Visa källa för P.G. Wodehouse

{{Författare
| namn           = P.G. Wodehouse
| bild           = PGWodehouse.jpg
| bildstorlek    = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
| bildtext       = P.G. Wodehouse, 1904.
| pseudonym      = 
| född_datum     =  [[15 oktober]] [[1881]] 
| född_plats     = [[Guildford]], [[Surrey]], [[Storbritannien]]
| död_datum      = {{Död datum och ålder|1975|2|14|1881|10|15}} 
| död_plats      = [[Southampton, New York|Southampton]], [[Suffolk County, New York|Suffolk County]], [[New York (delstat)|New York]], [[USA]]
| födelsenamn    = Pelham Grenville Wodehouse
| yrke           = [[Författare]]
| nationalitet   = [[England|Engelsk]] {{flaggbild|Storbritannien}}
| språk          = [[Engelska]]
| period         = 1902–1974
| genre          = 
| ämne           = 
| rörelse        = 
| noterbara_verk = Böckerna om [[Reginald Jeeves|Jeeves]] och [[Bertie Wooster|Wooster]]<br>Böckerna om [[Blandings]]
| priser         =  
| make_maka      =
| partner        = 
| barn           = 
| släktingar     = 
| influenser     = 
| influerade     = 
| signatur       =
| webbplats      = 
| fotnoter       = 
}}
[[Sir (titel)|Sir]] '''Pelham Grenville Wodehouse''', född [[15 oktober]] [[1881]] i [[Guildford]], [[Surrey]], död [[14 februari]] [[1975]] på [[Southampton, New York|Southampton]] Hospital, [[Long Island]], [[New York (delstat)|New York]],<ref>{{tidningsref|författare=Whitman, Alden |url=http://www.nytimes.com/1975/02/15/archives/pg-wodehouse-is-dead-on-li-at-93-creator-of-jeeves-and-bertie.html |rubrik=P. G. Wodehouse Is Dead on L.I. at 93; Creator of Jeeves and Bertie Wooster |tidning=[[New York Times]] |datum=15 februari 1975 |hämtdatum=19 oktober 2017 }}</ref> var en [[Storbritannien|brittisk]] [[brittisk humor|humorist]] och [[författare]]. 

För den stora allmänheten är Wodehouse förmodligen främst känd för sina romaner och noveller om brittisk överklass i det tidiga 1900-talet. 
Han skapade två boksviter i humorgenren som vunnit världsspridning. Dels den om slottet Blandings, med den virrige slottsherren lord Emsworth, dels historierna om Bertie Wooster och betjänten Jeeves. Men Wodehouse hade också en betydande karriär som [[librettist]] och [[dramatiker]] och han samarbetade med flera stora [[musikal]]kompositörer, som [[Jerome Kern]], [[Cole Porter]] och [[George Gershwin]].<ref>{{webbref |url=https://www.pgwodehousesociety.org.uk/musical.html |utgivare=The P. G. Wodehouse Society UK |titel=Lyrics and libretti |hämtdatum=13 november 2018 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180902015633/http://www.pgwodehousesociety.org.uk/musical.html |arkivdatum=2 september 2018 }}</ref> Under några år i början av 1930-talet arbetade han i Hollywood som [[manusdoktor]] för [[MGM]].

== Biografi ==
=== Uppväxt och tidig karriär ===
[[Bild:P.G. Wodehouse with older brothers 1887.jpg|miniatyr|vänster|Pelham, längst till höger, med sina äldre bröder Peveril och Armine 1887. Den fjärde brodern, Richard Lancelot föddes 1892.]]
Pelham Grenville Wodehouse föddes 1881 i Guildford, där hans mor Eleanor tillfälligtvis vistades just för den väntade nedkomsten, istället för vid sin makes sida i [[brittiska Hongkong|Hongkong]].<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=30}}</ref> Fadern, Ernest Wodehouse, var magistratsdomare i den brittiska [[koloni]]n. När Pelham (alltid kallad Plum av familj och vänner) var två år gammal skickades han tillsammans med två äldre bröder tillbaka till England, där de sattes under omvårdnad av en [[barnflicka|barnsköterska]] och senare skickades till diverse internatskolor. Skolloven tillbringade de hos fastrar och mostrar. Först 1896, vid faderns pensionering, återförenades paret Wodehouse med sönerna hemma i England.<ref name="rd10">{{Harvnb|Ring|Day|2012|p=10}}</ref> Wodehouse studerade vid [[Dulwich College]] åren 1894–1900 och efter examen tog han anställning som banktjänsteman på [[HSBC|Hong Kong and Shanghai Bank]] i London, eftersom familjens ekonomi inte tillät att han följde sin äldre bror Armine till [[Oxfords universitet|Oxford]].<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=49}}</ref>{{anm|Ernest Wodehouses pension betalades ut i [[rupie]]r, vars [[växelkurs]] inte utvecklats gynnsamt.<ref name="rd10" />}} Wodehouse undslapp militärtjänstgöring på grund av dålig syn.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=73}}</ref>

Efter två år på banken fick Wodehouse chansen att vikariera för [[William Beach Thomas]]{{anm|De båda hade lärt känna varandra vid Dulwich, där Thomas tjänstgjort som lärare en kort tid.}} som [[krönikör]] på [[The Globe (tidning)|The Globe and Traveller]] där han snart fick fast anställning som journalist.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|pp=52–53}}</ref> Kort efter att han sagt upp sig från banken fick Wodehouse sin första bok publicerad, ''The Pothunters'', som först gått som följetong i Public School Magazine.<ref>{{Harvnb|Cawthorne|2013|p=8}}</ref> The Globes generösa anställningsvillkor med fem veckors semester gjorde det möjligt för Wodehouse att förverkliga en länge åstundad USA-resa 1904; överfarten tog nio dagar vilket gav honom ett par veckor i landet. Vid sitt andra besök 1909, i samband med att ''Love Among the Chickens'' sålts till en amerikansk förläggare, valde han att säga upp sig från the Globe.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=56}}</ref> Vid den här tidpunkten fanns hans historier att läsa i ett tjugotal publikationer i USA, och ett fyrtiotal i Storbritannien.<ref>{{Harvnb|Ring|Day|2012|pp=98, 135}}</ref> Wodehouse upplevde att han vann ökad status hos brittiska förläggare nu när han var en författare som kunde skildra förhållanden i USA. På motsvarande sätt törstade läsare i Amerika efter skildringar av brittisk överklass.<ref>{{Harvnb|Ring|Day|2012|pp=97-98}}</ref> Vid Wodehouses femte resa till USA 1914 sammanföll landstigningen i New York med krigsutbrottet i Europa, vilket förde med sig att vistelsen blev oplanerat lång.<ref name="rd185">{{Harvnb|Ring|Day|2012|p=185}}</ref> Redan dagen efter ankomsten träffade han sin blivande hustru,<ref>{{Harvnb|Ring|Day|2012|pp=111-112}}</ref> och efter en kort men intensiv uppvaktning gifte de sig den 30 september 1914.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=97}}</ref> Ethel Wayman var en brittisk kvinna, två gånger änka, vars dotter från det första äktenskapet Wodehouse senare adopterade.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|pp=92–93}}</ref> Wodehouse fick anställning som [[teaterkritik]]er på [[Vanity Fair]].<ref name="rat94">{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=94}}</ref> Tidskriften tog inte in skönlitterära texter, men Wodehouse bidrog med kåserier och nöjsamma essäer, både under eget namn och diverse pseudonymer.<ref name="rd185" />

=== Musikalkomedier ===
{{Se även|P.G. Wodehouses bibliografi#Scen}}
[[Bild:Guy Bolton, P G Wodehouse and Jerome Kern at the Princess Theatre in 1916.jpg|miniatyr|[[Guy Bolton]], Wodehouse och [[Jerome Kern]] på  Princess Theatre 1916.]]
Teaterscenen var fundamentet för Wodehouses karriär. Han medskapade ett trettiotal musikaler och ett stort antal talpjäser. Genom åren skrev Wodehouse fler än 200 sångtexter,<ref>{{Harvnb|Jasen|1979|p=7}}</ref> den första till musikalfarsen ''Sergeant Brue'' som spelades i [[West End (teaterdistrikt)|Londons West End]] 1904.{{anm|"Put Me In My Little Cell" till en melodi av [[Frederick Rosse]], arvode fem [[Guinea (mynt)|guineas]].<ref>{{Harvnb|Jasen|1979|pp=10–11}}</ref>}} Det ledde till att han fick ett fast engagemang som författare av dagsaktuella texter vid [[Seymour Hicks]] [[Aldwych Theatre]],<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=54}}</ref>{{anm|Som så kallad "encore lyricist" var det Wodehouses uppgift att förse musikalens huvudnummer med en ny text som kunde framföras av ensemblen i samband med avtackandet efter föreställningen. Ämnet kunde vara en aktuell politisk fråga, eller en färsk societetsskandal.<ref name="Bunnet">{{webbref|url=http://overtures.org.uk/?p=13211 |titel=Had P G Wodehouse been American he would be called the father of the musical |utgivare=The Bunnet-Muir Musical Theatre Archive Trust |hämtdatum=10 november 2018 }}</ref>}} vars musikal ''The Beauty of Bath'' försågs med tre nummer av Wodehouse och den unge amerikanske kompositören [[Jerome Kern]], som vistades långa stunder i London vid seklets början.<ref name="Bunnet"/> De båda återsågs i Amerika, och Wodehouse medverkade i tillkomsten av flera av Kerns så kallade "Princess musicals" (efter Princess Theatre), med sånger som exempelvis "Till the Clouds Roll By" ur ''Oh, Boy!''. Tillsammans med [[Guy Bolton]] och Jerome Kern förnyade han den amerikanska musikalscenen, som under 1900-talets första decennier till stor del bestod av musiksatta [[burlesk]]varianter av populära talpjäser eller [[Operett|wieneroperetter]].<ref>{{Harvnb|Jasen|1979|p=28}}</ref> Alla tre bidrog till [[Emmerich Kálmán]]s ''Miss Springtime'' 1916,<ref>{{Harvnb|Jasen|1979|p=34}}</ref> men trions första helt egna musikal blev ''Have a Heart'' som uppfördes på Liberty Theatre i New York i januari 1917. Bolton och Wodehouse stod gemensamt bakom [[libretto]]t och Wodehouse skrev sångtexterna.<ref>{{Harvnb|Jasen|1979|p=36}}</ref>{{anm|Boltons och Wodehouses samarbete sträckte sig utanför musikalområdet; de skrev talpjäser och bearbetade varandras verk. Bolton skapade en pjäs baserad på Wodehouses roman ''Vårkänslor'', men ändrade kön på huvudfiguren och miljön från England till USA. Det pjäsmanuset använde Wodehouse som grund för romanen ''Lita på Bill''.<ref>{{Harvnb|Jasen|1979|p=29}}</ref>}} Kern, Bolton och Wodehouse hade året 1917 fem musikaler samtidigt på [[Broadway (teaterdistrikt)|Broadway]], en bedrift som är oöverträffad.<ref>''Have a Heart'', ''Oh, Boy!'', ''Leave it to Jane'', ''The Riviera Girl'' och ''Miss 1917'' — {{Harvnb|Cawthorne|2013|p=16}}</ref>

En av Wodehouses mer välkända sångtexter är den till "Bill" ur Kerns ''[[Teaterbåten]]''. Sången skrevs ursprungligen till ''Oh, Lady! Lady!!'' 1917, men lyftes ut av olika anledningar. Den planerades att istället ingå i ''Sally'' 1920, men inte heller där fick den vara kvar. När den till slut inkluderades i ''Teaterbåten'' 1927 hade texten reviderats lätt av [[Oscar Hammerstein]]. Urpremiärens programblad krediterar Wodehouses insats, men sångtexten har alltsedan dess vanligen betraktats som Hammersteins trots att denne vinnlade sig om att påtala missuppfattningen.<ref>{{bokref |efternamn=Hischak |förnamn=Thomas S. |titel=The Jerome Kern Encyclopedia |språk=engelska |isbn=9780810891685 |url=https://books.google.se/books?id=1CjUndpIBNoC |sid=12 |hämtdatum=11 november 2018}}</ref>

===Hollywood===
P.G. Wodehouse arbetade som manusförfattare i Hollywood i två omgångar på 1930-talet. Första gången 1930–1931 och därefter 1936–1937.<ref>{{Harvnb|Taves|2006|p=6}}</ref> Wodehouses inkomster var relativt opåverkade av [[Wall Street-kraschen]] 1929, men hans hustru hade gjort stora aktieförluster, och det var hon som förhandlade fram ett avtal med [[Metro-Goldwyn-Mayer]] om en veckolön på 2&nbsp;000 dollar för Wodehouses tjänster.<ref>{{Harvnb|Taves|2006|pp=24, 26}}</ref> Det var aldrig tänkt att Wodehouse skulle skriva kompletta filmmanus från grunden. Vid den här tiden engagerade de stora filmbolagen välkända författare i viss mån i marknadsföringssyfte, men framförallt för att de skulle sättas att fila på enskilda scener, eller bidra med dialog – mera sällan återspeglat i filmernas [[eftertext]]er. Den enda film från den första Hollywoodsejouren som kan sägas präglas av typiska kännetecken för Wodehouses stil är [[Harry Beaumont]]s ''Those Three French Girls'' från 1930, där han krediterades för dialogen.<ref>{{Harvnb|Taves|2006|pp=29–32}}</ref>

Till sin förvåning inbjöds Wodehouse på nytt till Hollywood och MGM 1936,<ref>{{Harvnb|Taves|2006|p=86}}</ref> trots att han under den tidigare vändan i en uppmärksammad tidningsintervju uttryckt stark kritik mot studiosystemet,<ref>{{Harvnb|Taves|2006|p=43}}</ref> samt använt erfarenheterna som bas för ett antal satiriska noveller som framställer Hollywoods filmmoguler på ett föga smickrande sätt.<ref>{{Harvnb|Taves|2006|p=47}}</ref>{{anm|Samlade i ''Blandings Castle and Elsewhere''. Fyra av dem finns på svenska i ''I sällskap med Wodehouse''.}} Under den halvårslånga kontraktstiden arbetade han huvudsakligen på filmen ''Rosalie'', som baserades på [[George Gershwin]]s musikal med samma namn, men som efter en segsliten och komplicerad tillkomstperiod så småningom resulterade i en filmmusikal med ny musik av [[Cole Porter]].<ref>{{Harvnb|Day|2004|p=400–401}}</ref> När MGM valde att inte förnya kontraktet efter sex månader fick Wodehouse chansen att på filmbolaget [[RKO]]:s förfrågan skriva manuset till filmen ''A Damsel in Distress'' (''[[En flicka i knipa]]'') baserat på hans egen roman.<ref>{{Harvnb|Taves|2006|p=88}}</ref> Filmen blev ingen framgång; den blev den första av [[Fred Astaire]]s filmer att gå med förlust.<ref>{{Harvnb|Taves|2006|p=94}}</ref>

=== Anklagelser om nazipropaganda ===
Ethel och P.G. Wodehouse bodde växelvis i England och USA, men de tillbringade även stora delar av sina liv i Frankrike. I andra världskrigets inledning blev de båda kvar för länge på egendomen i [[Le Touquet-Paris-Plage|Le Touquet]] för att hinna undkomma tyskarnas avancemang,<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|pp=294–295}}</ref> och 1940 internerades Wodehouse i ett fångläger i Tost (Toszek) i [[Övre Schlesien]].<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=296}}</ref>{{anm|Wodehouse färdigställde romanen ''Money in the Bank'' under interneringstiden.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=314}}</ref>}} Han frigavs i juni 1941, några månader före sin 60-årsdag, en ålder vid vilken internerade utländska medborgare normalt frisläpptes.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=304}}</ref> Tyskarna hade utformat en strategi för hur man skulle kunna dra fördel av hans popularitet i propagandasyfte. Wodehouse övertalades att medverka i tysk radio i sändningar riktade till USA som då fortfarande var neutralt.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|pp=302ff}}</ref> De sammanlagt fem kåserier, som med humor berättade om tillvaron i ett fångläger, var från Wodehouses sida menade som [[Stridsmoral|moralhöjande]] och som ett tack till beundrare i USA som sänt honom brev och presenter under fångenskapen. [[Tysklands utrikesministerium|Tyska utrikesministeriet]] å sin sida räknade med att vinna välvilja hos amerikanerna, som man hoppades skulle förbli neutrala.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=303}}</ref> Ingenting i själva innehållet var anmärkningsvärt, men enbart det faktum att utsändningarna gjordes i samarbete med fienden innebar att Wodehouse misstänkliggjordes i de [[De allierade under andra världskriget|allierades]] ögon, och när kåserierna på [[propagandaministeriet]]s initiativ återutsändes över Storbritannien en månad senare väckte det stort uppseende i brittisk press och i [[Storbritanniens parlament|parlamentet]]. I Storbritannien kom sändningarna på många håll att betraktas som [[kollaboratör|medlöperi]], kanske till och med [[landsförräderi]],<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=307}}</ref> och han jämfördes med den ökände [[Lord Haw-Haw]].<ref>{{tidningsref|url=https://www.theguardian.com/uk/2007/jun/03/books.booksnews |rubrik=Letter reveals Wodehouse's wounds over Nazi broadcasts |tidning=The Guardian |datum=3 juni 2007 |hämtdatum=9 december 2017 }}</ref> Paret Wodehouse bodde i Paris under krigets återstod. Där övervakades de, efter befrielsen i augusti 1944, av [[MI6]].<ref name="holmes392">{{bokref|författare=Holmes, Colin |titel=Searching for Lord Haw-Haw: The Political Lives of William Joyce |sid=392,399 |url=https://books.google.se/books?id=sGvADAAAQBAJ |isbn=9781317408352}}</ref>{{anm|En ung [[Malcolm Muggeridge]] fick uppdraget. Övervakningen hade mer karaktär av umgänge; Wodehouse och Muggeridge blev mycket goda vänner.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=347}}</ref>}} Under denna påtvingade Parisvistelse avled deras dotter Leonora hemma i England. Hon förblödde efter en rutinoperation när komplikationer tillstötte under ett bombanfall, och hon inte kunde få kontakt med sköterskor för att få hjälp.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=338}}</ref> Efter kriget kände sig Wodehouse ovälkommen i sitt hemland; han flyttade då permanent till [[Remsenburg, New York|Remsenburg]] på [[Long Island]] i USA, där han bodde kvar till sin död.<ref>{{webbref |url=http://www.pgwodehousesociety.org.uk/controversy.html |utgivare=The P G Wodehouse Society (UK) |titel=Information Sheet on the Wartime Controversy |hämtdatum=3 december 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180501143715/http://www.pgwodehousesociety.org.uk/controversy.html |arkivdatum=1 maj 2018 }}</ref><ref>{{webbref|url=http://www.pgwodehousebooks.com/war.htm |utgivare=[[Times Literary Supplement]] och PGWodehusebooks.com |författare=Sproat, Iain |författarlänk=Iain Sproat |titel= PG Wodehouse : The Wartime Period |hämtdatum=3 december 2017 }}</ref> Han blev amerikansk medborgare 1955.<ref>{{Harvnb|Cawthorne|2013|p=38}}</ref>
[[Fil:P.G. Wodehouse, 1930.jpg|miniatyr|Wodehouse år [[1930]]]]

=== Ridderskap och övriga hedersbetygelser===
Bara några veckor före sin död dubbades Wodehouse till [[Brittiska Imperieorden|kommendör av 1 klass av Brittiska Imperieorden]] och erhöll rätten att tituleras ''[[Sir (titel)|sir]]''. Hade det inte varit för hans misstag under kriget skulle han förmodligen erhållit den utmärkelsen långt tidigare.<ref name="holmes392" /> I september 2019 avtäcktes en minnessten över Wodehouse i [[Westminster Abbey]].<ref>{{webbref|url=https://www.westminster-abbey.org/abbey-news/pg-wodehouse |titel=Westminster Abbey Honours P G Wodehouse |utgivare= Westminster Abbey |hämtdatum=29 september 2019}}</ref> [[Asteroid]]en [[4608 Wodehouse]] är uppkallad efter honom.<ref>{{webbref |url=https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4608 |titel=Minor Planet Center 4608 Wodehouse |utgivare=Minor Planet Center |språk=engelska |hämtdatum=20230902}}</ref>

== Författarskap ==
P.G. Wodehouse gav ut sin första bok 1902, pojkboken ''I knipa'', en typ av berättelse han redan skrivit några för collegetidningen vid Dulwich.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=38}}</ref> Hans första bok att räknas till humorgenren blev ''Kärlek i hönsgården'' från 1906 som introducerade S.F. Ukridge, modellerad efter Wodehouses vän Herbert Westbrook.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=53}}</ref> Wodehouse blev under sin dryga 70 år långa författarkarriär publicerad i hela världen. Den tidigast kända översättningen av en Wodehouseroman är [[Hanny Flygare]]s översättning till svenska av ''Piccadilly Jim'' från 1920, och redan 1912 publicerades novellen "Ruth i landsflykt" i [[Allers|Allers Familj-Journal]].<ref>{{webbref|url=http://wodehouseforskning.weebly.com/uploads/2/5/4/2/25425413/pgw_conquers_sweden.pdf |format=pdf |författare=Malmberg, Bengt |utgivare=The P. G. Wodehouse Society UK (''Wooster Sauce'') |titel=P. G. Wodehouse Conquers Sweden |år=2013 |hämtdatum=20 oktober 2017 }}</ref> 

Wodehouse är främst förknippad med sina sorglösa och humoristiska romaner och noveller om brittisk och i viss utsträckning amerikansk medel- och överklass under 1900-talets första decennier. Böckerna utmärks av en torr brittisk humor, med distans till historien med en typisk brittisk självironi – kanske tydligast i böckerna om Jeeves och Wooster, där aristokraterna ofta är naiva och bortkomna medan tjänstefolket är intelligenta och världsvana, men ändå inte ifrågasätter tingens ordning. Intrigerna är skenbart enkla men har ett komplext nät av underintriger.<ref>{{tidningsref|tidning=The Guardian |url=https://www.theguardian.com/books/booksblog/2014/may/07/pg-wodehouse-creative-writing-leave-it-to-psmith-reading-group |rubrik=PG Wodehouse's creative writing lessons |datum=7 maj 2014 |författare=Jordison, S. |hämtdatum=19 september 2018 }}</ref>  

=== Språk ===
Wodehouses stil kännetecknas av en ypperlig språkbehandling,<ref>{{tidskriftsref |url=http://www.oxfordtoday.ox.ac.uk/features/wodehouse-and-english-language |tidskrift=Oxford Today |issn=0954-1306 |rubrik=Wodehouse and the English language |författare=McCrum, Robert |år=2011 |hämtdatum=20 oktober 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150617125009/http://www.oxfordtoday.ox.ac.uk/features/wodehouse-and-english-language |arkivdatum=17 juni 2015 }}</ref><ref>{{webbref|url=https://wodehouseforskning.weebly.com/uploads/2/5/4/2/25425413/roligheter_av_hammar_7_mars_2017.pdf |format=pdf |titel=Birgitta Hammars genialiska tolkningar av Wodehouse; en exempelsamling med svenska formuleringar av Birgitta Hammar |författare=Prenkert, Tomas |år=2017 }}</ref> roande liknelser och välfunna beskrivningar av personer och situationer. Han citerar gärna de stora poeterna och refererar till mytologi, filosofi och [[Bibeln]]. Vanliga inslag i Wodehouses språk är okonventionella förkortningar<ref>{{tidningsref|tidning=The Guardian |författare=Ratcliffe, S. |url=https://www.theguardian.com/books/2011/nov/04/pg-wodehouse-life-in-letters |rubrik=PG Wodehouse: a life in letters |datum=2011 |hämtdatum=18 juli 2022 }}</ref>{{anm|[[Rudyard Kipling]]s aforism i Berties mun ur ''[[All right, Jeeves!|Right Ho, Jeeves]]'' tyckte översättaren [[Birgitta Hammar]] blev för knepig för svenska läsare, så hon utelämnade den helt enkelt: "Old Pop Kipling never said a truer word than when he made that crack about the f. of the s. being more d. than the m."}} och stilgrepp som förskjutna epitet:<ref>{{webbref|url=https://www.vernaculardiscourse.com/transferred-epithet.html |titel=Figures of Play & Mischief |hämtdatum=1 maj 2019 }}</ref><ref>{{tidskriftsref|författare=Hall, Robert A. |rubrik=The Transferred Epithet in P. G. Wodehouse |tidskrift=Linguistic Inquiry |volym=4 |nummer=1 |år=1973 |sid=92–94. |url=https://www.jstor.org/stable/4177754}}</ref>
{{Bquote|"Han avtäckte de aromatiskt doftande äggen och den lika aromatiskt doftande sk-n, och jag spetsade en dyster munfull på gaffeln."<br>
"''He uncovered the fragrant eggs and b., and I pronged a moody forkful.''"|||[[Den oumbärlige Jeeves|Jeeves och Yttersta domen]]}}

[[personifikation]]:<ref>{{webbref|url=https://www.vernaculardiscourse.com/personification.html |titel=Figures of Similarity & Difference |hämtdatum=1 maj 2019}}</ref>
{{Bquote|"Och nu började huset tömma sig på invånare."<br>"''And presently the house began to discharge its occupants.''"|||[[Alla tiders Wodehouse|Mordreds eldiga frieri]]}}

och besläktade konstruktioner, som det genomgående greppet i historierna om mr Mulliner att låta gästerna i baren på värdshuset Metarens Hvila representeras av vad de har i glasen:<ref>{{webbref|url=https://learningandcreativity.com/wodehouse-wizard-words/ |utgivare=Learning & Creativity |titel=Wodehouse: The Wizard Of Words |hämtdatum=12 juni 2021}}</ref>
{{Bquote|"Vid min entré den här kvällen fann jag honom i full färd med att medla mellan en ilsken lemonsquash och ett sammanbitet glas fatöl som hade kommit ihop sig i hörnet borta vid fönstret."<br>"''To-night, as I entered the room, I found him in the act of intervening between a flushed Lemon Squash and a scowling Tankard of Ale who had fallen foul of one another in the corner by the window.''"|||[[Mr Mulliner har ordet|Mannen som slutade röka]]}}

samt – inte minst – halsbrytande liknelser som gränsar till det absurda:<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|pp=5–6}}</ref>
{{Bquote|"Honoria är en av dessa robusta, kraftfulla flickor med muskler som en lätt tungviktare och ett skratt som en kavalleriskvadron i galopp över en bleckbro."<br>"''Honoria, you see, is one of those robust, dynamic girls with the muscles of a welterweight and a laugh like a squadron of cavalry charging over a tin bridge.''"|||[[Jeeves klarar skivan|Den säregna historien om gamle Biffen]]}}

I 1998 års upplaga av [[Oxford English Dictionary]] refereras över 1&nbsp;600 citat av Wodehouse, överträffat endast av [[Shakespeare]].<ref>{{webbref |url=https://www.westminster-abbey.org/media/12687/pg-wodehouse-memorial-service.pdf |titel=Programblad vid avtäckning av minnessten i Westminster Abbey |sid=2 |hämtdatum=17 oktober 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20191017164414/https://www.westminster-abbey.org/media/12687/pg-wodehouse-memorial-service.pdf |arkivdatum=17 oktober 2019 }}</ref>

=== Persongalleri och miljöer ===
Ett vanligt tema i Wodehouses böcker är den medellöse, något excentriske unge mannen, som av egen kraft, med hjälp av sin egen uppfinningsrikedom, entusiasm och påhittighet löser ett brydsamt problem och kommer på grön kvist. Han får sina drömmars flicka och finner ekonomiska medel att försörja henne till slut. Denna karaktärstyp exemplifieras av Jerry West i ''Flickan i blått'', Ronald Eustace Psmith i ''Psmith ordnar saken'', Bill Hollister i ''Rävspel'', Joss Weatherby i ''Ferm expedition'' och Sam Shotter i ''Sam hos tidningskungen''. 

Wodehouse skrev elva romaner och ett flertal noveller om den lätt förvirrade unge aristokraten [[Bertie Wooster]] och hans intelligente och världsvane betjänt [[Reginald Jeeves|Jeeves]], som gärna citerar skalder som [[Shakespeare]] eller [[Alfred Tennyson|Tennyson]].<ref>{{Harvnb|Cawthorne|2013|p=170}}</ref> Berties respektingivande faster Agatha Gregson baserade Wodehouse på sin egen moster Mary Deane.<ref>{{Harvnb|Ratcliffe|2011|p=478}}</ref> I historierna är det vanligtvis någon av Berties kamrater som hamnar i trångmål – han är olyckligt kär eller har ont om pengar – och en kreativ lösning måste fram. Betjänten Jeeves får hitta lösningen, medan berättaren Bertie ofta själv råkar hamna i klämma på vägen. Detta klassiska par i brittisk litteratur gjorde sitt första framträdande i novellen "Extricating Young Gussie" publicerad i novellsamlingen ''The Man With Two Left Feet'' från 1917,{{anm|Ursprungligen i ''[[Saturday Evening Post]]'' 18 september 1915.<ref>{{webbref|url=http://www.madameulalie.org/tmordue/pgwnotes.html |titel=Wodehouse's Books A Detailed Bibliography, with Notes |utgivare=MadamEulalie.org |hämtdatum=14 december 2017 }}</ref>}} och sitt sista i romanen ''Fastrar är inga gentlemän'' från 1974.{{anm|Ett par författare har givits möjligheten att axla Wodehouses fallna mantel med nya Jeeves och Wooster-historier: [[Ben Schott]] med ''Jeeves and the King of Clubs'' från 2018 och [[Sebastian Faulks]] med ''Jeeves and the Wedding Bells'' från 2013.}}

En annan välbekant figur påträffas i böckerna om slottet Blandings. Den monokelprydde, levnadsglade Galahad Threepwood, yngre bror till den sympatiske och vimsige slottsherren [[Lord Emsworth]], förekommer bland annat i romanerna ''Blixt och dunder'', ''Åska i luften'', ''[[Fullmåne (roman)|Fullmåne]]'' och ''Svinhugg går igen''. Galahad är en gentleman; belevad, snillrik och väldigt påhittig; en munter och uppfinningsrik person som med liv och lust kastar sig in i diverse intriger för att hitta okonventionella lösningar till olika problem som uppstår i hans omgivning. Blandingssviten rymmer tio romaner och nio noveller. Dessutom finns ''Sunset at Blandings'', som var det sista Wodehouse arbetade på. Några år efter hans död gavs romanen ut med kommentarer och fotnoter av [[Richard Usborne]].

Många av Wodehouses böcker utspelar sig på vackra lantegendomar, andra i flotta våningar och exklusiva klubbar i London och New York. Ibland tilldrar sig handlingen i den fiktiva Londonförstaden Valley Fields, som Wodehouse baserade på [[Dulwich]] där han tillbringade sin skoltid.<ref>{{tidskriftsref|tidskrift=Jeeves |issn=0284-4532 |url=https://wodehouseforskning.weebly.com/uploads/2/5/4/2/25425413/valley_fields_bjrn_b.pdf |rubrik=Valley Fields, förstädernas förstad |författare=Bergström, Björn |år=2013 }}</ref>

== Utgivet på svenska ==
{{Huvudartikel|P.G. Wodehouses bibliografi}}
{{spaltstart}}
*{{LÅ|1920}} – Piccadilly-Jim/ Piccadilly Jim (1917)[[#ö|<sup>[i]</sup>]]
*{{LÅ|1921}} – En flicka i trångmål/ A Damsel in Distress (1919)[[#ö|<sup>[k]</sup>]]
*{{LÅ|1921}} – Rörliga pengar/ Uneasy Money (1916)[[#ö|<sup>[t]</sup>]]
*{{LÅ|1922}} – Psmith som journalist/ Psmith Journalist (1915)[[#ö|<sup>[m]</sup>]]
*{{LÅ|1922}} – Vännen Archies missöden/ Indiscretions of Archie[[#ö|<sup>[e]</sup>]] 
*{{LÅ|1923}} – Dick Underhills fästmö/ Jill the Reckless (1921)[[#ö|<sup>[e]</sup>]] 
*{{LÅ|1925}} – Den okända som han älskade/ A Gentleman of Leisure (1910)[[#ö|<sup>[t]</sup>]] 
*{{LÅ|1931}} – [[Den oförliknelige Jeeves]] / The Inimitable Jeeves (1923)[[#ö|<sup>[g]</sup>]]
*{{LÅ|1931}} – Lord Emsworths misstag/ Something Fresh (1915)[[#ö|<sup>[o]</sup>]] 
*{{LÅ|1933}} – Billie och hennes friare/ The Girl on the Boat (1922)[[#ö|<sup>[g]</sup>]] 
*{{LÅ|1934}} – Hett om öronen/ Hot Water (1932)[[#ö|<sup>[f]</sup>]] 
*{{LÅ|1934}} – Psmith ordnar saken/ Leave it to Psmith (1923)[[#ö|<sup>[b]</sup>]]
*{{LÅ|1935}} – [[Blixt och dunder (roman)|Blixt och dunder]]/ Summer Lightning (1929)[[#ö|<sup>[b]</sup>]] 
*{{LÅ|1935}} – Pengar till skänks/ Money for Nothing (1928)[[#ö|<sup>[f]</sup>]]
*{{LÅ|1935}} – Sam hos tidningskungen/ Sam the Sudden (1925)[[#ö|<sup>[f]</sup>]] 
*{{LÅ|1936}} – Fina papper/ Big Money (1931)[[#ö|<sup>[f]</sup>]] 
*{{LÅ|1936}} – Kärlek i hönsgården/ Love Among the Chickens (1906)[[#ö|<sup>[t]</sup>]]
*{{LÅ|1936}} – [[Tack, Jeeves!]]/ Thank You, Jeeves! (1934)[[#ö|<sup>[b]</sup>]] 
*{{LÅ|1936}} – Åska i luften/ Heavy Weather (1933)[[#ö|<sup>[b]</sup>]]
*{{LÅ|1937}} – Bill Erövraren/ Bill the Conqueror (1924)[[#ö|<sup>[b]</sup>]] 
*{{LÅ|1937}} – En blyg ung man/ The Small Bachelor (1927)[[#ö|<sup>[h]</sup>]] 
*{{LÅ|1937}} – I knipa/ The Pothunters (1902)[[#ö|<sup>[d]</sup>]] 
*{{LÅ|1937}} – [[Jeeves klarar skivan]]/ Carry On, Jeeves (1925)[[#ö|<sup>[b]</sup>]] 
*{{LÅ|1937}} – Lagets kapten/ A Prefect's Uncle (1903)[[#ö|<sup>[d]</sup>]] 
*{{LÅ|1938}} – Rörliga pengar/ Uneasy Money (1917)[[#ö|<sup>[d]</sup>]]
*{{LÅ|1938}} – Sommarpippi/ Summer Moonshine (1938)[[#ö|<sup>[h]</sup>]] 
*{{LÅ|1939}} – [[Som det anstår en Wooster]]/ The Code of the Woosters (1938)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1939}} – Den vita fjädern / The White Feather (1907)[[#ö|<sup>[p]</sup>]] 
*{{LÅ|1940}} – [[Farbror Fred på vårhumör]]/ Uncle Fred in the Springtime (1939)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1941}} – Luft i luckan/ Mike (1909)[[#ö|<sup>[c]</sup>]] 
*{{LÅ|1941}} – Nära ögat/ The Luck of the Bodkins (1935)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1942}} – Ferm expedition/ Quick Service (1940)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1942}} – Odågorna/ The Head of Kay's (1905)[[#ö|<sup>[c]</sup>]] 
*{{LÅ|1942}} – Pengar på banken/ Money in the Bank (1942)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1943}} – [[All right, Jeeves!]]/ Right Ho, Jeeves (1934)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1944}} – Guldklimpen/ The Little Nugget (1913)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1945}} – Får jag föreställa mr Mulliner?/ Meet Mr Mulliner (1927)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1946}} – Mr Mulliner har ordet/ Mr Mulliner Speaking (1929)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1947}} – [[Bravo, Jeeves!]]/ Joy in the Morning (1946)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1948}} – [[Fullmåne (roman)|Fullmåne]]/ Full Moon (1947)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1949}} – Vårkänslor/ Spring Fever (1948)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1950}} – [[Alla tiders Wodehouse]] (flera böcker)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]  
{{spaltbryt}}
*{{LÅ|1950}} – Farbror Dynamit/ Uncle Dynamite (1948)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1951}} – Kaka söker maka/ The Mating Season (1949)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1952}} – Kvällar med mr Mulliner/ Mulliner Nights (1933)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1953}} – Svinhugg går igen/ Pigs Have Wings (1952)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1954}} – [[Ring på Jeeves!]]/ Ring for Jeeves (1953)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1955}} – [[Jeeves och feodalandan]]/ Jeeves and the Feudal Spirit (1954)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1956}} – [[Fransysk visit]]/ French Leave (1956)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1957}} – [[Den oumbärlige Jeeves]] (flera böcker)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]  
*{{LÅ|1957}} – [[Rävspel (roman)|Rävspel]]/ Something Fishy (1957)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1958}} – Skrattgas/ Laughing Gas (1936)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1958}} – [[Cocktaildags]]/ Cocktail Time (1958)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1960}} – [[Den oefterhärmlige Jeeves]]/ The Inimitable Jeeves (1923)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1960}} – [[Sängfösare (novellsamling)|Sängfösare]]/ A Few Quick Ones (1959)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1961}} – [[När Jeeves är borta]]/ Jeeves in the Offing (1960)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1962}} – [[Sköna juveler (roman)|Sköna juveler]]/ Ice in the Bedroom (1961)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1963}} – Alltid till er tjänst/ Service with a Smile (1934)[[#ö|<sup>[a, u]</sup>]]
*{{LÅ|1964}} – [[Upp med hakan, Jeeves]]/ Stiff Upper Lip, Jeeves (1963)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1965}} – Infrusna tillgångar/ Frozen Assets (1964)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1965}} – Piccadilly-Jim/ Piccadilly Jim (1918)[[#ö|<sup>[r]</sup>]] 
*{{LÅ|1966}} – [[Galahad på Blandings]]/ Galahad at Blandings (1965)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1967}} – Ett upp för Cuthbert/ The Clicking of Cuthbert (1922)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1968}} – Sammelsurium/ Company for Henry (1967)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1969}} – Brukar betjänter begå bankrån?/ Do Butlers Burgle Banks? (1968)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1970}} – En pelikan på Blandings/ A Pelican at Blandings (1969)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1971}} – Flickan i blått/ The Girl in Blue (1970)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1972}} – [[Underbart, Jeeves!]]/ Much Obliged, Jeeves (1971)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1973}} – Smycken, tycken och Monty Bodkin/ Pearls , Girls and Monty Bodkin (1972)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]  
*{{LÅ|1974}} – Inbitna ungkarlar/ Bachelors Anonymous (1973)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1975}} – [[Fastrar är inga gentlemän]]/Aunts Aren't Gentlemen (1974)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]
*{{LÅ|1976}} – Oss golfare emellan/ The Heart of a Goof (1926)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1977}} – Lita på Bill/ The Old Reliable (1950)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1978}} – Det våras på Blandings/ Something Fresh (1915)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1979}} – Flicka i fara/ A Damsel in Distress (1919)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1981}} – Wodehouse om Wodehouse/ Over Seventy (1956) och lite ur Performing Flea (1953)[[#ö|<sup>[a]</sup>]]  
*{{LÅ|1987}} – Golfhistorier/ The Clicking of Cuthbert (1922)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1991}} – Mera golf!/ Delar av The Golf Omnibus (1973)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|1996}} – De bästa golfhistorierna/ Delar av The Golf Omnibus (1973)[[#ö|<sup>[a]</sup>]] 
*{{LÅ|2010}} – Drönarhistorier/ Young Men in Spats (1936)[[#ö|<sup>[t]</sup>]] 
*{{LÅ|2011}} – Bland lorder och drönare (noveller från svenska tidskrifter 1926–1971)[[#ö|<sup>[t]</sup>]]
*{{LÅ|2013}} – Döden på Excelsior (tidskriftsnoveller)[[#ö|<sup>[s]</sup>]]
*{{LÅ|2015}} – I sällskap med Wodehouse (flera böcker och tidskrifter)[[#ö|<sup>[t]</sup>]]
{{spaltslut}}
{{ankare|ö}}
{| style="font-size:80%; text-align:left" 
|colspan="3"|'''[[Översättare]]:'''||style="text-align:right"|[[#Utgivet på svenska|⇑'''Upp'''⇑]]
|-
|[a]||[[Birgitta Hammar]]||[b]||[[Vilgot Hammarling]]
|-
|[c]||[[Gösta Högelin]]||[d]||[[Emil Langlet (journalist)|Emil Langlet]]
|-
|[e]||[[Harald Johnsson (författare)|Harald Johnsson]]||[f]||[[Stig Facht]]
|-
|[g]||[[Kerstin Wimnell]]||[h]||[[Martin Loya]]
|-
|[i]||[[Hanny Flygare]]||[k]||[[Ulla Rudebeck]]
|-
|[m]||[[Ernst Lundquist]]||[o]||[[Elsa Jonason]]
|-
|[p]||[[Axel Essén]]||[r]||[[Helge Åkerhielm]]
|-
|[s]||[[Bengt Malmberg]]||[t]||okänd / flera olika
|-
|[u]||[[Mons Mossner]]||style="text-align:right" colspan="3"|[http://wodehouse.se/2016/wp-content/uploads/2017/09/345t_WS_3_sept_2017_uppdaterad.pdf källa]
|}

== Filmatiseringar i urval ==
*{{F4|1919|Piccadilly Jim}}, första filmatiseringen av romanen från 1917. Den filmades även 1936 och 2005.
*{{F|1923|Amatörtjuven}}, baserad på ''A Gentleman of Leisure''; en nyinspelning av stumfilmen från 1915.
*{{F|1926|Der goldene Schmetterling}} (''The Golden Butterfly''), en tidig film av [[Michael Curtiz]]. Bygger på en historia ur novellsamlingen ''The Man with Two Left Feet'', men har omtolkats till ett tragiskt drama istället för en lättsam fars.
*{{F|1937|En flicka i knipa}}, amerikansk musikalfilm baserad på ''A Damsel in Distress''.
*{{F2|1938|Blixt och dunder}}, svensk film baserad på ''Summer Lightning''.
*{{F|1945|Gomorron Bill!}}, svensk film baserad på Wodehouses pjäs ''Good Morning Bill'' (i [[kortroman]]form med titeln "Doctor Sally"), i sin tur baserad på en ungersk pjäs.
*{{F|1956|Dans ombord}}, filmatisering av musikalen ''[[Anything Goes]]'' som Wodehouse medskapade. Liksom filmen från 1936 skiljer den sig avsevärt från scenoriginalet.

== Referenser ==
{{anmärkningslista}}
----
<references />
== Källor ==
*{{bokref|url=https://books.google.se/books?id=5cSkSB13ZQcC |titel=Encyclopedia of British Humorists: Geoffrey Chaucer to John Cleese, Volume 2 |serie=Garland reference library of the humanities. |redaktör=Gale, S.H. |författare=McLure, Victoria E. |sid=1217-1227 |år=1996 |utgivare=Garland |utgivningsort=New York |språk=eng |libris=8200153 }}
*{{bokref|url=https://books.google.se/books?id=RHOeBAAAQBAJ&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false |titel=A Brief Guide to Jeeves and Wooster – P. G. Wodehouse's best-loved characters |författare=Cawthorne, Nigel |år=2013 |isbn=9781780338248 |ref=CITEREFCawthorne2013 }}
*{{bokref |efternamn=Ratcliffe |förnamn=Sophie |medförfattare=Wodehouse, P.G.  |titel=P.G. Wodehouse: a life in letters |år=2011 |utgivare=Hutchinson |utgivningsort=London |isbn=978-0-09-179634-1 |libris=12633694 |ref=CITEREFRatcliffe2011 }}
*{{bokref |efternamn=Jasen |förnamn=David A. |titel=The theatre of P.G. Wodehouse |år=1979 |utgivare=Batsford |utgivningsort=London |isbn=0-7134-1584-3 |libris=5492323 |ref=CITEREFJasen1979}}
*{{bokref |efternamn=Taves |förnamn=Brian |titel=P.G. Wodehouse and Hollywood: screenwriting, satires, and adaptations |år=2006 |utgivare=McFarland & Co. |isbn=0-7864-2288-2 |libris=10371717 |ref=CITEREFTaves2006}}
*{{bokref|redaktör=Ring, T.; Day, B. |titel=P. G. Wodehouse in His Own Words |isbn=978-1-59020-865-6 |år=2012 |utgivare=The Overlook Press |ref=CITEREFRingDay2012}}
*{{bokref|efternamn=Wodehouse |förnamn=P.G. |titel=The Complete Lyrics of P.G. Wodehouse |redaktör=Day, Barry |år=2004 |utgivare=Scarecrow Press |isbn=9780810849945 |ref=CITEREFDay2004}}

== Vidare läsning ==
*[https://uploads.staticjw.com/wo/wodehousebibliografier/wodehousebiografier-24-april-2018.pdf Litteraturlista sammanställd av Bengt Malmberg] ''(pdf)''

== Externa länkar ==
* {{wikisource|en:Author:Pelham Grenville Wodehouse}}
* {{wikiquote}}
*{{Libris namn|Wodehouse|P.G.|år=1881-1975|auth=201056}}

{{P.G. Wodehouse}}

{{Auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Wodehouse, P.G.}}
[[Kategori:Engelskspråkiga författare]]
[[Kategori:Engelska författare]]
[[Kategori:Brittiska librettister]]
[[Kategori:Brittiska författare under 1900-talet]]
[[Kategori:Humorister]]
[[Kategori:Personer från Guildford]]
[[Kategori:Födda 1881]]
[[Kategori:Avlidna 1975]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Alumner från Oxfords universitet]]