Hoppa till innehållet

Clas Tott

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Clas Åkesson Tott d.y.)
Ej att förväxla med Clas Åkesson (Tott).
Clas Tott
Titlar
Tidsperiod 1654–1656
Utnämnd av Kristina
Tidsperiod 1654–1656
Utnämnd av Kristina
Företrädare Hans Wachtmeister af Björkö
Efterträdare Gustaf Adam Banér
Tidsperiod 1656–1658
Utnämnd av Karl X Gustav
Tidsperiod 1658–1665
Utnämnd av Karl X Gustav
Tidsperiod 1661–62
Utnämnd av Karl XI
Tidsperiod 1664–1665
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Schering Rosenhane
Efterträdare Axel Carlsson Sparre
Tidsperiod 1665–1674
Utnämnd av Karl XI
Tidsperiod 1665–1671
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Bengt Oxenstierna
Efterträdare Fabian von Fersen
Andra titlar Riksråd, kansliråd, överkammarherre
Yrke Ämbetsman, diplomat, militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Infanteriet
Tjänstetid 1653–1674
Grad Fältmarskalk
Enhet Svea livgarde
Slag/krig Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig

Personfakta
Personnamn Clas Tott
Födelsenamn Clas Åkesson Tott den yngre
Född 14 augusti 1630
Ekolsunds slott, Uppland, Sverige
Nationalitet Sverige Sverige
Alma mater Uppsala universitet
Död 12 juli 1674 (43 år)
Paris, Frankrike
Begravd Braheska gravkoret, Jäders kyrka, Södermanland
Släkt
Frälse- eller adelsätt Tott
Sätesgård Ekolsunds slott
Far Åke Henriksson Tott
Mor Sigrid Bielke
Familj
Gift 1665
Make/maka Anna Margareta Oxenstierna af Södermöre

Ätten Totts vapen.

Clas Tott (även känd som Clas Åkesson Tott den yngre), född den 14 augusti 1630Ekolsund i Uppland, död den 15 juli 1674 i Paris,[1] [2] var en svensk greve, riksråd, diplomat, militär och generalguvernör över Livland, son till Sigrid Bielke och Åke Henriksson Tott.[3][4]

Efter att ha vistats några år i Frankrike kom han 1651, 21 år gammal, till drottning Kristinas hov. Ett år senare upphöjdes han till greve med Karleborg som grevskap.[5] 1654 (ej 1653) tog han plats i riksrådet och utnämndes till riksstallmästare. Innan drottningen abdikerade tilldelades han Ekolsunds slott vid Mälaren.[3][4]

Efter Kristinas abdikation anslöt han sig till den svenska armén i Karl X Gustavs polska krig, där han deltog i striderna. Han erövrade Neumarkt och Gebnitz samt slog därpå i en strid 6 000 man polska trupper på flykten. Befordrad till generalmajor, anförde han svenska förtrupperna vid framryckandet mot Warszawa 1656, där han bland annat segrade i en skärmytsling mot litauiska trupper.[6][7]

Under Karl X Gustavs tid tjänstgjorde Clas Tott en tid i en beskickning i Paris och var sedan, under Karl X Gustavs andra danska krig, med om att belägra Köpenhamn (1658). Efter reduktionen, då Ekolsunds slott återgått till staten, fortsatte hans karriär med två års ambassadörsbefattning i Paris och ett år (1664) som överståthållare i Stockholm. 1665 utnämndes han till fältmarskalk och samma år till generalguvernör i Livland, där han stannade i sju år. När han dog 1674 hade han sedan två år åter beklätt posten som ambassadör i Paris.[3][8][7]

Clas Tott vilar i det Braheska gravkoret i Jäders kyrka. Han var 1665–1672 gift med Anna Oxenstierna af Södermöre, dotter till rikskanslern Erik Oxenstierna.[9][7]

  1. ^ Flodin, Barbro (1989). Jäders kyrka Österrekarne härad, Södermanland. sid. 166, 171. https://libris.kb.se/bib/19512918. Läst 7 maj 2022 
  2. ^ Gazette (Lyon), 1674, N:o 93 [https://books.google.se/books?id=rIyDIpZFxBcC& s. 390]
  3. ^ [a b c] Tott, 13. Klas Åkesson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  4. ^ [a b] Rosander 2003, s. 157.
  5. ^ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Denne blef i anseende til dess Herr Faders tappra och märkeliga tjenster , 1652 Grefwe til Carleborg, och fick til Grefweskap åtskillige Cronones byar i i Österbotten och Nya Carleby Socken.”
  6. ^ Svenskt biografiskt handlexikon. 1906. sid. 633. https://runeberg.org/sbh/b0633.html. Läst 22 juni 2016 
  7. ^ [a b c] Rosander 2003, s. 158.
  8. ^ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Som Ambassadeur extraordinaire dog han i Paris 1674 den 15 Julii barnlös, så at denna ätt gick ut med honom. Se von Stjernmans Matrikel. Grefskapet återföll til Cronan, och sedan et mantal blifwit lämnadt til et beständigt Häradshöfdinge boställe, äro bönder satte på de öfrige.”
  9. ^ Svenska adelns ättar-taflor. 1858–1864. sid. 404–405. https://runeberg.org/anrep/4/0408.html. Läst 22 juni 2016 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]