Ngũgĩ wa Thiong'o

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ngũgĩ wa Thiong'o
Ngũgĩ wa Thiong'o vid Festivaletteratura 2012 i Mantua, Italien.
Ngũgĩ wa Thiong'o vid Festivaletteratura 2012 i Mantua, Italien.
Född 5 januari 1938 (79 år)
Kamiriithu nära Limuru, Centralprovinsen, Kenya
Nationalitet Kenya Kenyan
Språk Kikuyu, engelska
Framstående verk Om icke vetekornet

Ngũgĩ wa Thiong'o, född 5 januari 1938 i Kamiriithu nära Limuru, är en kenyansk författare. Han skrev under namnet James Ngugi till mars 1970, (namnet James gavs han i den koloniala missionsskolan) då han återtog sitt kikuyunamn Ngũgĩ wa Thiong'o.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hans far hade fyra hustrur och Ngũgĩ har 27 syskon. Under sin studietid vid Makerere University i Kampala i Uganda skrev han sina första verk. När han senare studerade i Leeds blev han förtrogen med Marx och Fanons verk och blev övertygad marxist. 1972 erbjöds han att leda den litteraturvetenskapliga institutionen vid universitetet i Nairobi.

Sedan 1982 har han bott i Storbritannien och USA, ursprungligen i exil från Moiregimens förtryck. Ngugi förstår och talar hjälpligt svenska efter att ha varit bosatt i Stockholm och deltagit i en filmkurs på Dramatiska Institutet 1985/86. Han har en son i Sverige som föddes 1985 och som vuxit upp med sin svenska mamma. Ngugi har av denna orsak besökt Sverige många gånger under årens lopp, senast hösten 2016 då han deltog i Stockholm Literature. Sedan dess ägnar han också mer av sin tid åt film. [1]

Författarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Under studietiden på Makerere University i Uganda, skrev han sina två första romaner och sin första pjäs, The Black Hermit. Weep Not, Child var den första romanen av en östafrikansk författare och väckte internationellt uppseende.[källa behövs] I Leeds skrev han sin tredje roman Om icke vetekornet (A Grain of Wheat), som utgavs 1967 och fick lysande recensioner.

Thiong'o skriver sedan 1978 endast skönlitteratur på sitt modersmål, kikuyu. Ngugi kritiserade de rika markägarna och politikerna, som förtryckte de fattiga för att få egna fördelar. Han ville nu nå bönderna och arbetarna och övergick därför till att skriva på kikuyu. Efter uruppförandet av pjäsen Ngaahika Ndeenda på kulturcentret i Kamiriithu fängslades Ngugi utan rättegång. Han skildrade sitt år i fängelse i Detained: a Writer's Prison Diary (1981).

1986 publicerades romanen Matigari ma njiruungi i Kenya, men upplagan drogs in av regeringen året därpå. 2006 utkom hans första bok på nästan två decennier, Wizard of the Crow, översatt till engelska från kikuyu av Thiong'o själv.

Ngugi är en av Afrikas främsta författare och han har under åren i exil även varit Professor i Comparative Literature på Yale University, New York University och under de senaste 15 åren på UCI, University of California, Irvine. Han har också arbetat aktivt i den Londonbaserade "Committee for the Release of Political Prisoners in Kenya". Ngugi har även blivit Hedersdoktor vid 12 olika lärosäten på flera kontinenter. Frågan om språk som kultur- och identitetsbärare har alltid varit Ngugis drivkraft och hans kamp för alla språks lika värde och författares ansvar att skriva på sitt eget språk har varit av stor vikt för nya unga författare, både i afrikanska länder och på andra kontinenter.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1963The Black Hermit
  • 1964Weep Not, Child (Upp genom mörkret, översättning: Jan Ristarp, 1981)
  • 1965The River Between (Floden mellan bergen, översättning: Philippa Wiking, 1971)
  • 1967A Grain of Wheat (Om icke vetekornet, översättning: Torsten Hansson, 1982)
  • 1970This Time Tomorrow
  • 1972Homecoming: Essays on African and Caribbean Literature, Culture, and Politics
  • 1974A Meeting in the Dark
  • 1976Secret Lives, and Other Stories
  • 1976The Trial of Dedan Kimathi
  • 1977Ngaahika Ndeenda: Ithaako ria ngerekano (Jag gifter mig när jag vill, översättning: Torsten Hansson, 1984)
  • 1977Petals of Blood (En blomma av blod, översättning: Jan Ristarp, 1981)
  • 1980Caitaani mutharaba-Ini (Djävulen på korset, översättning: Alexander Muigai, 1982)
  • 1981Writers in Politics: Essays
  • 1981Education for a National Culture
  • 1981Detained: A Writer’s Prison Diary
  • 1982Caitaani mutharaba-Ini
  • 1983Barrel of a Pen: Resistance to Repression in Neo-Colonial Kenya
  • 1986Decolonising the Mind: The Politics of Language in African Literature
  • 1986Mother, Sing For Me
  • 1986Writing against Neo-Colonialism
  • 1986Njamba Nene na Mbaathi i Mathagu
  • 1986Matigari ma Njiruungi
  • 1988Njamba Nene na Chibu King’ang’i
  • 1989Matigari
  • 1990Bathitoora ya Njamba Nene
  • 1993Moving the Centre: The Struggle for Cultural Freedom
  • 1998Penpoints, Gunpoints and Dreams: The Performance of Literature and Power in Post-Colonial Africa
  • 2004Mũrogi wa Kagogo
  • 2006Wizard of the Crow
  • 2009Something Torn and New: An African Renaissance
  • 2010Dreams in a Time of War: a Childhood Memoir (Drömmar i krigets skugga: Minnen från en barndom, översättning: Jan Ristarp, 2012)
  • 2012In the House of the Interpreter: A Memoir
  • 2013In the Name of the Mother: Reflections on Writers and Empire
  • 2014Globalectics: Theory and the Politics of Knowing
  • 2016Birth of a Dream Weaver: A Writer’s Awakening
  • 2016Secure the Base, Making Africa Visible in the Globe (Se Afrika, översättning: Pär Svensson, 2017)
  • 2016Ituika ria murungaru kana kiria gitumaga andu mathii (Den upprätta revolutionen eller Varför människan går på två ben, översättning: Jan Ristarp, 2016)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ngũgĩ wa Thiong'o, Världslitteratur.se

Källor[redigera | redigera wikitext]