Påskris
Påskris är kvistar, vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.[1]
Historisk tradition i Sverige
Fastlagsris
Fastlagsris förekom i en gammal sed från 1600-talet som innebar att man risade varandra, det vill säga att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på Fettisdagen eller Långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande. Risandet övergick under 1700-talet i en lek där barnen piskade sina föräldrar på morgonen och där sjusovarna utsattes för risbastu. Oftast användes björkris, även om annat ris förekom. Liknande traditioner lever fortfarande i exempelvis Lettland och Tjeckien. Från 1700-talet slut skulle fastlagsriset även vara dekorativt och var ofta utsmyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Ibland försågs det även med färgade pappersremsor innehållande rim. Påskfjädrarna kom dock inte till förrän under 1800-talets mitt, och blev vanligt förekommande först på 1930-talet. I Stockholm såldes även färdigpyntat ris, åtminstone från 1870-talet. De rika barnen kunde köpa ris där dekorationerna bestod av godis.[2]
Påskris
Påskris som enbart används till dekoration har i Stockholm och delar av östra Svealand förekommit sedan 1800-talets slut. Det kunde vara utsmyckat likt fastlagsriset men saknade ibland helt pynt. Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela landet. Dekorationerna bestod av färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull. Påskriset togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut.
Modern tradition i Sverige
Påskris säljs vanligen av blomsterförsäljare på torgen, men också av fasta blomsterhandlare och i varuhus. På mindre orter och förr i tiden var det vanligt att barn utklädda till påskkärringar hade husförsäljning av påskris och påskkort. Ibland är påskriset redan vid köp försett med färgade fjädrar (påskfjädrar), men fjädrar för dekoration av riset säljs även separat.
Annat påskpynt som hängs i riset är målade urblåsta hönsägg. Det förekommer också konstgjorda ägg, ofta mindre än de vanliga hönsäggen, och figurer i form av kycklingar, höns och tuppar i olika material. Även påskkärringar förekommer som tema i påskpynt. Påskpynt är ofta gult till färgen. Det är vanligt att barn i förskolor och skolor får tillverka eget påskpynt.
Utöver den religiösa grunden är ett syfte med påskriset är att det ska sättas i vatten så att bladen slår ut och man får gröna blad inomhus under en årstid när gröna blad är ovanligt i naturen. Påskris i offentliga lokaler brukar dock stå utan vatten eftersom lövsprickningen kan orsaka besvär för allergiker.
Traditioner i andra länder
Traditionen med påskris förekommer inte bara i Sverige, utan även i Finland, på Brittiska öarna samt i Tyskland och flera andra länder i Centraleuropa.[3] Däremot varierar pynt och bruk något mellan länderna. I Sverige och Finland är det vanligt med påskfjädrar i påskriset, men definitivt inte i andra länder.
I Centraleuropa består pyntet ofta av dekorationsägg, trä-, papp- och tygdekorationer samt färgglada band. Britternas motsvarighet till påskris kallas easter tree. De lägger inte så stor vikt vid vilken typ av ris som används, utan snarare vid att pyntet, som ofta uteslutande består av kulörta ägg, ska vara färgglatt. I USA är företeelsen fortfarande ny. Deras motsvarighet, easter egg tree (påskäggsträd), kan bestå av allt från ris till hel gran eller träd som, likt Storbritannien, dekoreras med färgglada ägg.
I Tjeckien och Slovakien pyntas förutom ris även bambustänger, dessa kallas på tjeckiska för pomlázka och på slovakiska för korbáč. Det är tradition att pojkarna i familjen väcker flickorna på Annandag påsk genom att smiska dem med dessa och även hälla vatten på dem.[4] [5] Flickorna ska då återgälda pojkarna genom godis eller pengar. I Lettland finns en liknande tradition på Palmsöndagen, kallad Pūpol Svētdiena, men där används istället en videkvist med vilken man slår varandra på bara rumpan.
|
| |
Källor
- ^ ”Palmsöndagen och stilla veckan”. Institutet för språk och folkminnen. http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i-almanackan/2014-04-03-palmsondagen-och-stilla-veckan.html. Läst 3 februari 2016.
- ^ Smålands museum om högtider
- ^ http://se.babycenter.com/baby/traditions/easter-around-the-world/ Påsk - traditioner i olika länder
- ^ Montley, Patricia (2005). In Nature's Honor: Myths And Rituals Celebrating The Earth. Boston, MA: Skinner House Books. sid. 56. ISBN 1-55896-486-X
- ^ Knab, Sophie Hodorowicz (1993). Polish customs, traditions, and folklore. New York: Hippocrene. ISBN 0-7818-0068-4
Se även
| ||||||||||||||||||||||||||
