Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Skänninge stad. För orten se Skänninge . Skänninge stad var en tidigare kommun i Östergötlands län .
De äldsta spåren av aktivitet i Skänninge härrör från övergången vikingatid/medeltid. Utanför stadstullarna av år 1713 har man påträffat rester av bebyggelse och ett bronsgjuteri. Kulturlagret från den här bosättningen sträcker sig in innanför stadstullarna. Redan på 1000-talet uppfördes två kyrkor på vardera sidan om ån inom stadsområdet. På 1200-talet förstärktes ortens betydelse. 1237 anlades ett dominikanerkonvent, och senare under 1200-talet tillkom ett hopital och ett mynthus.[ 1]
Staden blev en egen kommun Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade vid kommunreformen 1952 Allhelgona landskommun , Bjälbo landskommun och Järstads landskommun . 1971 uppgick Skänninge stad i den nybildade Mjölby kommun .[ 2]
Staden hade egen jurisdiktion (rådhusrätt ) till 1939 för att därefter ingå i Folkungabygdens tingslag .[ 3]
Stadsförsamling var Sankt Martins församling till omkring 1300 därefter Skänninge församling .[ 4]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0493[ 5]
Stadsvapnet för Skänninge bygger på en förlaga från 1300-talet. Det moderna vapnet registrerades 1942.
Blasonering : I blått fält en stående naturfärgad madonna med klädnad av silver samt krona och gloria av guld, bärande barnet på vänstra armen och en liljestav av guld i högra handen samt på vardera sidan åtföljd av ett Maria-monogram av guld. Barnet är likaledes naturfärgat med klädnad av silver och gloria av guld.
Skänninge stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 75,20 km² , varav 74,95 km² land.[ 6]
I Skänninge stad fanns tätorten Skänninge , som hade 2 677 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 67,9 %.[ 7]
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[ 8]
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 28,9 % med jordbruk och boskapsskötsel, 17,6 % med varuhandel och 13,0 % med metallindustri. 50 av förvärvsarbetarna (3,3 %) hade sin arbetsplats utanför staden.[ 8]
Valår V S C FR FP LP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1919 6 8 6 20 76,1 1920 5 5 10 20 49,4 1922 5 4 11 20 42,8 1926 3 1 3 13 20 34,8 1930 6 5 9 20 51,8 1934 7 3 4 6 20 66,5 1938 9 1 3 7 20 71,0 1942 9 2 3 6 20 75,4 1946 1 8 1 4 6 20 82,0 1950 16 5 7 4 32 84,5 1954 15 4 6 7 32 81,9 1958 14 6 4 8 32 80,8 1962 1 15 6 4 6 32 83,0 1966 2 13 6 3 1 7 32 82,9 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Ämbetstid
Namn
Levnadstid
Övrigt
1407
Gudvaster Borgarsson
1430
Nils Olofsson
1439
Björn Skötte
1447
Thorgils Sonason
ca.1483-ca.1486
Beng Gjordsson
1498
Sone Gyuthare
1500
Amunda Nielsson
Harald Jönsson
Hans Henriksson
1604-1607
Jöns Larsson
1604-
Per Månsson
1606-1607
Måns Nilsson
1605, 1608-1609
Swen Persson
1608-1609
Oluf Markusson
1612-1614
Sven Johansson
1612-1621
Per Jönsson -1658
1618-1625
Jöran Olofsson
1620-1625
Anders Jönsson 1570-1650
1627-1632
Per Jönsson -1658
1627-1629
Anders Jönsson 1570-1650
1633
Olof Håkansson 1590-1665
1633-1649
Anders Jönsson 1570-1650
1635-1649
Per Jönsson -1658
1650-1652
Daniel Pärsson
Justitieborgmästare
1650-1656
Lars Nordanväder 1604-1664
1653-1659
Olof Håkansson 1590-1665
Justitieborgmästare
1659-1680
Gabriel Hacke
-1680
Justitieborgmästare
1656-1683
Hans Pedersson
1680-1705
Jonas Wahlberg
-1705
Justitieborgmästare
1705-1711
Gustaf Huss -1711
1712-1727
Anders Folling
1731-
Jonas Follin 1698-1741
1747-
Fredrich Westerberg
1753-
Gustaf Peter Treutiger 1718-1769
1762-
Johan Trolle 1731-1794
1775–1805
Johan Linzander 1745-1812
1805-1810
Michael Weidling
1749-1820
1810-1850
Carl Fredrik Otto Wejdling
1783-
1850-1894
Adolph Napoleon Curman
1807-1900
Tillförordnad borgmästare 1850-1865.
1891-1906
Anders Nikolaus Rothman Tillförordnad borgmästare 1891-1901.
1907-1933
Gunnar Aschan 1872-1951
1934-1938
Sune Conradsson Vahlquist
1902-1988
Tillförordnad borgmästare.
1939-1968
Thord Osterman 1903-1986
Kommunalborgmästare
^ Landskap och urbanisering - Östergötland ur ett centralortspespektiv , Karin Lindeblad^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt/Lysinmgs härad (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)” . Skatteverket . 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html . Läst 17 december 2013 . ^ Fornminnesregistret , Riksantikvarieämbetet : Skänninge stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken ^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 22. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 19 i pdf:en^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter Statistiska centralbyrån . 1954-10-08. sid. 50-51. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf . Läst 30 juni 2015
För avsnittet borgmästare
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5020
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5021
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5022
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5023
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5024
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5025
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5026
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5027 
