Marieberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Marieberg (olika betydelser).
Marieberg
Triewalds malmgard 2009.jpg
KommunStockholm
KommunområdeInnerstaden
StadsdelsområdeKungsholmen
DistriktStockholms Sankt Görans distrikt
Bildad1938
Antal invånare3 245 (2017)
Landareal66 hektar
PostortStockholm
Postnummer112 XX
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Marieberg är en stadsdel belägen på ön Kungsholmen i Stockholms innerstad. Marieberg tillhör Kungsholmens stadsdelsområde. Den ligger väster om Fridhemsgatan/Riddarfjärden, söder om Drottningholmsvägen och öster om Essingeleden/Viktor Rydbergs gata. I syd gränsar Marieberg till Mariebergsfjärden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mariebergs porslinsfabrik kring 1768, sedd från Smedsudden, målning av Jacob Philipp Hackert.
Petrus Tillaeus karta från 1733 visande Mariebergs och Rålambshovs egendomar (norr är till höger).

Marieberg har sitt namn efter malmgården Marieberg som på 1640-talet uppfördes vid Mälarens strand för riksrådet Bengt Skytte. Han uppkallade gården efter sin dotter Maria, maka till riksstallmästaren Gustaf Adam Banér.[1] Av denna första bebyggelse finns idag bara Triewalds malmgård bevarad som på Petrus Tillaeus karta från 1733 betecknas Mangården och kan vara identiskt med Mariebergs malmgård.

På området söder om Rålambsvägen fanns Mariebergs porslinsfabrik (1758–1788), samt militärområdet Marieberg (med bland annat Högre artilleriläroverket 1818–1869, Trängbataljonen 1885–1891, Fälttelegrafkåren 1908–1937, Signalregementet 1937–1940, samt Arméns signalskola (SignS) 1945–1958). Det fanns också en ammunitionsfabrik på Marieberg 1876–1950. Mariebergsstenen påminner härom.

Fram till början av 1960-talet var det populärt kallade Millis alltjämt ett stort inhägnat område, omfattande det senare tidningshusområdet (mellan Rålambsvägen och den där senare framdragna Gjörwellsgatan), nuvarande ambassadområdets Lilla berget, samt Stora berget ovanför Smedsudden.

Exploateringen av området inleddes med Wivalliusgatans hus nere vid vattnet. Något senare uppfördes de två stora bostadshusen på Mariebergs höjder. Den ljusputsade byggnaden (p.g.a. sin veckade fasad även kallad "Dragspelshuset") i kvarteret Lysbomben uppfördes 1961-1962. Det är ett 16-våningars hus med 210 lägenheter och ca 1 200 m² kontorslokaler. Väster därom byggde Riksbyggen på 1960-talet fastigheten Silvieberg 3, ett väldigt bostadskomplex med omväxlande band av rödbrun respektive ljusputsade partier som från håll påminner om en baconskiva varför huset fick smeknamnet Bacon-Hill.

Dagens Marieberg[redigera | redigera wikitext]

Stadsplanen för Marieberg från 1958.

En stor del av dagens bebyggelse i Marieberg uppstod i början av 1960-talet och går tillbaka till en stadsplan från 1958, signerad Göran Sidenbladh. Planen för området upprättades ursprungligen av arkitekt Åke Ahlström och avsåg en samspelad bebyggelse av olika höga hus med olika funktion och olika proportioner. I norra delen inrättades ett industriområde för grafisk industri, avsett för tidningarna Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets tryckerier, distributionscentraler och redaktioner.[2] Söder och väster om Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets nya byggnader fortsatte stadsplanen med en tomt för en utländsk ambassad (Rysslands ambassad i Stockholm), en tomt för Riksarkivets huvudbyggnad och kvarter för två höga bostadshus (Dragspelshuset/Erlanderhuset och det så kallade Bacon-Hill).

I Marieberg ligger Rålambshovsparken och Mariebergsparken samt norra delen av Västerbron. Även Riksarkivet, Socialstyrelsen och några av de stora dagstidningarna har lokaler i Marieberg. Det är dock bara redaktionerna som är kvar i Marieberg, tryckerierna flyttades till Akalla på 1990-talet. Mariebergs stadsbild domineras av den 23 våningar höga DN-skrapan där bokstäverna högst upp i huset ständigt skiftar mellan Dagens Nyheter och Expressen, samt det något lägre SvD-huset i rött tegel. Nära bron till Lilla Essingen, Mariebergsbron, ligger Villa Adolfsberg. Inom ett större inhägnat område finns Rysslands ambassad. Nere vid vattnet huserar Sjöscoutkåren S:t Göran i Triewalds malmgård. Öster därom ligger Smedsudden med Smedsuddsbadet.

I början av 2000-talet hade Lärarhögskolan sina lokaler i före detta mentalsjukhuset Konradsberg och Fredhälls folkskola. För Lärarhögskolan skapades Campus Konradsberg som utvidgades med flera nya byggnader. Redan några år efter inflyttningen beslutade Stockholms universitet att Lärarhögskola skulle integreras i universitetets övriga verksamhet på Frescati och lokalerna på Campus Konradsberg lämnades därför stegvis. Campusområdets dåvarande ägare, Akademiska Hus, valde därefter att utveckla Campus Konradsberg till ett skolcampus för skolor med speciell kompetens, bland dem Manillaskolan och Hällsboskolan samt Stockholms Internationella Montessoriskola.[3]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

År 2017 hade stadsdelen cirka 3 200 invånare, varav cirka 19,1 procent med utländsk bakgrund.[4]

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Panorama över Marieberg sett från Långholmen i mars 2010. Byggnader från vänster: Rysslands ambassad (med gula fönsterbröstningar), DN-skrapan, SvD-huset, bostadshus ("Bacon-Hill") i kvarteret Silvieberg från 1960-talet och bostadshus ("Dragspelshuset") i kvarteret Lysbomben båda från 1960-talet. Nere vid stranden ligger Triewalds malmgård.
Panorama över Marieberg sett från Långholmen i mars 2010.
Byggnader från vänster: Rysslands ambassad (med gula fönsterbröstningar), DN-skrapan, SvD-huset, bostadshus ("Bacon-Hill") i kvarteret Silvieberg från 1960-talet och bostadshus ("Dragspelshuset") i kvarteret Lysbomben båda från 1960-talet. Nere vid stranden ligger Triewalds malmgård.


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: Almqvist & Wiksell / Geber. sid. 61. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4 
  2. ^ Planbeskrivning för Stadsplan Pl 5218B av 1958-09-12.
  3. ^ Akademiska Hus säljer Campus Konradsberg i Stockholm till Skolfastigheter i Stockholm AB, publicerad 11 juni 2014.
  4. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]