Psalm

Psalmer är sånger avsedda att sjungas i gudstjänster eller vid andra religiösa riter. Psalmer förekommer inom judendom och kristendom. Ordet har sin bakgrund i grekiska (psalmos, psallō) och knyter an till att spela strängmusik. Begreppet används även för de sånger som ingår i Psaltaren i Bibeln.

Sedan reformationen har psalmer ofta getts ut i samlad form i psalmböcker. Beroende på land och kristendomsinriktning har psalmböckerna kunnat utgöra både offentligt erkända utgåvor och privata initiativ.

Historik

Psalmer sjöngs ursprungligen i synagogan under den judiska gudstjänsten och vid judarnas vallfärder till templet. De hämtades då ur Psaltaren. Den tidiga kristna kyrkan fortsatte bruket, och började så småningom även sjunga nytestamentliga texter. Bibelorden kunde parafraseras, det vill säga omformuleras lätt, för att få en bättre rytm eller på annat sätt fungera bättre i sång. Fram till reformationen var dock innehållet i princip helt hämtat ur Bibeln.

Efter reformationen började lutherskt troende fira gudstjänst och läsa Bibeln på folkspråket i stället för latin. Även psalmerna översattes till folkspråk. Samtidigt började även nydiktade andliga sånger att kallas psalmer. Bland katoliker, reformerta och anglikaner höll kristna fast vid bruket att enbart använda bibeltexterna för psalmsång längre.

Sverige

Sveriges officiella psalmböcker från 1685

Den första svenska psalmboken som kunnat spåras gavs ut 1526 och var ett häfte om åtta psalmer. Den första officiella psalmboken gavs ut på slutet av 1690-talet, under Karl XI:s regeringstid, och kom först i en textupplaga och därefter även som koralbok med noter. I psalmboken ingick bland annat psalmen Den blomstertid nu kommer, som även ingick i 1986 års psalmbok.

Efter 1695 års psalmbok har statskyrkan även godkänt 1819 års och 1937 års psalmböcker, vilka dominerat svensk kontext. Även i det svensktalande Finland har 1695 års psalmbok haft stor betydelse, då det dröjde ända till 1886 innan Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland publicerades.

Till psalmböcker inom Svenska kyrkan hör även Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Sionstoner. Dess utgåvor har inte haft status som officiell psalmbok för Sverige, men har haft betydelse tack vare att de innehållet många av psalmförfattaren Lina Sandell Bergs texter och kompositioner.

1800-tal och tidigt 1900-tal

Från det att frikyrkorna bildades på 1850-talet har ett stort antal andra psalmböcker tillkommit. Här märktes bland annat Frälsningsarméns sångbok med ett flertal utgåvor från 1882 och framåt, och som från början bestod av 44 psalmer översatta från engelska. Metodistkyrkans psalmbok (1892) introducerade verk av de brittiska bröderna Charles och John Wesley i Sverige. Inom pingströrelsen har Segertoner, som utgavs 1914 på initiativ av Lewi Pethrus, spelat en betydande roll. Svenska Missionsförbundets sångbok (1894 med flera utgåvor) utgavs med fyrstämmig körsats.

Fram till 1950-talet var utantillinlärning av psalmer en del av läroplanen för kristendomslära för svenska skolelever, och 1878 föreskrev normalplanen för undervisning i småskolor och folkskolor att ett tiotal av 37 utvalda psalmversar skulle läras in av eleverna. Även i ämnet sång användes psalmmusiken. I folkskolan var kravet något större. Under första halvan av 1900-talet var psalmen Din klara sol går åter opp ett standardiserat inslag i skolans morgonbön.

1986 års ekumeniska psalmbok

År 1986 publicerades en ekumenisk psalmbok, som består av 325 gemensamma psalmer som ett stort antal svenska trossamfund enats om. Efter den gemensamma delen följer ett varierat antal psalmer, sånger och mässpartier, som varierar starkt mellan samfund eller grupper av samfund. Därför publicerades psalmböckerna – trots den ekumeniska inledningen – under olika namn, så som Den svenska psalmboken, Psalmer och Sånger eller Segertoner. Även katolska kyrkan deltog i arbetet, och gav ut 1986 års Cecilia-psalmbok.

Kategoriindelning

Psalmer kan kategoriseras på olika sätt, till exempel beroende på var texten hämtats eller inspirerats från, tematik, användningsområde samt kyrkoåret. Begrepp som julpsalm, påskpsalm och sommarpsalm är tre exempel på det sistnämnda.

I Sverige använder Den ekumeniska psalmboken en tematisk indelning som baseras på innehåll, men också psalmernas användning under kyrkoåret och kyrkliga förrättningar. Samma indelning återanvänds i flera av de samfundsspecifika psalmböcker som anknyter till den ekumeniska psalmboken. I Den svenska psalmboken görs dock några mindre tillägg avseende kyrkoåret samt psalmer på nordiska språk. I Psalmer och sånger har frikyrkosamfundens psalmbokskommitté justerar ordvalet för ett fåtal rubriker samt kompletterar med kategorier för psaltarpsalmer och bibelvisor. Även Cecilia: katolsk psalmbok återupprepar många av den ekumeniska psalmbokens kategoriindelningar, men Katolska läronämnden har samtidigt gjort stora kompletteringar med kategorier för den heliga mässan, svenskt och latinskt kyriale, Maria, helgonen, ett flertal helgdagar, psaltarpsalmer, cantica med mera.

Psalmer kan även kategoriseras utifrån dess funktion i gudstjänstens liturgi, såsom Svenska kyrkans ingångspsalm och gradualpsalm. Inom väckelse- och frikyrkorörelserna i Sverige har läsarsånger utgjort en särskilt kategori, som utöver sitt teologiska innehåll även fungerat som en påminnelse om dessa rörelsers historia.

Se även

• Psalmbok (med lista över svenska psalmböcker)
• Lista över psalmer efter innehåll
• Psalm 1–325 i den ekumeniska psalmboken
• Psalm 326–700 i Den svenska psalmboken
• Psalm 326–784 i Psalmer och Sånger
• Psalm 326–784 i Segertoner

Externa länkar

• The Cyber Hymnal, 4000 psalmer, inklusive melodier, författarbiografier.