Marit Bjørgen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marit Bjørgen
Marit Bjørgen på Royal Palace Sprint i Stockholm den 20 mars 2013.  Bjørgen slutade tvåa.
Marit Bjørgen på Royal Palace Sprint i Stockholm den 20 mars 2013.
Bjørgen slutade tvåa.
Land Norge Norge
Sport Längdskidåkning
Klubb Rognes IL
Skidor Fischer
Född 21 mars 1980 (37 år)
Trondheim
Världscupdebut 12 december 1999
Aktiva år 1999-
Webbplats maritbjoergen.no
Olympiska spelen
Deltagande 4 (2002, 2006, 2010, 2014)
Medaljer 10
Guldmedaljer 6
Världsmästerskap
Deltagande 9
Medaljer 26
Guldmedaljer 18
Världscupen
Säsonger 17 (2016/2017 inräknat)
Vinster 109 individuella
Pallplatser 174 individuella
Senast uppdaterad: 2016-03-21
Marit Bjørgen
Längdåkning, damer

Nation: Norge Norge

Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Guld Sotji 2014 Sprintstafett
Guld Sotji 2014 Skiathlon
Guld Sotji 2014 30 km fristil
Guld Vancouver 2010 Sprint
Guld Vancouver 2010 Skiathlon
Guld Vancouver 2010 Stafett
Silver Vancouver 2010 30 km klassiskt
Silver Turin 2006 10 km klassiskt
Silver Salt Lake City 2002 Stafett
Brons Vancouver 2010 10 km fristil
Världsmästerskap
Guld Val di Fiemme 2003 Sprint
Guld Oberstdorf 2005 Stafett 4 × 5 km
Guld Oberstdorf 2005 30 km klassiskt
Guld Oberstdorf 2005 Sprintstafett
Guld Holmenkollen 2011 Skiathlon
Guld Holmenkollen 2011 4 x 5 km
Guld Holmenkollen 2011 10 km klassiskt
Guld Holmenkollen 2011 Sprint
Guld Val di Fiemme 2013 Stafett 4 × 5 km
Guld Val di Fiemme 2013 Skiathlon
Guld Val di Fiemme 2013 Sprint
Guld Val di Fiemme 2013 30 km klassiskt
Guld Falun 2015 Sprint
Guld Falun 2015 4 x 5 km stafett
Guld Lahtis 2017 Skiathlon
Guld Lahtis 2017 10 km klassiskt
Guld Lahtis 2017 4 x 5 km stafett
Guld Lahtis 2017 30 km fristil
Silver Val di Fiemme 2003 Stafett 4 × 5 km
Silver Oberstdorf 2005 Skiathlon
Silver Holmenkollen 2011 30 km fristil
Silver Val di Fiemme 2013 10 km fristil
Silver Falun 2015 30 km klassiskt
Brons Oberstdorf 2005 10 km fristil
Brons Sapporo 2007 Sprintstafett
Brons Sapporo 2007 4 × 5 km Stafett
Längdåkning Världscupen sammanlagt
Guld 2004/2005
Guld 2005/2006
Guld 2011/2012
Guld 2014/2015
Silver 2003/2004
Silver 2006/2007
Silver 2009/2010
Silver 2010/2011
Silver 2013/2014
Längdåkning Sprintcupen
Guld 2002/2003
Guld 2003/2004
Guld 2004/2005
Guld 2005/2006
Guld 2014/2015
Silver 2009/2010
Brons 2011/2012
Brons 2013/2014
Längdåkning Distanscupen
Guld 2004/2005
Guld 2011/2012
Guld 2014/2015
Silver 2009/2010
Silver 2010/2011
Silver 2013/2014

Marit Bjørgen, född 21 mars 1980 i Trondheim i Norge, är en norsk aktiv längdskidåkare som haft framgångar på både längre och kortare distanser. Hon blev längdskidåkaren med flest världscupsegrar genom tiderna under säsongen 2011/2012, då hon passerade Bjørn Dæhlie (46). Bjørgen har numera 109 inklusive vinsten i Tour de Ski 2015. Hon är den som vunnit flest VM genom tiderna med 18 guldmedaljer, en från 2003, tre från 2005, fyra från 2011, fyra från 2013, två från 2015 och fyra från 2017. Hon blev "VM-drottning" av Oberstdorf i 2005 med tre guld, ett silver och ett brons. Efter svaga resultat i mästerskapen under 2006, 2007, 2008 och 2009 blev hon "OS-drottning" i OS 2010 i Vancouver med tre guld, ett silver och ett brons. Hon blev då den tredje norska idrottaren genom tiderna och den första sedan 1924 som tagit fem medaljer i ett och samma OS. Både i VM 2011 och 2013 vann hon fyra guld och ett silver. Med sina fem VM-medaljer från VM 2013 passerade hon även den ryska längdskidåkaren Jelena Välbe, som fram till dess varit den mest framgångsrika kvinnliga längdskidåkaren i historien med 24 medaljer. Under OS 2014 I Sotji vann Bjørgen tre guld som gör att hon med sina sex OS-guld är nummer tre på listan över de mestvinnande vinterolympierna. Hon tangerade även Bjørn Dæhlies rekord på 29 mästerskapsmedaljer. Ytterligare tre medaljer i VM i Falun 2015 gör Marit Bjørgen till den längdskidlöpare som vunnit flest mästerskapsmedaljer i världen och efter VM i Lahti 2017 vann hon fyra guld och har nu 36 stycken mästerskapsmedaljer.

Björgen har vunnit den totala världscupen fyra gånger, sprintvärldscupen fem gånger och distanscupen tre gånger. Med sina 106 världscupsegrar är hon den längdskidlöparen i världen som har vunnit flest världscupslopp individuellt. Hon har även vunnit 28 världscupsegrar i stafett och totalt 19 NM-guld. Hon vann också Tour de Ski 2014/2015.

I andra sporter som t.ex. skidskytte och alpint räknas inte antal världscupsegrar på samma sätt. Exempelvis räknas inte OS- eller VM-guld som segrar i världscupen i längdåkning, Av detta skäl kan det vara på plats med sammanställning av Marits segrar:

Marit är sambo med den tidigare utövaren av nordisk kombination samt olympiska mästaren Fred Børre Lundberg. De har tillsammans ett barn.[1]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Som barn bedrev Marit Bjørgen allsidig idrott; längdåkning, fotboll och handboll. I längdåkning var Idar Terje Belsvik hennes tränare och vallare från hon var nio år till hon började i juniorlandslaget. Första gången hon inte vann ett lopp var en gång i Funäsdalen då hon var i 14–15-årsåldern. Hon kom med i juniorlandslaget 1998, och som artonåring vann Bjørgen damklassen i det 56 km långa Rensfjellrennet 1999. Hon debuterade i världscupen som nittonåring den 27 december 1999 i Engelberg med en 39:e plats i sprintloppet.

I översta världstoppen[redigera | redigera wikitext]

Marit Bjørgen under OS i Vancouver 2010.

Bjørgen debuterade i världscupen 1999 med en 39:e plats i en sprinttävling. Det tog några år innan hon vann sitt första världscuplopp, men då det skedde tog det inte lång tid innan hon blev världens bästa sprintåkare. Bjørgen tog sina tre första världscupsegrar i sprint säsongen 2002/2003. Samma säsong vann hon den totala sprintvärldscupen samt VM-guld i sprint. Efterhand blev hon bättre även på längre distanser och hon kom på andra plats i den totala världscupen 2003/2004.

Nästa säsong vann hon den totala världscupen klart före Kateřina Neumannová och Virpi Kuitunen. Under VM i Oberstdorf levde hon upp till favoritskapet och vann fem medaljer, däribland guldmedalj på 30 km klassiskt, som tidigare inte var räknad som en av hennes bättre distanser. Hon vann även den totala världscupen, sprintvärldscupen och distansvärldscupen den säsongen och fick Aftenpostens guldmedalj och Norska sportjournalisternas statyett som Norges bästa idrottare.

Sjukdom och besvikelser 2006–2008[redigera | redigera wikitext]

Före och under öppningsdagarna av OS i Turin 2006 var Bjørgen plågad av sjukdom. Trots detta klarade hon en silvermedalj på 10 km klassiskt, men för övrigt blev mästerskapet medaljlöst för henne. Hon vann den totala världscupen även denna säsong, trots att resultaten från OS inte blev de förväntade. Trots att hon blev tvåa i den totala världscupen 2006/2007 blev 2007 ett år av besvikelse för Bjørgen. Hon vann två världscuptävlingar, men var inte i form under VM i Sapporo och kom hem utan individuella medaljer.

Inför säsongen 2007/2008 verkade hon vara tillbaka i gammal god form. Under världscuploppet i Beitostölen vann hon sitt första distanslopp i fristil och den 2 december vann hon 10 km klassiskt i Kuusamo. Det blev hennes 30:e världscupseger totalt. Under Tour de Ski gjorde hon en bra första del och ledde tävlingen efter de första loppen; sedan blev hon sjuk och var tvungen att avbryta touren. Därmed förlorade hon alla världscuppoäng hon tjänat in i de första loppen, vilket gjorde att hon inte hade någon chans att vinna den totala världscupen. Hon avslutade dock säsongen starkt med en andraplats på dubbel jaktstart i Falun och en tredjeplats på 10 km klassiskt i världscupfinalen i Bormio.

Marit Bjørgen efter sitt första OS-guld som hon vann i sprint under OS i Vancouver 2010.

Säsongen 2009/2010[redigera | redigera wikitext]

Inför säsongen 2008/2009 ändrade Bjørgen sitt träningsupplägg. Målet var att vara i form under VM i Liberec, istället som säsongen innan då hon var i toppform när säsongen startade och tappade efter jul.

Vid de olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver vann Björgen tre guldmedaljer (sprint, dubbeljakt och stafett) samt en bronsmedalj (10 km fristil) och silver på avslutande 30 km klassiskt.

Efter sina goda insatser, framför allt i OS i Vancouver 2010, tilldelas hon Holmenkollenmedaljen inför ett stort publikhav under Holmenkollspelen. Hon tilldelades även Fearnleys olympiske ærespris 2010 för sina olympiska insatser i Vancouver.

Säsongen 2010/2011[redigera | redigera wikitext]

Bjørgen vann det individuella loppet i 10 km fristil i världscuppremiären i Gällivare den 20 november 2010. Hon vann med hela 41 sekunder före tvåan Charlotte Kalla. Arianna Follis från Italien kom trea, 51 sekunder efter Bjørgen.
Även den andra tävlingen i Kuusamo vann Bjørgen före Petra Majdic från Slovenien. Då var det sprint i klassisk stil. Som om inte det va nog vann hon även det individuella loppet på 5 km sprint i klassisk stil i Kuusamo den 27 november 2010.

Marit Bjørgen blev VM-drottning i Oslo 2011 med fyra guld och ett silver.

Den 28 november 2010 tog hon sin nionde raka världscupseger när hon vann jaktstarten över 10 km. Rekordet är 10 raka segrar som en landsmaninna gjorde säsongen 2002/2003. Hon är nu den överlägst bästa längdskidåkare på damsidan.

Inför VM i Holmenkollen 2011 spekulerades det i Bjørgens möjligheter att ta guld i sex olika distanser, något ingen tidigare lyckats med. I inledningen av mästerskapet imponerade Bjørgen stort då hon inledde med att vinna sprinten efter att ha kontrollerat varje lopp från start till mål och även haft bästa tid i kvalet. I nästa lopp som var dubbeljakten ryckte Bjørgen tidigt ifrån klungan tillsammans med Therese Johaug och polskan Justyna Kowalczyk och de tre åkte tillsammans under större delen av loppet innan Bjørgen ryckte ifrån och vann före Kowalczyk.

10 km klassisk stil såg på förhand ut att bli den svåraste utmaningen för Bjørgen då det är en av favoritdistanserna för konkurrenten Kowalczyk som hade ledningen vid båda mellantiderna men hon tröttnade på slutet och fick återigen se sig besegrad av Bjørgen som tog sitt tredje guld av tre möjliga så långt. Dagen efter, den 1 mars meddelade Bjørgen att hon inte tänkte medverka i sprintstafetten dagen därpå och gav alltså upp hoppet om sex guld. Därmed stannade skörden på 4 guld och 1 silver.

Säsongen 2011/2012[redigera | redigera wikitext]

Bjørgen fortsatte att dominera när hon vann loppet i 10 km fristil i världscuppremiären i Sjusjøen, Norge, den 19 november 2011. Därmed blev hon historisk med hela 47 världscupsegrar. Hon vann även nästa lopp, den 25 november 2011 i Kuusamo. Denna gång i klassisk sprint. Hon vann den totala världscupen 2011/2012 före tvåan Justyna Kowalczyk.

Marit Bjørgen blev återigen VM-drottning med fyra guld och ett silver under VM i Val di fiemme 2013.

Säsongen 2012/2013[redigera | redigera wikitext]

Bjørgen fortsatte att dominera och vann men drabbades av hjärtflimmer strax innan Tour de Ski i december 2012 och fick med detta stå över sitt stora mål denna säsong; att vinna hela tävlingen. Men det innebar också att hon fick chansen att ladda i lugn och ro inför nästa stora mål, Val di Fiemme 2013. Det resulterade - precis som föregående VM - i 4 guld och 1 silver på fem starter. Hon var chanslös i den totala världscupen eftersom hon tvingades avstå Tour de Ski men en fingervisning om hur överlägsen hon ändå varit 2012-13 är att om man räknar in alla internationella lopp hon ställt upp i har hon aldrig varit sämre än 2:a i något enda lopp, (om man inte räknar in norska mästerskapen i sprint där hon 'bara' blev 3:a). Hon har - med vc-avslutningen i Falun 24 mars 2013 inräknat - varit på pallen i 24 raka lopp, en svit hon kan förlänga nästa säsong. Hon vann dessutom den avslutande 'mini-touren' i Stockholm/Falun för fjärde året i rad.

Marit Bjørgen på avslutningsceremonin under OS I Sotji 2014 där hon tar emot sitt tredje guld i mästerskapet.

Säsongen 2013/2014[redigera | redigera wikitext]

Hon inledde säsongen på liknande sätt som hon avslutade den förra. Hon började med att vinna tredagarstouren "Nordiska öppningen" i Kuusamo, som räknas som en världscupseger. Hon vann den före Charlotte Kalla. Fram till Tour de Ski, som inleddes den 28 december, hade hon vunnit tre gånger och kommit på pallen sex gånger. Hon gick in i touren som favorit och vann den första tävlingen, 3 km prolog. Några dagar in i touren fick hon dock magproblem och hon tvingades att hoppa av[2]. Hon fortsatte att rada upp topplaceringar några veckor efter touren, när hon vann två lopp i Toblach den 1-2 februari.

Vid olympiska vinterspelen 2014 i Sotji vann Bjørgen tre guld, i sprintstafett, skiathlon och 30 km fristil.

Marit Bjørgen under stafetten på VM i Falun 2015 på väg mot guldet.

I samband med segern i 30-kilometersloppet i Holmenkollen den 9 mars 2014 tog hon sin 100:e pallplats i världscupsammanhang[3], varav den 66:e segern.

Säsongen 2014/2015[redigera | redigera wikitext]

Bjørgen vann den klassiska sprinten i Ruka den 29 november vilket var världscupsäsongens första tävling. Hon vann även minitouren "Nordiska öppningen" i Lillehammer i början av december, före Therese Johaug. Hon fortsatte med att rada upp flera topplaceringar efter touren. Hon vann exempelvis två lopp, 10 km fristil och fristilssprint, i schweiziska Davos den 20-21 december. Efter Tour de Ski 2015 ledde hon världscupen och höll den hela vägen och vann totala världscupen samt sprintcupen och distanscupen.

Vid Vm i Falun tog hon guld på sprinten och stafetten samt silver på 30 km masstart.

2015/2016 - blev mamma och stod därför över denna säsong[redigera | redigera wikitext]

Marit fick en son tillsammans med Fred Börre Lundberg i december 2015.[4] Hon hade planer på att göra comeback redan under norska mästerskapen del 2 på Beitostölen i mars, men efter en belastningsskada i höften fick hon avstå. Denna skada gjorde även att hon inte kunde träna fullt under sommaren 2016.

Comebacksäsongen 2016/2017[redigera | redigera wikitext]

Vid VM i Lahti 2017 blev Marit VM-drottning med sina fyra guld. Här under prisceremonin efter 30 km fristil.

Vid säsongsöppningen på Beitostölen vann hon 10 km fristil, 11 sekunder före Heidi Weng. Hon vann också 10 km klassisk under världscupspremiären i Kuusamo 27 november. Hon avstod Tour de ski för att förbereda sig så bra som möjligt inför hennes stora mål denna säsong: VM i Lahti. Den 21 januari var hon tillbaka igen i världscupen där hon också vann 10 km fristil i Ulricehamn. Helgen därpå vann hon även 10 km klassisk i Falun, efter Ingvild Flugstad Östberg och Heidi Weng. I VM-genrepet i Otepää vann hon sin fjärde världscupseger för säsongen genom att utklassa allt motstånd med en marginal på 26,5 sekunder ner till tvåan Charlotte Kalla. Det var hennes 106 världscupseger i karriären.[5]

Under VM i Lahtis så blev hon utslagen i kvartsfinalen på sprinten. Hon tog sedan guld på 15 km skiathlon. Det var hennes femtonde VM-guld och hon är nu störst i VM historien med flest antal guldmedaljer.[6] Hon vann också 10 km klassiskt med en segermarginal på hela 41 sekunder ner till silvermedaljören Charlotte Kalla. Under stafetten gick Bjørgen sista etappen när Norge tog guld framför Sverige och Frankrike. Marit tog också guld på avslutningsdistansen 30 km fristil, det var hennes 18-VM guld.

Den 12 mars 2017 tog hon en suverän seger på 30 km klassiskt i Holmenkollen. Hon har nu vunnit tremilen i Holmenkollen sex gånger, fler än någon annan skidåkare. Hon blev även den äldsta i historien som vunnit tremilen i Holmenkollen.

Hon avslutade världscupsäsongen med två etappsegrar och seger totalt i den avslutande minitouren i Quebec.

Astmamedicin och dopinganklagelser[redigera | redigera wikitext]

Marit Bjørgen lider av astma vilket är ett vanligt skidåkarproblem.[7] Inför säsongen 2009/2010 gav World Anti-Doping Agency (WADA) henne dispens att använda astmamedicin som i vanliga fall är förbjuden inom tävlingsidrott eftersom det klassas som ett dopingpreparat.[8] Enligt Bjørgen är medicinen Symbicort.[9] Symbicort innehåller Beta-2-stimulerare[10] som kräver dispens.[11] Bjørgen fortsatte att använda medicinen under de olympiska spelen 2010 och kritiserades starkt av Justyna Kowalczyk som anklagade henne för dopning.[12][13] Sedan september 2011 är dock Symbicort bortplockat från listan över förbjudna medel.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Bjørgen är född i Trondheim och uppvuxen i Rognes, en ort med 200 invånare i södra Sør-Trøndelag fylke. Hon är sambo med Fred Børre Lundberg, dubbel olympisk guldmedaljör i nordisk kombination. De två är sedan nyåret 2010/2011 bosatta i Oslo.[14]

26 december 2015 fick paret en son, Marius Bjørgen Lundberg.

Marit Bjørgens syskonbarn Anne Kjersti Kalvå[15] vann 2012 10 km skiathlon vid norska juniormästerskapen.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Olympiska spelen[redigera | redigera wikitext]

Tävling Sprint Lagsprint 10 km Skiathlon 30 km 4 x 5 km stafett 15 km
Ryssland 2014 Sotsji 11.-plats F Guld K1 5.-plats K Guld1 Guld F1 5.-plats 4
Kanada 2010 Vancouver Guld K1 Deltog inte Brons F3 Guld1 Silver K2 Guld 41
Italien 2006 Torino 18.-plats F 4.-plats K Silver K2 Deltog inte Deltog inte 5.-plats 4
USA 2002 Salt Lake City Deltog inte Deltog inte Deltog inte 14.-plats K Silver 12 50.-plats F

Världsmästerskap[redigera | redigera wikitext]

Tävling Sprint Lagsprint 10 km Skiathlon 30 km 4 x 5 km stafett 15 km
Finland 2017 Lahtis 16.-plats F Deltog inte Guld K1 Guld1 Guld F1 Guld 41
Sverige 2015 Falun Guld K1 Deltog inte 31.-plats F 6.-plats Silver K2 Guld 41
Italien2013 Val di Fiemme Guld K1 Deltog inte Silver F2 Guld1 Guld K1 Guld 41
Norge 2011 Oslo Guld F1 Deltog inte Guld K1 Guld1 Sølv F2 Guld 41
Tjeckien 2009 Liberec 9.-plats F Deltog inte 16.-plats K 19.-plats Deltog inte 4.-plats 1
Japan 2007 Sapporo 10.-plats K Brons F3 22.-plats F 12.-plats 9.-plats K Brons 23
Tyskland 2005 Oberstdorf 16.-plats K Guld F1 Brons F3 Silver2 Guld K1 Guld 41
Italien 2003 Val di Fiemme Guld F1 Deltog inte Deltog inte Deltog inte Silver 22 24.-plats K
Finland 2001 Lahtis Deltog inte 24.-plats K 19.-plats Inställt ** Deltog inte Deltog inte

** 30 km för kvinnor blev inställt under VM i 2001 på grund av stark kyla (-23°C).

F = Fristil, K= Klassisk stil; Talet på 4 x 5 stafett visar vilken etapp Bjørgen gick, 1 och 2 i klassisk stil, 4 i fristil.

Individuella världscupsegrar (109)[redigera | redigera wikitext]

Delsegrar i tourer, såsom Nordiska öppningen, Tour de Ski och världscupavslutningen, är inte inräknat i tabellen nedan. En totalseger i toursammanhang innebär däremot en regelrätt världscupseger vilket däremot syns i tabellen tillsammans med en, två eller tre (*).

Datum Plats Land Disciplin
26 oktober 2002 Tyskland Düsseldorf Tyskland Sprint fristil
11 december 2002 Italien Clusone Italien Sprint fristil
12 februari 2003 Tyskland Reit im Winkl Tyskland Sprint fristil
16 december 2003 Italien Val di Fiemme Italien Sprint klassiskt
18 januari 2004 Tjeckien Nové Město Tjeckien Sprint fristil
18 februari 2004 Sverige Stockholm Sverige Sprint klassiskt
24 februari 2004 Norge Trondheim Norge Sprint fristil
26 februari 2004 Norge Drammen Norge Sprint klassiskt
5 mars 2004 Finland Lahtis Finland Sprint fristil
12 mars 2004 Italien Pragelato Italien Sprint fristil
23 oktober 2004 Tyskland Düsseldorf Tyskland Sprint fristil
20 november 2004 Sverige Gällivare Sverige 10 km klassiskt
4 december 2004 Schweiz Bern Schweiz Sprint fristil
11 december 2004 Italien Val di Fiemme Italien 15 km skiathlon
14 december 2004 Italien Asiago Italien Sprint klassiskt
8 januari 2005 Estland Otepää Estland 10 km klassiskt
16 januari 2005 Tjeckien Nové Město Tjeckien Sprint fristil
12 mars 2005 Norge Oslo Norge 30 km klassiskt
16 mars 2005 Sverige Göteborg Sverige Sprint fristil
19 mars 2005 Sverige Falun Sverige 15 km skiathlon
22 oktober 2005 Tyskland Düsseldorf Tyskland Sprint fristil
19 november 2005 Norge Beitostølen Norge 10 km klassiskt
26 november 2005 Finland Kuusamo Finland 10 km klassiskt
10 december 2005 Kanada Vernon Kanada 15 km skiathlon
4 mars 2006 Sverige Mora Sverige Masstart 45 km klassiskt
15 mars 2006 Kina Changchun Kina Sprint fristil
28 oktober 2006 Tyskland Düsseldorf Tyskland Sprint fristil
24 mars 2007 Sverige Falun Sverige 15 km skiathlon
24 november 2007 Norge Beitostølen Norge 10 km fristil
2 december 2007 Finland Kuusamo Finland 10 km klassiskt
21 november 2009 Norge Beitostølen Norge 10 km fristil
19 december 2009 Slovenien Rogla Slovenien Sprint klassiskt
6 mars 2010 Finland Lahtis Finland 15 km skiathlon
11 mars 2010 Norge Drammen Norge Sprint klassiskt
13 mars 2010 Norge Oslo Norge Masstart 30 km fristil
14 mars 2010 Norge Oslo Norge Sprint fristil
21 mars 2010 Sverige Falun Sverige 25 km **
20 november 2010 Sverige Gällivare Sverige 10 km fristil
28 november 2010 Finland Kuusamo Finland 15 km *
11 december 2010 Schweiz Davos Schweiz 10 km klassiskt
12 december 2010 Schweiz Davos Schweiz Sprint fristil
18 december 2010 Frankrike La Clusaz Frankrike Masstart 15 km fristil
22 januari 2011 Estland Otepää Estland 10 km klassiskt
19 februari 2011 Norge Drammen Norge 10 km klassiskt
13 mars 2011 Finland Lahtis Finland Sprint klassiskt
20 mars 2011 Sverige Falun Sverige 25 km **
19 november 2011 Norge Sjusjøen Norge 10 km fristil
27 november 2011 Finland Kuusamo Finland 15 km *
10 december 2011 Schweiz Davos Schweiz 15 km fristil
4 februari 2012 Ryssland Rybinsk Ryssland Masstart 10 km fristil
11 februari 2012 Tjeckien Nové Město Tjeckien Masstart 15 km klassiskt
4 mars 2012 Finland Lahtis Finland Sprint klassiskt
7 mars 2012 Norge Drammen Norge Sprint klassiskt
11 mars 2012 Norge Oslo Norge Masstart 30 km klassiskt
18 mars 2012 Sverige Falun Sverige 25 km **
24 november 2012 Sverige Gällivare Sverige 10 km fristil
2 december 2012 Finland Kuusamo Finland 16 km *
19 januari 2013 Frankrike La Clusaz Frankrike Masstart 10 km klassisk
24 mars 2013 Sverige Falun Sverige 25 km **
1 december 2013 Finland Kuusamo Finland 16 km *
14 december 2013 Schweiz Davos Schweiz 15 km fristil
15 december 2013 Schweiz Davos Schweiz Sprint fristil
1 februari 2014 Italien Toblach Italien 10 km klassiskt
2 februari 2014 Italien Toblach Italien Sprint fristil
2 mars 2014 Finland Lahtis Finland 10 km fristil
9 mars 2014 Norge Oslo Norge Masstart 30 km klassiskt
29 november 2014 Finland Ruka Finland Sprint klassiskt
7 december 2014 Norge Lillehammer Norge 16 km *
20 december 2014 Schweiz Davos Schweiz 10 km fristil
21 december 2014 Schweiz Davos Schweiz Sprint fristil
11 januari 2015 Italien Val di Fiemme Italien 60 km ***
14 februari 2015 Sverige Östersund Sverige Sprint klassiskt
7 mars 2015 Finland Lahtis Finland Sprint fristil
8 mars 2015 Finland Lahtis Finland 10 km klassiskt
15 mars 2015 Norge Oslo Norge 30 km fristil
27 november 2016 Finland Lahtis Finland 10 km klassiskt
22 januari 2017 Sverige Ulricehamn Sverige 10 km fristil
29 januari 2017 Sverige Falun Sverige 15 km klassiskt
19 februari 2017 Estland Otepää Estland 10 km klassiskt
12 mars 2017 Norge Oslo Norge 30 km klassiskt

* Minitour: sprint + 5 km + 10 km jaktstart.

** Minitour: klassisk sprint + 2,5 km klassisk stil + 10 km skiathlon + 10 km fristil (2010–2011);
klassisk sprint + 2,5 km fristil + 10 km klassisk masstart + 10 km fristil (2012+13)

*** Tour de Ski: 3 kilometer intervallstart (F), 10 kilometer jaktstart (K), Sprint (F), 5 kilometer intervallstart (K), 15 kilometer jaktstart (F), 10 kilometer masstart (K) och 9 kilometer jaktstart (klättring) (F)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Björgen fick en son: "Vi är väldigt stolta"” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/sport/langdskidor/bjorgen-fick-en-son-vi-ar-valdigt-stolta/. Läst 27 februari 2017. 
  2. ^ Expressen.se: Efter tårarna - Björgen bryter Tour de Ski (1 januari 2013). Läst 2 februari 2014.
  3. ^ Fischersports.com: MARIT BJØRGEN CELEBRATES HER 100TH WORLD CUP PODIUM MIT HER SUCCESS IN 30K MASS START AT HOLMENKOLLEN (9 mars 2014). Läst 9 mars 2014. (engelska)
  4. ^ Björgen fick en son: "Vi är väldigt stolta"” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/sport/langdskidor/bjorgen-fick-en-son-vi-ar-valdigt-stolta/. Läst 2 februari 2017. 
  5. ^ Här är Marit Björgens sanslösa kross inför VM” (på sv). Expressen. http://www.expressen.se/sport/langdskidor/har-ar-marit-bjorgens-sanslosa-kross-infor-vm/. Läst 20 februari 2017. 
  6. ^ Lista: Marit Björgen alla tiders skiddrottning” (på sv-SE). Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2017-02-25/marit-bjorgen-alla-tiders-skiddrottning. Läst 27 februari 2017. 
  7. ^ SVT (18 december 2009) Svt.se: Björgen får dispens för dopning[död länk], läst 3 mars 2011
  8. ^ Malin Wahlberg (13 februari 2011) Aftonbladet: Hade inte varit bäst i världen utan medicinen, läst 2011-03-03
  9. ^ Expressen 13 februari 2011: Björgen berättar om sin hemliga medicin
  10. ^ Aftonbladet 27 februari 2011: Medicinen som splittrar skidvärlden
  11. ^ Svenska Skidförbundet skriver: "Observera att övriga beta-2-stimulerare i inhalationsform (till exempel Bricanyl, Symbicort, Oxis) liksom överhuvudtaget alla beta-2-stimulerare i andra beredningsformer alltid kräver dispens." Svenska Skidförbundet
  12. ^ Daniel Grefve (2010-02-23) Aftonbladet: Utan mediciner hade hon inte vunnit, läst 2011-03-03
  13. ^ The Foreigner: Vancouver 2010 News: Bjørgen weathers doping allegations
  14. ^ Kjartan Brügger Bjånesøy (2011-01-10): "Gull, vrede og ære". Dagbladet.se. Läst 4 februari 2013. (bokmål)
  15. ^ Vaagland, Live Helen (2014-08-14): "Bjørgen og Kalvå sterke i Toppidrettsveka". Tronderbladet.no. Läst 18 oktober 2014. style="background-color:#F0C4C4;text-align:center;" | Nej


Företrädare:
Gunn-Rita Dahle
Aftenpostens guldmedalj
Marit Bjørgen
2005
Efterträdare:
Kjetil André Aamodt
Företrädare:
Andreas Thorkildsen
Norska sportjournalisternas statyett
Marit Bjørgen
2005
Efterträdare:
Kjetil André Aamodt