Akalla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Akalla
Akalla Torg
Akalla Torg
Kommun Stockholm
Kommunområde Västerort
Stadsdelsområde Rinkeby-Kista stadsdelsområde
Distrikt Kista distrikt
Antal invånare 8 627 (2014)
Postort Kista
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Akalla är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Den ligger ca 13 kilometer nordväst om centrala StockholmJärvafältet. Utbyggnaden genomfördes 1972-1977 samtidigt med Husby och Kista. Stadsdelen tillhör Rinkeby-Kista stadsdelsområde och Spånga-Kista församling.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Akalla och Hysby på Häradsekonomiska kartan från 1901-1906.

Akalla nämns första gången 1323 och benämns då Akarli. Namnet betyder troligen Åkarlarnas by. Ån som det då syftas på är Igelbäcken som flyter genom området. Bosättningarna sträcker sig dock ännu längre tillbaka, och här finns ett fornlämningsområde med gravhögar.[1]

Genom riksdagsbeslut 1905 kom staten att disponera hela Järvafältet, som Akalla är en del av som övningsområde för militären. Området var fram till 1948 en del av Spånga landskommun. 1949 inkorporerades i Stockholms stad som stadsdelen Järvafältet. Efter att marken sålts till staden 1965 började området exploateras som bostads- och industriområde. Den nya stadsdelen, som fram till 1980 hette Akalla gård[2] byggdes som en av de sista delarna i miljonprogrammet på 1970-talet. Området ingick i norra Järvastaden som kom att bli en reaktion på det man tyckte misslyckade södra Järvastaden, med Tensta i centrum, som byggdes under 1960-talet.[1]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Akalla by från luften, 1964.

Bebyggelsen för Akalla, Kista och Husby kom till efter en nordisk idétävling som anordnades 1966, detaljplanen färdigställdes 1969 och utbyggnaden genomfördes 1972–1977. Planen bygger på en likartad stadsstruktur i långa band med centrumanläggning och höghus i anslutning till tunnelbanestationerna.[3] Bland arkitekterna fanns VBB, FFNS med arkitekt Lars Bryde och fastighetskontorets egen arkitektavdelning.[4] Inom stadsdelen finns fyra skolor, ett bibliotek samt Akalla kyrka.

Akalla domineras av de arton höghus som står på rad rakt igenom området. På södra sidan av de höga husen ligger centrum längs Sibeliusgången och på norra sidan höghusen finns lägre hus som bildar storgårdar med små skogsdungar och lekparker. Sydväst om Sibeliusgången finns det en del radhus och parhus. Genom dessa hus går den långa backen Slingerbulten, som slingrar sig igenom husen. Söder om Akalla intill Järvafältet ligger Akalla by som består av äldre bevarad bebyggelse. Här finns bland annat bebyggelse från 1600-talet. Gården hålls levande med hjälp av 4H.[1] På båda sidor om Akalla by finns det radhusområden. I samband med utbyggnaden av Akalla på 1970-talet uppfördes Akalla värmeverk för att försörja stadsdelen med fjärrvärme. Akalla värmeverk drivs idag (2013) av Fortum Värme.

På Järvafältet finns ett koloniområde, samt Hästa gård som är Stockholms kommuns sista fungerade jordbruk. På Hästa gård hölls Stockholms Stads fårhjord, som populärt kallades "Kungens får" fram till att Staden avvecklade sin fårhållning. Mangårdsbyggnaden restes på 1700-talet.[1]

Stockholms stadsmuseum har bedömt att Akalla är en av de mest intressanta stadsdelarna från miljonprogrammets epok ur en kulturhistorisk synvinkel. Bidragande till detta är den tidstypiska och goda planeringen, samt en ofta högkvalitativ, mycket medveten, arkitektonisk utformning.[1]

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Akalla sedd från Barkarby flygfält, i mitten syns skorstenen för Akalla värmeverk.
Akalla sedd från Barkarby flygfält, i mitten syns skorstenen för Akalla värmeverk.


Akalla arbetsplatsområde[redigera | redigera wikitext]

I Akallas nordöstra sida ligger ett industriområde, med nästan samma yta som bostadsområdet. Bland de första företagen som etablerade sig här var SAAB-ANA och svenska Renault. Idag finner man bland annat Bold Printing Stockholm (f.d. DNEX-tryckeriet]]), Microsofts Sverigekontor, BINAB:s asfaltverk och Akalla värmeverk samt diverse snabbmatsrestauranger. Igenom industriområdet löper Hanstavägen.

Gator och vägar[redigera | redigera wikitext]

I Akalla finns 46 namngivna gator och parker. De har, liksom de 22 kvarteren, försetts med finska geografiska namn medan gångvägarna är uppkallade efter finska personligheter.[2]

Torneågatan består mestadels av röda och gula radhus. Till Torneågatan hör dock även ett par röda lägenhetshus. Genom hela Torneågatan så slingrar det sig igenom en backgata, Slingerbulten, som är en backe som slingrar sig igenom Torneågatan och har anslutning till alla Torneågatans nummer. Längs Sveaborgsgatan finns flera av de 18 höghus som kännetecknar Akallas bebyggelse. Gatan har också (i likhet med Sibeliusgången och Nystadsgatan) en nergång till Akallas tunnelbanestation.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

År 2012 hade Akalla 8 387 invånare varav 71 % med utländsk bakgrund, de flesta från Asien och Afrika.[5] Andelen utrikes födda är 55 % (2014).[6]

Bostäder[redigera | redigera wikitext]

Flera av Allmännyttans hyresrätter i Akalla omvandlades till bostadsrätter 2001 som en del av ett pilotprojekt för ombildningar i ytterstaden drivet av den borgerliga majoriteten[7]. "För borgerliga politiker var detta ett sätt att minska [den ekonomiska] segregationen".[8] "

"...du får fler människor som har arbete, en egen försörjning, en ekonomisk stabil situation. Man bor kvar här även när man får det bättre finansiellt och flyttar inte härifrån". - Jan Björklund (2006) om ombildningarna i Akalla

Bostäder i flerbostadshus efter kategori[6] 1990 2014
Hyresrätter 50,1 % 21,4 %
Bostadsrättsförening 49,9 % 78,6 %

I den angränsande stadsdelen Husby är fördelningen av upplåtelseformer i flerbostadshus den omvända med 21 % bostadsrätter.[9]

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Akalla finns bollplanen Akalla Gårds BP som ägs av Stockholms kommun.[10] Bollplanen består av en 11-mannaplan utan belysning.[11]

Planen fungerade som hemmaplan för Akropolis IF från flytten från Kista IP under sent 1990-tal till 2015, då klubben flyttade till Spånga IP sedan Svenska Fotbollförbundet underkänt bollplanen för att användas inom svensk elitfotboll.[12] Redan tidigare under 2010-talet hade Svenska Fotbollförbundet givit klubben dispens för att få spela sina hemmamatcher på bollplanen.[13] Publikkapaciteten på Akalla Gårds BP uppskattas ligga kring 2 000.[14].

Kända personer från Akalla[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleriet[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] SSM: Ytterstadsprojektet
  2. ^ [a b] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  3. ^ Stockholms byggnader (1977), s. 259
  4. ^ Söderström (2003), s. 281-285
  5. ^ ”Stadsdel Akalla, områdesfakta. Stockholms stads webbplats”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525083514/http://www.usk.stockholm.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=22421. Läst 10 augusti 2010. 
  6. ^ [a b] ”Områdesfakta Akalla stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118110102/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22421_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  7. ^ ”Strid kring ombildning av hyresrätter - P4 Stockholm”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=877528. Läst 19 november 2015. 
  8. ^ ”Miljonprogram – nu ska bostadsbristen bort - Avgörande ögonblick”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=5465978. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ ”Områdesfakta Husby stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118113125/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22422_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ ”Akalla gårds bollplan”. Stockholms stad. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=ca1b8d7eee344c2fb347d5364fe1b5b1&acceptcookies=true. Läst 14 januari 2016. 
  11. ^ ”Akalla Gårds BP 1 (plan 1) — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/cuper-och-serier/information/?scr=venue&faid=2082. Läst 27 oktober 2015. 
  12. ^ Jonas Wallmark (4 mars 2015). ”Akalla BP duger inte”. Magasin Kista. Arkiverad från originalet den 28 november 2015. https://web.archive.org/web/20151128065624/http://www.magasinkista.se/artiklar/akalla-bp-duger-inte/. Läst 17 januari 2016. 
  13. ^ Peter Svensson (14 november 2012). ”Kistas tre föreningar kämpar hårt”. Magasin Kista. Arkiverad från originalet den 17 januari 2016. https://archive.is/20160117144118/http://www.magasinkista.se/artiklar/bk-jarva-akropolis-if-och-kfum-kista-sc-ar-tre-foreningar-som-kampar-hart/. Läst 17 januari 2016. 
  14. ^ ”Akropolis IF - Akalla Gårds BP”. vastrasidan.se. http://vastrasidan.se/web/akropolis-if/. Läst 27 oktober 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]