Grafit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Grafit
Kristallstruktur av grafit

Grafit (nybildning av grekiska grạphhein - skriva)[1]är ett mineral som bara består av grundämnet kol. Grafit är en modifikation av kol där atomerna bildar plana skikt med kristaller av hexagonstruktur.[2] I grafit binder en kolatom tre andra. Inom lagren sitter atomerna fast hårt, men mellan lagren mindre hårt. Det behövs alltså ingen större yttre påverkan för att lagren ska lossna från varandra.[källa behövs] Detta gör att när man drar ett stycke grafit mot något, så lämnar det ett gråsvart streck efter sig (något som brukar kallas streckfärg).

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Hårdheten är 1-2 och densiteten 2,26 g/cm3.[3] Grafit kan vara glansigt eller matt till utseendet med en grå till svart färg.[4][5] Grafit leder elektrisk ström, precis som metall, men resistiviteten är högre.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Grafit förekommer i naturen i vissa metamorfa bergarter som skiffrar, marmor och gnejser. Den kan också hittas som ådror i pegmatit.[5]I Sverige har man hittat grafit i skiffrar och gnejser. I de mellansvenska sedimentgnejserna kan man lokalt hitta mycket grafit.[4] En sedan länge nedlagd grafitgruva har funnits i Håtuna i Uppland.

Utomlands har grafit brutits i Sri Lanka, Kanada, Nordkorea, Ryssland och på Madagaskar.[2]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Grafit används också till tillverkning av smörjmedel, polermedel, grafitelektroder och smältdeglar.

  • I kärnkraftverk används grafit som moderator och reflektor.[1][6]
  • Om man blandar grafit med olja blir det ett utmärkt smörjmedel. Pulveriserad grafit utan olja är bra för smörjning av lås, som då fungerar även i sträng kyla utan att kärva.
  • Grafit är lämpligt för smörjning av de skruvar av trä, som finns i äldre hyvelbänkar
  • Grafit har tidigare använts som rostskyddsfärg.[7]
  • Om man blandar grafit med lera och värmebehandlar denna blandning får man blyerts.
  • Grafitgarn (engelska Graphite Yarn) används för att täta ångrör och ventilspindlar, gemenligen kallat "kranar".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Titel: Prismas främmande ord/sid:181 /Förlag: Norstedts, 2001, / ISBN 91-7227-287-2
  2. ^ [a b] Bra böckers lexikon - bokförlaget Bra böcker AB - tryckt:1975 - del 9, sida:307
  3. ^ Aylward, Gordon; Findlay, Tristan (2002). SI chemical data. 5th edition. Australia: John Wiley & Sons. sid. 6. ISBN 0-470-80044-5 
  4. ^ [a b] Bonniers Naturguider - Bergarter och mineral/sid:17,46,216 /Förlag: Albert Bonniers Förlag AB ,2005,/ ISBN 91-0-010458-2/Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd)
  5. ^ [a b] Titel: Jorden - Illustrerat uppslagsverk/sid:65 /Förlag: Globe förlaget,2005,/ ISBN 91-7166-020-8 /Originalets titel: Earth (ISBN 1-4053-0018-3)(2003 Doring Kindersley)
  6. ^ Nationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, band 7, sid 79, NE Nationalencyklopedin AB Malmö , 2009 . ISBN 9789186365202 
  7. ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik: Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senemedeltid till nutid Upplaga 3 (2015). Stockholm:Svensk Byggtjänst. Sid 294