Skänninge stad
| Skänninge stad Före detta kommun | |
 | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun, nu | Mjölby kommun |
| Centralort | Skänninge |
| Inrättad | 1200 |
| Införlivat | Allhelgona landskommun (1952) Bjälbo landskommun (1952) Järstads landskommun (1952) |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Mjölby kommun |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 75 kvadratkilometer () |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 58°23′32″N 15°05′16″Ö / 58.392128888889°N 15.087693888889°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Aska, Dals och Bobergs domsagas tingslag (–) Folkungabygdens domsagas tingslag (–) |
| Domkrets | Skänninge rådhusrätts domkrets (–) |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0585 |
| Redigera Wikidata | |
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Skänninge stad. För orten se Skänninge.
Skänninge stad var en stad och kommun i Östergötlands län.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
De äldsta spåren av aktivitet i Skänninge härrör från övergången vikingatid/medeltid. Utanför stadstullarna av år 1713 har man påträffat rester av bebyggelse och ett bronsgjuteri. Kulturlagret från den här bosättningen sträcker sig in innanför stadstullarna. Redan på 1000-talet uppfördes två kyrkor på vardera sidan om ån inom stadsområdet. På 1200-talet förstärktes ortens betydelse. 1237 anlades ett dominikanerkonvent, och senare under 1200-talet tillkom ett hopital och ett mynthus.[1]
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade vid kommunreformen 1952 Allhelgona landskommun, Bjälbo landskommun och Järstads landskommun. 1971 uppgick Skänninge stad i den nybildade Mjölby kommun.[2]
Staden hade egen jurisdiktion (rådhusrätt) till 1939 för att därefter ingå i Folkungabygdens tingslag.[3] Från den 1 januari 1952 hörde staden också till Allhelgona församling, Bjälbo församling och Järstads församling.
Stadsförsamling var Sankt Martins församling till omkring 1300 därefter Skänninge församling.[4]
Sockenkod[redigera | redigera wikitext]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0493[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]
Stadsvapnet för Skänninge bygger på en förlaga från 1300-talet. Det moderna vapnet registrerades 1942.
Blasonering: I blått fält en stående naturfärgad madonna med klädnad av silver samt krona och gloria av guld, bärande barnet på vänstra armen och en liljestav av guld i högra handen samt på vardera sidan åtföljd av ett Maria-monogram av guld. Barnet är likaledes naturfärgat med klädnad av silver och gloria av guld.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Skänninge stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 75,20 km², varav 74,95 km² land.[6]
Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]
I Skänninge stad fanns tätorten Skänninge, som hade 2 677 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 67,9 procent.[7]
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[8]
- 33,1 procent av befolkningen levde av jordbruk med binäringar
- 32,1 procent av industri och hantverk
- 17,5 procent av handel
- 6,6 procent av offentliga tjänster m.m.
- 5,1 procent av samfärdsel
- 2,7 procent av husligt arbete
- 2,8 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 28,9 procent med jordbruk och boskapsskötsel, 17,6 procent med varuhandel och 13,0 procent med metallindustri. 50 av förvärvsarbetarna (3,3 procent) hade sin arbetsplats utanför staden.[8]
Politik[redigera | redigera wikitext]
Mandatfördelning i valen 1919–1966[redigera | redigera wikitext]
| Valår | V | S | C | FR | FP | LP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1919 | 6 | 8 | 6 |
| 20 | 76,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1920 | 5 | 5 | 10 |
| 20 | 49,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1922 | 5 | 4 | 11 |
| 20 | 42,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1926 | 3 | 1 | 3 | 13 |
| 20 | 34,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1930 | 6 | 5 | 9 |
| 20 | 51,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1934 | 7 | 3 | 4 | 6 |
| 20 | 66,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1938 | 9 | 1 | 3 | 7 |
| 20 | 71,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1942 | 9 | 2 | 3 | 6 |
| 20 | 75,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1946 | 1 | 8 | 1 | 4 | 6 |
| 20 | 82,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1950 | 16 | 5 | 7 | 4 |
| 32 | 84,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 15 | 4 | 6 | 7 |
| 32 | 81,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 14 | 6 | 4 | 8 |
| 32 | 80,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 1 | 15 | 6 | 4 | 6 |
| 32 | 83,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 2 | 13 | 6 | 3 | 1 | 7 |
| 32 | 82,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Borgmästare i Skänninge stad[redigera | redigera wikitext]
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1376 | Peter Eriksson | ||
| 1376 | Hans Djäken | ||
| 1377 | Marger Esbjörnsson | ||
| 1379 | Peter Köpsven | ||
| 1380 | Hans Persson | ||
| 1380 | Nils Skänninge | ||
| 1407 | Gudvaster Borgarsson | ||
| 1414 | Harald Jonsson | ||
| 1414 | Sven Folkesson | ||
| 1421 | Nisse Olofsson | ||
| 1430 | Nils Olofsson | ||
| 1439 | Björn Skötte | ||
| 1466 | Sven Larsson | ||
| 1474 | Thorgils Sonason | ||
| 1483-1486 | Bengt Gjordsson | ||
| 1492 | Johan Olsson | ||
| 1492 | Tyrgils Sonesson | ||
| 1492 | Jöns Petersson | ||
| 1498 | Sone Gyuthare | ||
| 1500 | Amunda Nielsson | ||
| 1520 | Matts Olsson | ||
| 1520 | Olof Bältare | ||
| Harald Jönsson | |||
| Hans Henriksson | |||
| 1604-1607 | Jöns Larsson | ||
| 1604- | Per Månsson | ||
| 1606-1607 | Måns Nilsson | ||
| 1605, 1608-1609 | Swen Persson | ||
| 1608-1609 | Oluf Markusson | ||
| 1612-1614 | Sven Johansson | ||
| 1612-1621 | Per Jönsson | -1658 | |
| 1618-1625 | Jöran Olofsson | ||
| 1620-1625 | Anders Jönsson | 1570-1650 | |
| 1627-1632 | Per Jönsson | -1658 | |
| 1627-1629 | Anders Jönsson | 1570-1650 | |
| 1633 | Olof Håkansson | 1590-1665 | |
| 1633-1649 | Anders Jönsson | 1570-1650 | Justitieborgmästare |
| 1635-1650 | Per Jönsson | -1658 | |
| 1650-1652 | Daniel Persson | Justitieborgmästare | |
| 1650-1656 | Lars Nordanväder | 1604-1664 | |
| 1653-1659 | Olof Håkansson | 1590-1665 | Justitieborgmästare |
| 1659-1680 | Gabriel Hacke | -1680 | Justitieborgmästare |
| 1656-1683 | Hans Pedersson | ||
| 1680-1705 | Jonas Wahlberg | -1705 | Justitieborgmästare |
| 1705-1711 | Gustaf Huss | -1711 | |
| 1712-1727 | Anders Folling | ||
| 1731- | Jonas Follin | 1698-1741 | |
| 1747-1751 | Fredrich Westerberg | 1708-1751 | |
| 1753- | Gustaf Peter Treutiger | 1718-1769 | |
| 1762- | Johan Trolle | 1731-1794 | |
| 1775–1805 | Johan Linzander | 1745-1812 | |
| 1805-1810 | Michael Wejdling | 1749-1820 | |
| 1810-1850 | Carl Fredrik Otto Wejdling | 1783-1865 | |
| 1850-1894 | Adolph Napoleon Curman | 1807-1900 | Tillförordnad borgmästare 1850-1865. |
| 1891-1906 | Anders Nikolaus Rothman | 1832-1906 | Tillförordnad borgmästare 1891-1901. |
| 1907-1933 | Gunnar Aschan | 1872-1951 | |
| 1934-1938 | Sune Conradsson Vahlquist | 1902-1988 | Tillförordnad borgmästare. |
| 1939-1968 | Thord Osterman | 1903-1986 | Kommunalborgmästare |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Landskap och urbanisering - Östergötland ur ett centralortspespektiv, Karin Lindeblad
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt/Lysinmgs härad (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skänninge stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 22. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 19 i pdf:en
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 50-51. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
För avsnittet borgmästare
- http://runeberg.org/lio1962p/0040.html
- http://www.adelsvapen.com/genealogi/Nohlanv%C3%A4hr_nr_1024
- https://web.archive.org/web/20140202224629/http://genes.se/Karlsson1/index.htm?%2FKarlsson1%2F000%2F0030%2F095.htm
- Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5020
- Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5021
- Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5022
- Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5023
- Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5024
- Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5025
- Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5026
- Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIBAA:5027
| ||||||||||||||||||||
