Mimmo Wåhlander

	Mimmo Wåhlander
	Mimmi Wåhlander på omslaget till Se, november 1955.
Född	Astrid Lillemor Wåhlander; 1 november 1936; Linköping, Östergötland
Död	24 december 1992 (56 år); Kungsholms församling, Stockholm
Make	Sven Ahlström; (1964–1966); avliden ; Nils-Erik Borglin; (1970–1979); skilda
	IMDb SFDb

Mimmo Lillemor Astrid Wåhlander, ursprungligen Astrid Lillemor Wåhlander, under en period Borglin, född 1 november 1936 i Linköping, död 24 december 1992 i Stockholm,^[1] var en svensk skådespelare.

När Mimmo Wåhlander arbetade med amatörteater vid Lilla Teatern i Lund blev hon upptäckt som fotomodell och mannekäng. Från 1955 till 1958 var hon sedan elev vid Malmö stadsteaters elevskola där hon redan som premiärelev 1957 hade sitt genombrott som Anne Frank i Anne Franks dagbok.^[2]

Hon spelade en rad olika roller under därpå följande år, bland annat som Ariel i Stormen och för sina insatser i Vilhelm Mobergs Domaren fick hon författarens eget stipendium. Hon hade ett par större filmroller, dels som förtryckt direktörsdotter i Goda vänner trogna grannar och dels som incesthotad portvaktdotter i Pärlemor i början av 1960-talet.^[2]

Till Stockholms stadsteater kom hon 1964 och engagerades parallellt av TV-teatern där hon gjorde sitt främsta framträdande då hon spelade Tintomara i Drottningens juvelsmycke (1967). På 1970-talet gick hon över till att arbeta som frilans och försörjde sig periodvis även genom sjukvårdsarbete. Hennes utstrålning och ”trolska rådjursögon” kom väl till pass i roller som den överjordiskt sköna Tintomara men begränsade de rollerbjudanden hon fick. Några TV-roller som bröt mot detta mönster var dock som predikanten Helena Ekblom i Predikare-Lena (1976) och som den mordiska modern Anna Månsdotter i Richard Hoberts nyversion av Yngsjömordet (1986).^[2]

På 1980-talet omskolade hon sig till fastighetsmäklare.^[3]

Hon var gift första gången 1964 med Sven Ahlström (1915–1966)^[4] och andra gången 1970–1979 med läkaren Nils-Erik Borglin (1920–1996). Hon var mor till skådespelaren Sven Ahlström.^[5]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

1960 – Goda vänner trogna grannar
1961 – Pärlemor
1962 – Arvtagerskan (TV)
1967 – Drottningens juvelsmycke
1968 – Hönssoppa med korngryn
1968 – Lärda fruntimmer (TV)
1968 – En dåres dagbok (kortfilm)
1968 – Påsk (TV)
1969 – Solens barn (TV)
1969 – Bröllopsdag (TV)
1969 – Blanco Posnets hängning (TV)
1969 – Den girige (TV)
1969 – Vårdaren (TV)
1969 – Galgmannen (TV)
1970 – Det finns en chans (TV)
1970 – Körsbärsträdgården (TV)
1970 – Sonja (TV-serie)
1971 – Amala Kamala (TV)
1971 – Beröringen
1975 – Tjocka släkten (TV-serie)
1976 – OM - Eva vill vara med
1979 – Predikare-Lena (TV)
1979 – Den åttonde dagen
1983 – Mannen utan själ (TV)
1984 – Annika – en kärlekshistoria (TV-serie)
1986 – Yngsjömordet (TV)

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1956		Hjälte mot sin vilja Ira Levin efter en roman av Mac Hyman	Yngve Nordwall	Malmö stadsteater
1956	Dixie	Katt på hett plåttak Tennessee Williams	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater^[6]
1957	Grönkläddas syster	Peer Gynt Henrik Ibsen	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater^[7]
	Anne Frank	Anne Franks dagbok Frances Goodrich och Albert Hackett	Lars-Levi Læstadius	Malmö stadsteater
		Fröken Rosita eller Blommornas språk Federico Garcia Lorca	Frank Sundström	Malmö stadsteater
		Eurydike Jean Anouilh	Lars-Levi Læstadius	Malmö stadsteater
		Petters resa till månen Gerdt von Bassewitz	Lennart Olsson	Malmö stadsteater
1958		Boboll André Roussin	Lars-Levi Læstadius	Malmö stadsteater
1958		Lyckodagen Cesare Meano	Lars-Levi Læstadius	Malmö stadsteater
1959		Det blåser på månen Gertrud och Jan Hemmel efter en berättelse av Eric Linklater	Jan Hemmel	Malmö stadsteater
		Fransysk visit Marcel Achard	Yngve Nordwall	Malmö stadsteater
		Domaren Vilhelm Moberg		Malmö stadsteater
		Doft av honung Shelagh Delaney	Yngve Nordwall	Malmö stadsteater
		En vintersaga William Shakespeare	Sandro Malmquist	Malmö stadsteater
1960		Toreadorvalsen Jean Anouilh	Sam Besekow	Malmö stadsteater
		Läckan Bertil Schütt	Yngve Nordwall	Malmö stadsteater
		Oscar - eller En halv million i kappsäcken Claude Magnier	Åke Engfeldt	Malmö stadsteater
		Surt, sa’ räven Guilherme Figueiredo	Josef Halfen	Malmö stadsteater
1961		Drottningens juvelsmycke Carl Jonas Love Almqvist		Malmö stadsteater
1961		Spöket på Canterville Bernt Callenbo efter Oscar Wildes novell	Pierre Fränckel	Malmö stadsteater
1962		Primadonna Marc-Gilbert Sauvajon efter W. Somerset Maughams roman Teater	Gösta Folke	Malmö stadsteater
		Min kära är en ros Bo Sköld		Malmö stadsteater
		Mästerkatten i stövlar Lennart Hellsing	Pierre Fränckel	Malmö stadsteater
1963		Muren (The Wall) Millard Lampell	Lennart Olsson	Malmö stadsteater
	Ariel	Stormen William Shakespeare	Gösta Folke	Malmö stadsteater
		Ögon att se/Öron att höra Peter Shaffer	Åke Engfeldt	Malmö stadsteater
1964		Sjöhästen Aldo Nicolaj	Hans Abramson	Malmö stadsteater
1964		Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad ) Anton Tjechov	Josef Halfen	Malmö stadsteater
1965	Medverkande	13 quinnor Sandro Key-Åberg, Sonja Åkesson, Robban Broberg, Björn Lindroth , Lars Löfgren och Carl Anton	Christian Lund	Stockholms stadsteater
1967		Natthärbärget Maxim Gorkij	Josef Halfen	Malmö stadsteater
1967		Å vilken härlig fred! Hans Alfredson och Tage Danielsson	Jan Lewin	Malmö stadsteater

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Wåhlander, Mimmo Lillemor Astrid
^ [a b c] Mimmo Wåhlander på Svensk Filmdatabas. Åtkomst 15 juli 2013.
^ Ericson Uno, Engström Klas, red (1993). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 14, Talm-Över. Höganäs: Bra böcker. sid. 186. Libris 7665092. ISBN 91-7752-272-9
^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
^ ”Allt ljus på hjälten”. SvD. http://www.svd.se/kultur/allt-ljus-pa-hjalten_163708.svd. Läst 16 juli 2013.
^ ”Katt på hett plåttak”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/katt-p%C3%A5-hett-pl%C3%A5ttak. Läst 15 oktober 2015.
^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015.