Nils Bielke (1644–1716)

Från Wikipedia
Nils Bielke
Bielke avporträtterad av den svenske hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl. Bielke bär en mönstrad justaucorps samt sin riksrådsdräkt i karmosinröd sammet och kanter av hermelin. Under Bielkes högra hand vilar riksrådshatten.
Titlar
Tidsperiod 1649
Tidsperiod 1687
Tidsperiod 1687
Tidsperiod 1687
Yrke Militär
Övrigt arbete Ambassadör, Generalguvernör, Kungligt råd
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Kavalleriet
Tjänstetid Ca. 1670-1697
Grad Fältmarskalk
Befäl Livregementet till häst
Slag/krig Skånska kriget
Personfakta
Född 7 februari 1644
Död 26 november 1716 (72 år)
Släkt
Frälse- eller adelsätt Bielke och snare Bielke af Åkerö
Far Ture Nilsson Bielke (1606-1648)
Mor Christina Svantesdotter Banér
Familj
Make/maka Eva Horn af Björneborg
Barn Carl Gustaf Bielke
Ture Gabriel Bielke

Ätten Bielkes stamvapen: tre gånger delad i guld och blått

Nils Bielke, född 7 februari 1644 i Stockholm, död 26 november 1716, var en svensk friherre (senare greve), militär, kungligt råd, diplomat, politiker; generallöjtnant 1678, ambassadör i Frankrike 1679-82, generalguvernör i Pommern 1687, fältmarskalk 1690.

Som chef för Livregementet till häst deltog han i slaget vid Lund 1676. Där utmärkte han sig genom att ta befälet över de trupper som kvarstannat på slagfältet, då Konungen, Karl XI jagat efter de flyende danska kavalleriet. Karl XI uppskattade hans mod, och sa efter slaget att: "min krona hängde på Bielkes värjspets, och att jag näst efter Gud hade min tappre Bielke samt mitt livregemente att tacka för segern".

Biografi

Nils Bielke var son till Ture Nilsson Bielke (1606-1648) och Christina Svantesdotter Banér (d.1652), och härstammade sammantaget på båda föräldrarnas sida från ätterna Vasa, Oxenstierna, Tott, Gyllenstierna, Bonde, Gren samt Natt och Dag (yngre Stureätten).

Redan som barn fick han 1649 friherreskapet Korpo. Han följde 1661-1662 med Clas Thott på en ambassad till Frankrike och ägnade sig sedan några år åt hovtjänst. Vid 29 års ålder utnämndes han till överste för livregementet till häst. Han utmärkte sig i Karl XI:s danska fälttåg och befordrades 1678 till generallöjtnant. Följande år skickades han som ambassadör till Frankrike. 1685 fick han tjänst hos den tyske kejsaren. Han befordrades till tysk general och riksgreve 1686 sedan han utmärkt sig i flera fältslag. Åter hemma i Sverige utnämndes han 1687 under ett enda år till kungligt råd, generalguvernör över Pommern, general över allt kavalleri och infanteri och till greve.

Trots stora insatser som högste ansvarig för Pommern minskade hans inflytande under Karl XI:s senare regeringsår och till slut föll han fullständigt i onåd. Sedan Karl XII tillträtt som kung ställdes han inför rätta för maktmissbruk av flera slag: att ha överträtt kungens bud och befallningar, att ha berikat sig genom myntförsämring m. m. Han dömdes av hovrätten till att mista liv, ära och gods. Han benådades dock till livet av kungen och äran behöll han, enligt någon, i mångas sinnen. Men hela sin egendom, som tillägnat sig under det ungerska fälttåget, gick förlorad. Av sina fasta gods fick han endast behålla Gäddeholm och Salsta. Hela rättegången ansågs bero på intriger inom hovet och Bielke misstänkte att Carl Piper låg bakom dem. Då Karl XII kom tillbaka till Sverige från Turkiet återfick han äran och blev sedan också släppt från fängelset.

Nils Bielke var från 1669 gift med grevinnan Eva Horn af Björneborg, född 1653, död 1740, dotter till fältmarskalken Gustaf Horn (1592-1657) i dennes andra gifte med Sigrid Bielke (1620-1679). Paret skänkte gåvor till Tensta kyrka, som de hade ett patronatsförhållande till.

Han blev stamfader för grevliga ätten Bielke då han upphöjdes till greve under namnet Bielke af Åkerö år 1687.

Barn

Galleri

Se även

Källor

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Bielke_(1644–1716)&oldid=42227364”