Norrköpings stad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norrköpings stad
(före 1384–1970)
Norrköpings stadsvapen
Norrköpings stadsvapen
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland
Centralort Norrköping
Kommunkod 0581
Numera del av Norrköpings kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Norrköpings stad. För orten se Norrköping, för dagens kommun, se Norrköpings kommun.

Norrköpings stad var en tidigare kommun i Östergötlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Norrköping tros ha fått stadsrättigheter för första gången i början av 1300-talet. Det är dock oklart vem som gav dem dessa den första gången. Det äldsta bevarade privilegiebrevet är undertecknat den 7 april 1384 av kung Albrekt av Mecklenburg.

Enligt privilegiebrevet omfattade staden då ett stort område, som till stor del var obebyggt. I öster gick gränsen då i nuvarande Kristinagatan, i söder längs Albrektsvägen, i väster vid Färgaregården och i norr mellan den plats där Finspångsrondellen och resterna av Johannisborg nu finns.[1]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden utökades genom inkorporeringar:

1971 gick staden upp i den då nybildade Norrköpings kommun.[2]

Åren 1872–1966 stod staden utanför landstinget i Östergötland och skötte landstingsangelägenheterna i egen regi.

Norrköpings stad hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt) som förstatligades 1965 och uppgick 1971 i Norrköpings tingsrätt.[3]

Den ursprungliga stadsförsamlingen var Sankt Olofs församling, som 1879 namnändrades till Sankt Olai församling och 1885 till Norrköpings Sankt Olai församling och från 2010 till Norrköpings S:t Olofs församling. Från 15 augusti 1613 fanns också Tyska församlingen som efter 1885 namnändrades till Norrköpings Hedvigs församling. Från 1 maj 1885 fanns också Norrköpings Norra församling som 1935 namnändrades till Norrköpings Matteus församling. Med inkorporeringarna tillkom församlingar som hört till motsvarande landskommuner.[4]

Sockenkod[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0470[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att den också omfattar Östra Eneby socken, Sankt Johannes socken och Borgs socken.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Norrköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 242,04 km², varav 204,86 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

Tätort Folkmängd
Norrköping &&&&&&&&&&084325.&&&&&084 325a
Smedby &&&&&&&&&&&02273.&&&&&02 273
Lindö &&&&&&&&&&&01057.&&&&&01 057
Svärtinge &&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768
Ljunga, del avb &&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 97,6 %.[7] Norrköping var 1960 Sveriges fjärde största tätort, efter Malmö och före Västerås. Detta kan jämföras med tätortsavgränsningen den 31 december 2010 då Norrköping var Sveriges tionde största tätort.[8]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1912–1966[redigera | redigera wikitext]

Valår V S SP C FR FP LP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1912 7 4 41
7 4 41
52
1914 8 2 42
8 42
52
1916 9 3 43
9 3 43
55
1918 13 4 42
13 4 42
59
1919 26 3 31
26 3 31
60 56,6
52
1920 31 4 25
31 4 25
60 40,2
53
1922 3 30 27
3 30 27
60 41,7
54
1926 4 30 2 1 23
4 30 23
60 54,2
55
1930 33 1 3 23
33 3 23
60 59,4
56
1934 37 3 20
37 3 20
60 61,0
55
1938 41 3 16
41 3 16
60 67,9
55
1942 3 37 3 17
3 37 3 17
60 66,4
53
1946 8 34 5 13
8 34 5 13
60 78,0
50 10
1950 1 39 9 11
39 9 11
60 83,6
49 11
1954 3 33 11 13
3 33 11 13
60 80,9
50 10
1958 1 35 1 6 17
35 6 17
60 80,0
50 10
1962 1 37 1 9 12
37 9 12
60 81,6
50 10
1966 5 28 4 9 14
5 28 4 9 14
60 82,9
53
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^a Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 83 531. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.[9]
^b Tätorten Ljunga var delad mellan Norrköpings stad (51 inv.) och Västra Vikbolandets landskommun (199 inv.)

  1. ^ Kulturmiljökommittén, s. 11
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Norrköpings stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 19 i pdf:en
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1965 del 2 sida 133 i pdf:en

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kulturmiljökommittén (1974). Miljöer och hus i Norrköpings innerstad. Norrköpings kommun. Libris 155886