Grafit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grafit
Kristallstruktur av grafit

Grafit (nybildning av grekiska grạphhein - skriva)[1]är ett mineral som bara består av grundämnet kol. Grafit är en allotrop av kol där atomerna bildar plana skikt med kristaller av hexagonstruktur.[2] I grafit binder en kolatom tre andra. Inom lagren sitter atomerna fast hårt, men mellan lagren mindre hårt. Det behövs alltså ingen större yttre påverkan för att lagren ska lossna från varandra.[källa behövs] Detta gör att när man drar ett stycke grafit mot något, så lämnar det ett gråsvart streck efter sig (något som brukar kallas streckfärg).

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Hårdheten är 1-2 mohs och densiteten 2,26 g/cm3.[3] Grafit kan vara glansigt eller matt till utseendet med en grå till svart färg.[4][5] Grafit leder elektrisk ström, precis som metall, men resistiviteten är högre.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Grafit förekommer i naturen i vissa metamorfa bergarter som skiffrar, marmor och gnejser. Den kan också hittas som ådror i pegmatit.[5]I Sverige har man hittat grafit i skiffrar och gnejser. I de mellansvenska sedimentgnejserna kan man lokalt hitta mycket grafit.[4] Nedlagda grafitgruvor finns i Håtuna i Uppland samt i Halvarsbenning vid Norberg. I nutid har det brutits i Kringelgruvan i Ovanåkers kommun.

Utomlands har grafit brutits i Bayern, Sri Lanka, Kanada, Nordkorea, Ryssland (Sibirien) och på Madagaskar.[2] Naturlig grafit innehåller 1-8% flyktiga beståndsdelar och 1-32% aska. [6]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Grafit används också till tillverkning av smörjmedel, polermedel, grafitelektroder och smältdeglar.

  • I kärnkraftverk används grafit som moderator och reflektor.[1][7]
  • Om man blandar grafit med olja blir det ett utmärkt smörjmedel. Pulveriserad grafit utan olja är bra för smörjning av lås, som då fungerar även i sträng kyla utan att kärva.
  • Grafit är lämpligt för smörjning av de skruvar av trä, som finns i äldre hyvelbänkar
  • Grafit används som pigment, C.I. Pigment Black 10 (77265). Den har en mörkt grå färg med metallisk lyster, men inte sällan är användningen primärt motiverad av grafitens övriga egenskaper.[8][9]
  • Grafit har tidigare använts som rostskyddsfärg.[10]
  • Om man blandar grafit med lera och värmebehandlar denna blandning får man blyerts.
  • Grafitgarn (engelska Graphite Yarn) används för att täta ångrör och ventilspindlar, gemenligen kallat "kranar".

Grafit i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det uppskattas finnas tre miljoner ton grafit i Sverige, framför allt i norra Sverige. Grafit har sedan 1996 brutits från och till i Kringelgruvan i Ovanåkers kommun.[11][12]

Det australiensiska företaget Talga Mining har hittat grafit i Nunasvaara vid Torneälven, tio kilometer väster om Vittangi.

[13]

Konstgjord grafit[redigera | redigera wikitext]

Konstgjord grafit för t.ex. grafitelektroder och grafitanoder görs av olika petroleumprodukter. Man delar upp råmaterialet för tillverkningen av elektrografit i tre huvudgrupper:

  • Fyllnadsmaterial
  • Bindningsmaterial
  • Tillsatsmaterial

Fyllnadsmaterialet är petroleumkoks som erhålls vid fraktionering av råolja. Bindningsmaterial är stenkolstjära och beck. Tillsatsmedel är olja som fungerar som smörjmedel vid vissa moment i processen.

Innan petroleumkoksen kan användas i processen måste den genomgå en reningsprocess som kallas kalcinering. Den renade koksen blandas med beck i bestämda proportioner. Blandningen sker i ånguppvärmda blandare varvid en temperatur på 150 grader Celsius uppnås. Efter nedkylning till 100 grader Celcius är blandningen klar att formas. Formningen sker i pressar där en hydraulisk kolv pressar ut materialet genom ett munstycke. Presstrycket varierar beroende på vilken elektroddiameter slutprodukten ska ha. Det pressade ämnet avskäres till önskad längd och kyles i ett vattenbad. Detta ämne som ska vidareförädlas till grafitelektrod kallas i detta skede "green stock" eller mer populärt kallat "grönkol". Första steget är baking. Elektroderna "bakas" i stora ugnar med något undertryck under 12-14 dygn efter en noggrann kontrollerad temperaturökning till 850 graders värme. Baking är en kritisk process. Vid för hastig temperaturökning av kolämnena kan interna spänningar med risk för sprickbildning uppstå. Det färdiga ämnet består av 15% bindningsprodukter och resten fyllnadsmaterial. En del elektroder går vidare till grafitering medan merparten går till impregnering. Impregneringen ger elektroderna större täthet och hållfasthet.

Efter impregnering går elektroderna till re-baking, de bakas en gång till i 60 timmar i temperaturer upp till 850 grader.

När re-baking är klar ska elektroderna grafiteras, det amorfa kolet ska omvandlas till grafit i temperaturer upp till 2850 grader. De färdiga elektroderna kyls ned och går till maskinbearbetning innan de är klara för leverans. [14]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Titel: Prismas främmande ord/sid:181 /Förlag: Norstedts, 2001, / ISBN 91-7227-287-2
  2. ^ [a b] Bra böckers lexikon - bokförlaget Bra böcker AB - tryckt:1975 - del 9, sida:307
  3. ^ Aylward, Gordon; Findlay, Tristan (2002). SI chemical data. 5th edition. Australia: John Wiley & Sons. sid. 6. ISBN 0-470-80044-5 
  4. ^ [a b] Bonniers Naturguider - Bergarter och mineral/sid:17,46,216 /Förlag: Albert Bonniers Förlag AB ,2005,/ ISBN 91-0-010458-2/Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd)
  5. ^ [a b] Titel: Jorden - Illustrerat uppslagsverk/sid:65 /Förlag: Globe förlaget,2005,/ ISBN 91-7166-020-8 /Originalets titel: Earth (ISBN 1-4053-0018-3)(2003 Doring Kindersley)
  6. ^ De tekniska vetenskaperna, del 2, 1930
  7. ^ Nationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, band 7, sid 79, NE Nationalencyklopedin AB Malmö , 2009 . ISBN 9789186365202 
  8. ^ The Color of Art Pigment Database: Pigment Black 10 Arkiverad 10 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. artiscreation.com, David Myers. Läst 23 april 2018.
  9. ^ Surface Coatings: Volume 1 Raw Materials and Their Usage Oil and Colour Chemists' Association. Springer, 1993. Läst 23 april 2018.
  10. ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik: Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senemedeltid till nutid Upplaga 3 (2015). Stockholm:Svensk Byggtjänst. Sid 294
  11. ^ Grafit på SGU:s webbplats Arkiverad 8 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Kringelgruvan åter i drift på www.helahalsingland.se den 23 september 2014
  13. ^ Vill bryta grafit i Nunasvaara i Norrbotten-Kuriren den 12 december 2012
  14. ^ ”Union Carbide Norden AB”. 21 januari 2021. https://www.youtube.com/watch?v=jHmideyIRSg. Läst 21 januari 2021.