Mantel (dräkt)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En frankisk ädling med en röd mantel, från Nordisk Familjebok.

En mantel är ett enkelt, ärmlöst överplagg som i äldre tid bars till skydd mot väder och kyla i synnerhet på resor. Manteln är ett stort stycke tyg eller skinn – vanligen rektangulärt eller halvcirkelformat – som hängs över axlarna och sveps runt kroppen, det är alltså ett så kallat draperat klädesplagg. Ett dräktspänne under halsen eller över högra axeln håller manteln på plats (det senare lämnar svärdsarmen fri).

Kappa och kåpa är närastående termer som ursprungligen betydde en mantel med kapuschong (även huva eller hätta). Hätta används oftast om väldigt korta kappor som nästan bara består av kapuschong (bild). Under delar av medeltiden var en mycket lång hätta kallad struthätta (ty. Gugel) populär. Struthättan kunde svepas runt halsen som en halsduk; man kunde även förvara viss packning i den. Bockstensmannen var klädd i en struthätta. Ännu kortare än hättan var den s.k. chaperongen (fr. chaperon).

Manteln blev med tiden allt ovanligare till förmån för olika slags överrockar. En mantel, ofta fodrad med hermelinskinn, användes dock länge som tecken på kunglighet. Numera är slängkappa en slags mantel liksom cape, som är ett ärmlöst damplagg av tyg, som hängs över axlarna.

Kungliga och civila mantlar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige gör man åtskillnad mellan de olika kungliga mantlarna. Det finns den kungliga manteln i purpur som bärs av regerande kung och drottning, samt drottning. Dessutom finns den furstliga manteln som bärs av prinsar och prinsessor, och som är färgad blå.

Dessutom fanns i Sverige särskilda mantlar för Riksråden som var i karmosinrött med kanter och bräm av hermelin. Denna mantel kallades oftast för talar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Poncho
  • Profeten Elia och uttrycket "ta upp den fallna manteln"