Medie- och kommunikationsvetenskap
Medie- och kommunikationsvetenskap (förkortat MKV) är ett relativt ungt akademiskt ämne som har sina teoretiska och metodologiska rötter i bland annat sociologi, statsvetenskap, nordiska språk och kulturvetenskaper. Inom detta tvärvetenskapliga ämne studeras massmedier som press, radio, tv och Internet i relation till offentlighet, maktstrukturer och effekt på mottagarna. Icke-medierad kommunikation mellan människor (framförallt i organisationer) studeras också – vanliga fält är riskkommunikation och strategisk kommunikation.[1][2][3][4]
Betydande teoretiker
[redigera | redigera wikitext]Ett urval av personer som lade grunden till ämnet eller utvecklade det:
- Jean Baudrillard – Framförallt via sin teori om tecken och symbolers spridning via massmedia som skapar en hyperrealitet.[5][6]
- Jürgen Habermas – Bland annat via sitt modernitetabegrepp som inbegriper en massmedial kontext.[7][8]
- Walter Benjamin - Bland annat med essä kring konstens reproduktionsbarhet.[9]
- Pierre Bourdieu - Sociolog och medieteoretiker och - kritiker.[10]
- Manuel Castells - Bland annat med begreppet nätverkssamhälle (network society).[11]
- Stuart Hall - kulturteoretiker som bidrog med analys av ojämlikhet på global nivå och mediers roll i detta, samt utvecklade receptionsteorin.[12][13]
- Marshall McLuhan – Myntade begreppen The Global Village och The medium is the message.[14]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Substantivet medium är från 1580-talet, ett mellanläge på kvalitet eller grad från latinets medium i mitten, mitt, center, intervall, Också använt som det adjektiva, neutrumet, medius (se adjektivet medial) i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Betydelsen person som förmedlar andliga meddelanden har hittats i dokument från 1853, från begreppet substans genom vilken något leds. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för. [15]
Utvärdering av ämnets kvalitet vid svenska lärosäten
[redigera | redigera wikitext]Högskoleverket presenterade i april 2012 resultatet av utvärdering av 26 utbildningsprogram inom medie- och kommunikationsvetenskap vid svenska högskolor och universitet. Utvärderingen baserades på kvalitetsbedömning av självständiga arbeten (examensarbeten och uppsatser) samt bedömning av i hur hög grad utbildningarnas kursinnehåll uppfyller högskoleverkets krav på lärandemål. Ingen av utbildningarna bedömdes ha mycket hög kvalitet, men 18 bedömdes ha hög kvalitet och 7 bristande kvalitet, som måste åtgärdas för att lärosätet skulle få behålla examinationsrätten.[16]
Universitetskanslersämbetet, som övertagit högskoleverkets kontrollfunktion, rapporterade om uppföljande granskning 2017. Där rapporterades att av de 26 utbildningarna höll 1 mycket hög kvalitet, 18 hög kvalitet och 7 bristande kvalitet.[17]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Informatör
- Journalist
- Journalisthögskola
- Medieteknik
- Massmedier i Sverige
- Massmedium
- Medie- och informationskunnighet
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Medie- och kommunikationsvetenskap - Stockholms universitet”. utbildning.su.se. https://utbildning.su.se/utbildning/utbildningskatalog/utbildningsamnen/medier-och-kommunikation/medie--och-kommunikationsvetenskap. Läst 16 augusti 2025.
- ^ ”Medie- och kommunikationsvetenskap - Uppsala universitet”. www.uu.se. 25 maj 2023. https://www.uu.se/utbildning/amne/medie-och-kommunikationsvetenskap. Läst 16 augusti 2025.
- ^ ”Linnaeus Media Observatory (LiMO)”. Lnu.se. 10 mars 2025. https://lnu.se/forskning/forskargrupper/linnaeus-media-observatory-limo--centrum-for-medieforskning--praktik-och--utveckling/. Läst 16 augusti 2025.
- ^ Medielandskap och mediekultur: en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap (1. uppl). Liber. 2017. ISBN 978-91-47-11284-5. Läst 16 augusti 2025
- ^ Nordin, Svante (2011). Filosoferna: det västerländska tänkandet sedan år 1900: [Nietzsche - Freud - Bergson - Sorel - Russell ...]. Atlantis. sid. 565. ISBN 978-91-7353-480-2
- ^ Baudrillard, Jean (2019). Simulacra and simulation. The body, in theory - histories of cultural materialism. Univ. of Michigan Press. ISBN 978-0-472-06521-9. Läst 16 augusti 2025
- ^ Habermas, Jürgen (1990). Kommunikativt handlande: texter om språk, rationalitet och samhälle. Daidalos. ISBN 978-91-86320-03-4. Läst 16 augusti 2025
- ^ Ferrara, Alessandro (2019). Amy Allen, Eduardo Mendieta. red. Modernity and Modernization. Cambridge University Press. sid. 269–274. ISBN 978-1-107-17202-9. https://www.cambridge.org/core/books/cambridge-habermas-lexicon/modernity-and-modernization/5D1ABB7E56FF0F268328DEB7A991C0BD. Läst 16 augusti 2025
- ^ Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Studentlitteratur. 1997. ISBN 978-91-44-00304-7. Läst 16 augusti 2025
- ^ ”Intervju Pierre Bourdieu - professor i sociologi vid Collège de France | theresabener”. www.theresabener.se. http://www.theresabener.se/artikel/kulturjournalistik-intervjuer/Intervju-Pierre-Bourdieu-professor-i-sociologi-vid-Collge-de-France. Läst 16 augusti 2025.
- ^ Longva, Hjørdis Maria (26 mars 2012). ”Manuel Castells” (på engelska). Holbergprisen. Arkiverad från originalet den 14 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170314152148/http://www.holbergprisen.no/en/manuel-castells.html. Läst 16 augusti 2025.
- ^ Adams, Tim (23 september 2007). ”Cultural hallmark” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/society/2007/sep/23/communities.politicsphilosophyandsociety. Läst 16 augusti 2025.
- ^ Nasrullah Mambrol (7 november 2020). ”Analysis of Stuart Hall’s Encoding/Decoding” (på amerikansk engelska). Literary Theory and Criticism. https://literariness.org/2020/11/07/analysis-of-stuart-halls-encoding-decoding/. Läst 16 augusti 2025.
- ^ ”Marshall McLuhan, The Global Village”. www.livinginternet.com. Arkiverad från originalet den 18 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100518171708/http://www.livinginternet.com/i/ii_mcluhan.htm. Läst 16 augusti 2025.
- ^ Etymonline, uppslagsord medium
- ^ Resultatsök - jämförutbildningarnas kvalitet Arkiverad 28 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., HSV 2012-04-26.
- ^ Carl Sundström (2017). ”Erfarenheter och lärdomar av kvalitetsutvärderingar 2011-2014 inklusive uppföljningar till 2017” (PDF). Rapport 2017:10. Universitetskanslerämbetet. https://gamla.uka.se/download/18.327e2db015c8695b5ab506a/1498632159161/rapport-2017-06-27-erfarenheter-lardomar-utvarderingar-2011-2014.pdf. Läst 16 augusti 2025.
| |||||