 659 552
9 Moçambique Moçambique 8 525 451
10 Kambodja Kambodja 7 646 022
Källa:
UN Food & Agriculture Organisation (FAO)
[3]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Manihot esculenta". Saunders Comprehensive Veterinary Dictionary, 3 ed., 2007. Läst 2011-12-20.
  2. ^ [a b c d e] ”Kassava”. www.livsmedelsverket.se. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/spannmal-potatis-och-ris-kassava/kassava. Läst 19 juni 2023. 
  3. ^ FAOSTAT: Production statistics, crops.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]