Mixed martial arts

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
MMA-match mellan Mirko Filipovic och Pat Barry vid UFC 115 i Vancouver den 12 juni 2010.

Mixed martial arts eller i dagligt tal ofta MMA är en kampsport med sparkar, slag, kast och markkamp med inriktning på fullkontakt. Till skillnad från många traditionella kampsporter så definieras inte MMA av hur utövaren ska genomföra en viss teknik, utan förklaras enklare av vad utövaren inte får göra. Utövaren får göra i inprincip allting förutom "fula trix", så som peta i ögonen, slå/sparka i skrevet, nypas, bitas, dra i håret och så vidare.Beroende på regler för olika organisationer UFC, Pride eller vale tudo.

Regler[redigera | redigera wikitext]

Förenklat kan några av de generella regler som definierar sporten sägas vara:

  • Tillhyggen får ej användas.
  • Nypa, klösa, bita, peta i ögon eller slå/sparka i skrevet är ej tillåtet.
  • En match består av ett antal tidsbegränsade ronder.
  • Matcher kan avgöras genom:[1] [1]
    • Submission: En fighter klappar tydligt i mattan eller på sin motståndare för att signalera att han ger upp. Han kan även ge upp verbalt.
    • Knockout (KO): En fighter ramlar efter ett lagligt slag eller spark och är medvetslös eller kan inte ögonblickligen fortsätta.
    • Teknisk Knockout (TKO): Om en fighter inte kan fortsätta avbryts matchen via teknisk knockout. Det finns tre typer av tekniska knockouter:
      • domaren bryter: om en fighter inte kan försvara sig själv och/eller inte svarar på domarens uppmaningar att förbättra sin position bryter han matchen,
      • ringläkaren bryter: en ringläkare kan stoppa matcher på grund av skada, till exempel om en fighter blöder så det rinner in i ögonen och gör det svårt för honom att se.
      • hörnan bryter: en fighters hörna (tränare) kan bryta en match genom att signalera att hans fighter ger upp.
    • Domslut: Om en match går hela tiden ut avgör domarna vem som vinner:
      • enhälligt beslut: alla tre domare har fighter A som vinnare på poäng.
      • majoritetsbeslut: två domare har fighter A som vinnare medan den tredje domaren poängsätter matchen som oavgjord.
      • oenigt beslut: två domare har fighter A som vinnare medan den tredje har fighter B.
        • på samma sätt kan även matcherna sluta med enhälligt-, majoritets- eller oenigt oavgjort.

Matcher kan även sluta med "diskvalifikation", "no contest" eller "tekniskt domarbeslut."

MMA:s historia[redigera | redigera wikitext]

Pankration

En tidig form av MMA var pankration som var olympisk sport i antikens Grekland. Pankration var med några få undantag helt regelfritt, förutom att man inte fick använda vapen. Sporten förbjöds när Grekland blivit kristet då den ansågs vara brutal.

MMA som sport fick ett uppsving igen på 1900-talet i Brasilien. Det kallades då för vale tudo vilket betyder ungefär "allt är tillåtet".

Intresset för MMA i USA tog fart år 1993 i form av turneringen Ultimate Fighting Championship (UFC). Det var Rorion Gracie från kampsportsfamiljen Gracie som startade organisationen. Familjen Gracie som skapat kampsporten Gracie Jiu-Jitsu, eller Brasiliansk Jiu-Jitsu som den också kallas, ville framhäva att deras stil var den bästa. De hade tidigare haft framgångar i den brasilianska vale tudon.

De första UFC-evenemangen var åttamannaturneringar där kampsportsutövare från olika stilar skulle mötas nästan helt utan regler. Det enda förbjudna var att peta i ögonen och att bitas, allt annat var tillåtet. UFC visades på amerikansk Pay-Per-View. Royce Gracie som representerade familjen Gracie och deras kampstil vann tre av de fyra första UFC.

Anledningen till att familjen Gracie anordnade den första turneringen antas i dag vanligen vara att man bland annat ville framhäva att man med deras stil kunde "vinna över styrka med teknik" genom att Royce vanligen mötte något tyngre motståndare, eller något förkortat att deras stil Gracie Jiu-Jitsu var effektivt eller bättre än många andra stilar.

Dagens MMA[redigera | redigera wikitext]

Med tiden har MMA blivit ansett vara mer en renodlad sport, vissa attacker som anses farligare är ofta förbjudna beroende på regelverk, såsom till exempel slag mot bakhuvudet och attacker mot skrevet. Utövarna måste idag vanligen bära tandskydd, suspensoar och handskar. Man har infört ronder och poängdomare som ger poäng så att man kan utse en vinnare även om tiden går ut. Utövarna måste genomgå läkarkontroller både före och efter matcherna.

I dagligt språkbruk avses med MMA främst blandningar där fullkontaktskampsporter som brottning, brasiliansk jiu-jitsu, judo, boxning och thaiboxning etc ingår. MMA är inte en kampstil i samma mening som så kallade traditionella kampsporter, utan snarare beskrivningen på vad en utövare tränar för att ha så stor chans som möjligt i den typ av fullkontaktstävlingar som ibland kallas No Holds Barred (NHB).

Den mest välkända organisationen som organiserar tävlingar i MMA är Ultimate Fighting Championship. Två andra stora organisationer Strikeforce och Dream. Tre av de nyare och mer kända organisationerna Word Extreme Cagefighting (WEC), International Fight League (IFL) och Pride Fighting Championships har blivit uppköpta och upplösta av Ultimate Fighting Championship. Strikeforce ägs idag av Zuffa som är moderbolag till Ultimate Fighting Championship och många av de främsta utövarna som tidigare har haft kontrakt med Strikeforce är numera kontrakterade av Ultimate Fighting Championship.

Organisationer[redigera | redigera wikitext]

Bland organisationer som arrangerar matcher finns:

Andra exempel på välkända, men nu nedlagda organisationer utöver tidigare nämnda Pride och IFL är:

Kända utövare[redigera | redigera wikitext]

Män[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”UFC RULES, AS APPROVED BY THE NEVADA STATE ATHLETIC COMMISSION - JULY 23, 2001”. ufc.com. http://www.ufc.com/about/Rules. Läst 10 mars 2009.