Atlas Copco

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Atlas Copco Aktiebolag
Atlas Copco.jpg
Org.nr 556014-2720
Typ Publikt aktiebolag
Nasdaq NordicATCO A
Nasdaq NordicATCO B
Huvudkontor Nacka, Sverige
Nyckelpersoner Hans Stråberg
Styrelseordförande
Ronnie Leten
Koncernchef Vd
Bransch Verkstadsindustri
Produkter Anläggning Bergförstärkning
Borrutrustning Expandrar
Generatorer Grundläggning
Industriverktyg Lastutrustning
Luftmotorer Luftbehandling
Lyftblock och löpvagnar
Kompressorer Tryckluftsarmaturer
Antal anställda 43 588 – December 2015
Historia
Grundat 1873
Grundare Edvard Fränckel
Ekonomi
Omsättning 102,634 miljarder SEK
Rörelseresultat 19,728 miljarder SEK
Vinst efter skatt 11,723 miljarder SEK
Tillgångar 103,01 miljarder SEK
Eget kapital 46,591 miljarder SEK
Övrigt
Slogan Vi står för hållbar produktivitet.
Webbplats AtlasCopco.com
Fotnoter Statistik från 2015 års bokslut.[1]
Atlas Copcos huvudkontor i Sickla, 2014.

Atlas Copco Aktiebolag är ett globalt svenskt industriföretag med huvudkontoret på Sickla Industriväg i Nacka. Företaget har cirka 43 000 anställda och verkar inom fyra affärsområden: kompressorteknik, industriteknik, gruv- och bergbrytningsteknik samt bygg- och anläggningsteknik. Över 98 procent av försäljningen sker utanför Sverige. Produkterna inom sektorn handverktyg och borrmaskiner produceras i Sverige, i bland annat Tierp, Örebro, Fagersta och Kalmar medan kompressortillverkningen sker utomlands. Företaget anses som mycket framgångsrikt inom sina kärnområden, kompressorteknik, bergborrning (spränghålsborrning och prospektering) samt handverktyg för i första hand bilindustrin.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Företaget har sin bakgrund i två olika industriföretag som båda grundades i Stockholmsområdet i slutet av 1800-talet.

AB Atlas och Nya AB Atlas[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: AB Atlas

Aktiebolaget Atlas bildades 1873, ordförande var André Oscar Wallenberg och Edvard Fränckel var verkställande direktör. Företaget lät uppföra verkstäder i nuvarande Atlasområdet i Vasastaden, Stockholm, dessutom hade man en verkstad i Södertälje. Verkstäderna i Stockholm låg precis invid stambanan, och redan från start tillverkade man material för järnvägen, till exempel personvagnar, godsvagnar, växlar, vändskivor, ångmaskiner, tändkulemotorer, kompressorer och lokomotiv, men även kanonlavetter till försvaret. På 1880-talet köpte man Brynäsvarvet i Gävle.

I slutet av 1880-talet drabbades företaget av en ekonomisk kris och rekonstruerades. Det nya företaget fick namnet Nya AB Atlas. I början av 1900-talet blev tryckluftsprodukter allt viktigare. De första produkterna var nit- och mejselhammare. På 1910- och 1920-talet tillkom olika typer av bergborrmaskiner.

AB Diesels Motorer och Atlas Diesel AB[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Atlas Copco, Sickla

Aktiebolaget Diesels Motorer bildades 1898 efter initiativ av Marcus Wallenberg, som samma år köpt en licens för att tillverka en dieselmotor som tagits fram av den tyska ingenjören Rudolf Diesel.

1898 köpte företaget två stora tomter i Sickla i västra delen av Nacka kommun. Här byggdes en fabrik, men även arbetarbostäder i nuvarande Tallbacken. De första motorerna levererades 1899. Tillverkningen var till en början ganska liten, men det satsades mycket på utveckling. 1907 hade man lyckats ta fram en reversibel (omkastbar) dieselmotor som kunde användas för att driva fartyg, en uppfinning av företagets chefsingenjör Jonas Hesselman. Därmed var de ångdrivna fartygens tid förbi.

1917 gick Diesels Motorer samman med Atlas varvid AB Atlas Diesel bildades. Företaget koncentrerade hela verksamheten till verkstäderna i Sickla 1927, och på fabriksområdet i Vasastaden byggdes bostäder. I Sickla uppfördes samtidigt flera nya byggnader, bland annat den stora så kallade "luftverkstaden". Under de följande åren växte verksamheten.

Den Svenska metoden[redigera | redigera wikitext]

Borrning enligt Svenska metoden i Atlas Copcos provgruva

1930 lanseras den första lätta handhållna bergborrmaskinen i RH-serien som skulle bli en viktig komponent i den Svenska metoden, RH-borrmaskinerna finns fortfarande i Atlas Copcos sortiment idag. 1935 utvecklades knämataren, denna bestod av en cylindrisk knästräva med en pneumatisk cylinder som på ett enkelt sätt kunde upprätthålla ett högt och jämnt matningstryck på borrmaskinen samtidigt som den var hanterbar för en person. Under början av 1940-talet så började Atlas Diesel tillsammans med Kooperativa Förbundets glödlampsfabrik Luma utvecklingen av borrstål för bergborrar med hårdmetallspets. Luma bidrog med expertis rörande tillverkning av wolframkarbid med tiden övertog Sandvikens Jernverk utvecklingen och tillverkningen av borrstål med hårdmetallspetsar. Den stora fördelen med borrskär med hårdmetall var att borrstålet behöll sin skärpa flerfaldigt längre än traditionella stålborrar. Dessa tre komponenter kom att utgöra den Svenska metoden som kom att kraftigt öka produktiviteten vid tunnel- och ortdrivning. Den första storskaliga användningen av den Svenska metoden var utbyggnaden av spårvagnslinje 17 i Stockholm 1945-1947, där en tunnel drevs genom Hägerstensåsen. Det internationella genombrottet för metoden var bygget av Mont Blanctunneln 1957 – 1965.[2]

Efter andra världskriget anställdes mycket ny personal, bland annat många italienska invandrare. 1948 omfattade fabriksområdet hela 210 000 m². Samma år tog man beslut om att sluta att tillverka dieselmotorer och helt koncentrera sig på tryckluftsprodukter. 1951 tillverkades den sista dieselmotorn i Sickla och verksamheten flyttades till Trollhättan.

1956 bytte man namn till Atlas Copco. Namnet Copco härrör från företagets förvärv av det belgiska företaget Airpic Engineering NV, där Copco är en akronym av det franska Compagnie Pneumatique Commerciale.

Internationell expansion 1950-[redigera | redigera wikitext]

Den svenska metoden som var grundat under krigstiden, lade grunden för den internationella expansionen som Atlas Copco började med på 1950-talet. År 1956 köpte de det Belgiska kompressor företaget Arpic Engineering, vilket var deras första stora internationella förvärv. Så småningom producerade Arpics anläggningar en majoritet av Atlas Copco's kompressorproduktion. 1960 skedde det ännu ett viktigt förvärv med köpet av Craelius. Det var på 1970-talet som den internationella expansionen tog fart på rikigt på grund av strukturella omvandlingar och effektivitetsåtgärder som blev nödvändiga när den ekonomiska situationen var dålig och produktionskostnader gick upp. Dessa förhållanden betydde att Atlas Copco var tvugn att accelerera och bromsa samtidigt för att hålla lönsamheten uppe . Därför utfördes en rad strategiska förvärv vilket inkluderade den franska kompressortillverkaren; Mauguière För att stärka sin ställning i USA gjordes fler strategiska köp inom Airpower verksamheter, vilket inkluderade det viktiga förvärvet Worthington Compressors.[3]

I början på 1980-talet var Atlas Copco världsledande inom rock, drilling och pneumatik. När företaget såg potentialen i industriella verktyg, köpte de upp företaget Chicago Pneumatic Tools år 1987, vilket banade vägen för den viktiga amerikanska, franska och den brittiska marknaden. Atlas Copco blev bland världens största tillverkare av pneumatiska verktyg och övervakningssystem. I slutet på 1980- talet växte företagets geografiska befästning och utbud på grund av allt fler förvärv som exempelvis det franska företaget Ets. Georges Renault, som tillverkade pneumatiska verktyg. Det brittiska företaget Desoutter Brothers Plc. som levererade industriella verktyg and övervakningssystem blev köpta år 1990. In 1992 blev AEG Elektrowerkzeuge förvärvad och 1995 blev Milwaukee Electric Tool upp köpta, vilket stärkte företagets räckvidd ännu mer. 1997 gjorde Atlas Copco största och viktigaste förvärv med köpet av Prime Service Corporation, som var den största machine uthyrningsföretaget i USA. North American Rental Service Corporation blev förvärvade år 1999.[4]

Verksamhetsområden[redigera | redigera wikitext]

Kompressorteknik[redigera | redigera wikitext]

Detta område producerar produkter för olje-, gas- och processindustrierna. Produkterna som tillverkas är främst vakuumlösningar, industrikompressorer, expansionsturbiner, processkompressorer, styrsystem för tryckluft och utrustning för luft- och gas behandling.[5]

Industriteknik[redigera | redigera wikitext]

Området tillverkar främst monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och industriverktyg för industrier som fordon, verkstad och underhåll och fordonsservice.[6]

Gruv-och bergbrytningsteknik[redigera | redigera wikitext]

Tillverkar utrustning för borrning och bergbrytning som kan användes i infrastruktur projekt, gruvor och dagbrott, brunnsborrning, markarbete och även anläggningsarbete.[7]

Bygg-och anläggningsteknik[redigera | redigera wikitext]

Detta område tillverkar produkter som portabla kompressorer, generatorer, kompakteringsutrustning, entreprenadverktyg, ljustorn, pumpar och asfalteringsutrustning.[8]

Företaget[redigera | redigera wikitext]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Atlas Copco tillverkar kritiska komponenter av sin utrustning internt och samarbetar med affärspartners för icke-kritiska komponenter. Cirka 75% av produktionskostnaden för utrustning representerar köpta komponenter och cirka 25% är internt tillverkade kärnkomponenter, monteringskostnader och omkostnader. Utrustning representerar mindre än 60% av avkastning och tillverkning av utrustning är primärt baserat på kundens beställningar. Endast vissa typer av utrustning med hög volym är tillverkat baserat på förväntad efterfrågan.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Atlas Copcos organisation är baserat på decentraliseringsprincipen när det gäller ansvar och auktoritet. Deras verksamheter är organiserade i fyra olika affärsområden och över 20 divisioner. Organisationen har både legala och operativa enheter. Varje enhet har en affärsstyrelse som reflekterar gruppens operationella struktur. Affärsstyrelsens ansvar är att agera som en rådgivare och beslutsfattande organ när det gäller strategiska and operativa problem. De ser också till att implementeringen av kontroller och utvärderingar går som de ska.

Varumärken[redigera | redigera wikitext]

Atlas Copco innehar en rad olika varumärken som används för att benämna sina produkter. En av de mer kända produktserierna är de handhållna borr- och bilningsmaskinerna Cobra.[9]

  • ABAC
  • AGRE Kompressoren
  • ALUP Kompressoren
  • American Pneumatic Tools (APT)
  • BeaconMedæs
  • Shanghai Bolaite Compressor Co.
  • Ceccato Aria Compressa
  • Chicago Pneumatic
  • Cirmac
  • Creemers Compressors
  • Desoutter Tools
  • Dynapac
  • Edwards
  • Ekomak
  • FIAC
  • Fuji Air Tools
  • Gazcon
  • Gesan
  • GrassAir Compressoren
  • Henrob
  • Houston Service Industries (HSi)
  • Guangzhou Linghein Compressor Co.
  • Liuzhou Tech Machinery Co.
  • Lutos
  • Mark Compressors
  • Mauguière
  • Perfora
  • Pneumatech Medical Gas Solutions
  • Pneumatech
  • Puska Aire Comprimido
  • Quincy Compressor
  • Rand-Air
  • Rodcraft
  • SCA Schucker
  • Seti-Tec Line
  • Wuxi Shengda Air/Gas Purity Equipment Co.
  • Shenyang
  • Varisco
  • Worthington Creyssensac

COP i kombination med efterföljande siffror och/eller bokstäver är en serie varumärkesskyddade bergborrningsprodukter, i huvudsak bergborrmaskiner (både tryckluftsdrivna och hydrauliskt drivna). Produktnamn som COP1238 är COP4050 är två olika typer av hydrauliskt drivna bergborrmaskiner och COPROD är en speciell typ av borrstång utvecklad och patenterad av Atlas Copco. Atlas Copcos första helhydrauliska bergborrmaskin COP1038 introducerades 1972. Bokstäverna "COP" anspelar på den första delen i företagsnamnet - "COPCO".

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Atlas-Copco och dess föregångarföretag har haft följande verkställande direktörer/koncernchefer sedan bildandet 1873:[10][11]

Samhällsansvar[redigera | redigera wikitext]

Atlas Copco har fem starka prioriteringar i sitt samhällsansvar: innovation, etik, säkerhet och hälsa, resurser och kompetens.

Atlas Copcos ledande samhällsengagemeng heter Vatten åt alla, som bidrar till rent dricksvatten i länder med stora behov.

Vatten åt alla[redigera | redigera wikitext]

Vatten åt alla grundades år 1984 och är Atlas Copcos viktigaste samhällsengagemang. Det finansieras och drivs av Atlas Copcos anställda, med bidrag från företaget. Anställda i cirka 30 länder och är med och driver Vatten åt alla. År 2015 fick Atlas Copco USA ihop 31 000 USD. för sin välgörenhetsorganisation och hittills har organisationen försett över 1.5 miljoner människor med rent dricksvatten. Länder där organisationen har bidragit med infrastruktur inkluderar Kenya, Tanzania, Indien, Bangladesh, och många fler.[12].

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Produkter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Samarbete med högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Atlas Copco Aktiebolag”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560142720/bokslut. 
  2. ^ Sandström, Henry. ”Utrustning för sprängning 1944-1970”. 60 års utveckling av sprängteknik. http://www.matpool.se/spr-utveckling/03.htm. Läst 9 juli 2016. 
  3. ^ http://www.atlascopco.com/history/evolution/buildingthecompany/expansion/
  4. ^ http://www.atlascopco.com/history/evolution/buildingthecompany/expansion/
  5. ^ http://www.atlascopco.se/sesv/atlascopcogroup/organisation/compressortechnique/
  6. ^ http://www.atlascopco.se/sesv/atlascopcogroup/organisation/industrialtechnique/
  7. ^ http://www.atlascopco.se/sesv/atlascopcogroup/organisation/miningtechnique/
  8. ^ http://www.atlascopco.se/sesv/atlascopcogroup/organisation/constructiontechnique/
  9. ^ ”Brands”. Brands. Atlas Copco. http://www.atlascopcogroup.com/group/brands. 
  10. ^ Brock utnämnd till VD och koncernchef för Atlas Copco, pressrelease från Atlas Copco 2009-04-29
  11. ^ Ronnie Leten Atlas Copcos nästa VD och koncernchef, pressmeddelande 2009-01-20
  12. ^ http://www.atlascopco.se/sesv/atlascopcogroup/acinsummary/water_for_all/
  13. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]