Nationella aktionspartiet (Turkiet)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nationella aktionspartiet
Milliyetçi Hareket Partisi
MHP:s flagga designad efter osmanska insignier
FörkortningMHP
LandTurkiet Turkiet
Grundat1969
Politisk ideologiUltranationalism[1][2][3][4]
Nationalkonservatism[5]
Socialkonservatism[6]
Högerpopulism[7][8]
Euroskepticism[9]
Politisk positionHöger[10][11][12][13] till extremhöger[14][15][16]
Färg(er)Röd, vit
UngdomsförbundGrå vargarna
Turkiets nationalförsamling
Mandat
49 / 550
Lokala församlingar
Mandat
506 / 2 919
Webbplats
www.mhp.org.tr
Turkisk politik
Politiska partier
Val
Karta över valresutatet 2007, som visar det dominerande partiet i de olika valkretsarna. Lila valkretsar dominerades av MHP

Nationella aktionspartiet, förkortat MHP (turkiska: Milliyetçi Hareket Partisi), är ett turkiskt högerextremt politiskt parti grundat år 1969.[17][18] Partiet räknas som ultranationalistiskt med fascistiska förtecken.[19] MHP har sin starkaste bas i sydöstra Turkiet, bland annat i Adana där partiet grundades. Sedan partiet grundades har det bara haft två partiledare, grundaren Alparslan Türkeş (1969-1997) och Devlet Bahçeli (1997- ).

MHP:s ungdomsorganisation heter Grå vargarna (turkiska: Bozkurtlar).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Överste Alparslan Türkeş, som tidigare varit talesman för juntan som tog makten i 1960 års militärkupp, blev år 1965 partiledare för Republikanska nationella jordbrukarpartiet som år 1969 blev Nationalistiska aktionspartiet, ibland översatt till Nationalistiska rörelsens parti. Under 1970-talet deltog paramilitära grupper knutna till partiet i flera lönnmord på vänsteraktivister och intellektuella. Efter militärkuppen år 1980 förbjöds samtliga existerande politiska partier, inklusive MHP, men det dök snart upp under nytt namn. År 1983 återskapades det som Konservativa partiet och år 1985 som Nationalistiska arbetarpartiet för att slutligen år 1992 återgå till sitt ursprungliga namn.

Partiet gjorde sitt bästa val 1999 med över 18 procent av rösterna och hamnade i regeringen, men i nästa val 2002 som föregicks av en ekonomisk kollaps fick parti bara 8,2 procent (klart under landets småpartispärr på 10 procent). I parlamentsvalet 2007 fick partiet 14,3 procent av rösterna och återkom till parlamentet, men i valet 2014 fick partiet endast 3,6 procent av rösterna.[20]

Politisk plattform[redigera | redigera wikitext]

Partiet är starka anhängare av Atatürks principer och betonar vikten av den turkiska identiteten, men partiet är inte lika starkt förknippat med det sekulära arvet från den turkiska republiken som det socialdemokratiska partiet CHP som är Atatürks gamla parti. Partiet betonar också en tätare relation och samarbete med andra turkiska stater i Centralasien. Partiet har fått kritik för deras våldsamma anhängare som attackerat vänsterradikaler, något som Bahçeli har försökt åtgärdat. Under Bahçelis har partiet också tagit ett steg mot mitten, till ett mer moderat parti byggt kring tanken att försvara Turkiet som en enhetsstat och motsätta sig alla försök till federalism. Partiet ser Atatürks republik och den enhetliga turkiska identiteten som en ersättning för de interna etniska stridigheterna och motsättningar under det osmanska rikets sönderfall, och att kompromissa på den punkten blir ett angrepp på republiken och en försvagning av landet.

Partiet är skeptiskt till Turkiets försök att komma med i EU. Partiet stödjer ett militärt ingripande mot PKK-soldater i norra Irak och i östra Turkiet. Vill också återinföra dödsstraffet samt avrätta den livstidsdömde PKK-ledaren Abdullah Öcalan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Arman, Murat Necip (2007). ”The Sources Of Banality In Transforming Turkish Nationalism”. CEU Political Science Journal (2). 
  2. ^ Eissenstat, Howard. (November 2002). "Anatolianism: The History of a Failed Metaphor of Turkish Nationalism" in Middle East Studies Association Conference. {{{booktitle}}}. 
  3. ^ Tachau, Frank. (1963). ”The Search for National Identity among the Turks”. Die Welt des Islams. New Series 8 (3). 
  4. ^ Cook, Steven A. (2012). ”Recent History: The Rise of the Justice and Development Party”. U.S.-Turkey Relations: A New Partnership to (Council on Foreign Relations): sid. 52. 
  5. ^ Carkoglu, Ali (2004). Turkey and the European Union: Domestic Politics, Economic Integration and International Dynamics. Routledge. sid. 127 
  6. ^ Celep, Ödül (2010). ”Turkey's Radical Right and the Kurdish Issue: The MHP's Reaction to the "Democratic Opening"”. Insight Turkey 12 (2). 
  7. ^ Farnen, Russell F., red (2004). Nationalism, Ethnicity, and Identity: Cross National and Comparative Perspectives. Transaction Secularism Publishers. sid. 252. ISBN 9781412829366. ”..the nationalist-fascist Turkish National Movement Party (MHP).” 
  8. ^ Abadan-Unat, Nermin (2011). Turks in Europe: From Guest Worker to Transnational Citizen. New York: Berghahn Books. sid. 19. ISBN 9781845454258. ”...the fascist Nationalist Movement Party...” 
  9. ^ ”Euroscepticism: Party Ideology Meets Strategy”. Euroscepticism: Party Ideology Meets Strategy. https://www.researchgate.net/publication/233292008. 
  10. ^ ”En Turquie, le parti d’Erdogan bénéficie du succès inattendu des nationalistes du MHP” (på French). Le Monde.fr. 26 June 2018. https://www.lemonde.fr/europe/article/2018/06/26/en-turquie-le-parti-d-erdogan-beneficie-du-succes-inattendu-des-nationalistes-du-mhp_5321326_3214.html. Läst 9 januari 2019. 
  11. ^ Gerges, Fawaz (2016). Contentious Politics in the Middle East. Springer. sid. 299 
  12. ^ Yilmaz, Gözde (2017). Minority Rights in Turkey. Taylor & Francis. sid. 65 
  13. ^ Turkish right-wing dissidents' bid to oust party leader foiled”. Yahoo News. 15 maj 2016. https://news.yahoo.com/wing-turkey-party-bid-oust-longtime-leader-033417332.html. 
  14. ^ Turkey Recent Economic and Political Developments Yearbook Volume 1 - Strategic Information and Developments. P.46. Published in July 2015 and updated annually. International Business Publications, Washington, USA. Accessed via Google books. Retrieved 16 February 2017.
  15. ^ Global Turkey in Europe II. Energy, Migration, Civil Society and Citizenship Issues in Turkey-EU Relations. p.180. First published by Edizioni Nuova Cultura in 2014. Published in Rome, Italy. Accessed via Google books. Retrieved 16 February 2017.
  16. ^ The Independent. Author - Justin Huggler. Published 19 April 1999. Retrieved 16 February 2017.
  17. ^ Turkish far right on the rise, by Justin Huggler, The Independent, 20 April 1999
  18. ^ Turkey and the EU. Will they Split before they Marry?, The Spiegel Online International, 10.03.2005
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525190021/http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article13156775.ab?partner=www. Läst 11 juni 2011. 
  20. ^ ”Parties and political identities (1)”. 19 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019041227/http://www.todayszaman.com/newsDetail.action%3Bjsessionid%3DSihaaFP4f7RR3ujAwruL437B?newsId=345791&columnistId=0. Läst 15 april 2016. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Engelskspråkiga Wikipedia, Nationalist Movement Party, 15 januari 2009.