Per Åkerman
| Per Åkerman | |
 | |
| Född | 28 april 1826[1] Vingåker, Sverige |
|---|---|
| Död | 15 november 1876[1] (50 år) Adolf Fredriks församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Tekniska högskolan  |
| Sysselsättning | Orgelbyggare |
| Redigera Wikidata | |
Per Larsson Åkerman, född 28 april 1826 i Västra Vingåker socken, död 15 november 1876 i Stockholm, var en svensk orgelbyggare. Åkerman var grundare av företaget Åkerman & Lund Orgelbyggeri.[2][3]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Mellan 1844 och 1847 var Åkerman elev hos organisten och orgelbyggaren Johan Samuel Strand i Vingåker och 1847–1849 hos orgelbyggarna Blomqvist & Lindgren i Stockholm. Han studerade vid Teknologiska institutet i Stockholm med examen därifrån 1852. Då hade han redan två år tidigare avlagt orgelbyggarexamen vid Kungliga Musikaliska Akademien. Åren 1851–1854 var Åkerman anställd som verkmästare hos orgelbyggaren Gustaf Andersson i Stockholm. Genom ett statsstipendium kunde han 1854–1856 studera orgelbyggeri i Tyskland, Belgien och Frankrike. I Frankrike i Paris lärde han känna Aristide Cavaillé-Coll och i Belgien i Brüssel orgelbyggarfirman Merklin, Schütze & Cie. (Joseph Merklin och Friedrich Schütze). I sistnämnda företag var han även föreståndare 1856 där han ombesörjde stämningen av en orgel på 64 stämmor beställd för Domkyrkan i Murcia i Spanien. Även vann han hederspris, en guldmedalj, för en uppsatt 30-stämmig orgel vid Paris-utställningen 1857.[4]
Efter återkomsten till Sverige etablerade han med Erik Adolf Setterquist en firma i Strängnäs. Där byggde de perioden 1856–1860 bland andra en stor orgel till Strängnäs domkyrka. År 1860 grundade Åkerman sitt orgelbyggeri i Stockholm. Från 1866 med Carl Johan Lund som kompanjon, då firmanamnet ändrades till P. L. Åkerman & Lund Orgelbyggeri. Med Åkerman kom den kontinentala orgelstilen, sådan den lanserats i Belgien och Frankrike, till Sverige. Han var den förste orgelbyggaren i Sverige, som på allvar introducerade svällverket, det fristående spelbordet, barkermaskinen och systemet med magasins- och regulatorbälgar. Åkerman byggde över 100 orglar av varierande storlek till kyrkor, kapell, skolor och ordenslokaler över hela Sverige. Hans största och mest betydande arbete blev den ännu bevarade orgeln i Uppsala domkyrka (1870–1871). Välklingande mindre orglar finns bevarade bland annat i Svärta (1862), Gistad (1865), Hulterstad (1866), Katedralskolan i Uppsala (1866) och Hablingbo (1866). Av samtiden ansågs P. L. Åkerman vara Sveriges främste orgelbyggare genom tiderna.
Den 22 januari 1864 invaldes Åkerman som ledamot nr 387 av Kungliga Musikaliska Akademien.[5]
Den av Åkerman grundade orgelbyggarfirman Åkerman & Lund Orgelbyggeri existerar fortfarande och är Sveriges äldsta orgelbyggeri. Fram till 1893 fanns verkstaden på Norrmalm i Stockholm, men detta år flyttade man till en stor nybyggd fabrikslokal i Sundbyberg. Numer har orgelfirman sitt säte i Knivsta.
Orglar[redigera | redigera wikitext]
- Tillsammans med Gustaf Andersson
- Kristine kyrka, Jönköping 1852–1853.
- Bergshammars kyrka 1854.
- Tillsammans med Erik Adolf Setterqvist
- Julita kyrka 1857 (om- och tillbyggnad).
- Vintrosa kyrka 1857
- Norra Ny kyrka 1857.
- Karlskoga kyrka 1858.
- Övre Ulleruds kyrka 1858.
- Munktorps kyrka 1859.
- Helgarö kyrka 1859.
- Misterhults kyrka 1858 (renovering och ombyggnad).
- Elementarläroverket i Strängnäs 1859 (5-stämmigt orgelverk)
- Strängnäs domkyrka 1859–1860.
- Tillverkade på egen hand
- Strängnäs högre allmänna läroverk 1858 (står nu i Blacksta kyrka).
- Lösens kyrka 1860.
- Stora Kopparbergs kyrka 1861–1862.
- Lilla Malma kyrka 1861.
- Fliseryds kyrka 1861.
- Edsbro kyrka 1862.
- Glava kyrka 1862.
- Svärta kyrka 1862.
- Katarina kyrka 1863.
- Österhaninge kyrka 1863.
- Grava kyrka 1863.
- Stockholm Grubbens gärde 1863
- Västra Eds kyrka 1864.
- Åsbo kyrka 1864.
- Stockholms norra arbetsinrättning 1864.
- Stockholms norra Manillaskola 1864.
- Stockholm Kristienbergs kapell 1864.
- Stockholms barnahuskyrka 1864.
- Stockholms betlehemskyrka 1864.
- Mariestads kyrka 1864.
- Ekeby kyrka 1865
- Gistads kyrka 1865.
- Vreta klosters kyrka 1865.
- Säfsnäs kyrka 1865.
- Lövångers kyrka 1865.
- Lundby kyrka 1866.
- Jäders kyrka 1866.
- Lids kyrka 1866.
- Hulterstads kyrka 1866.
- Vånga kyrka 1866.
- Ullervads kyrka 1866.
- Tillsammans med Carl Johan Lund
- Alla Helgona kyrka, Nyköping
- Hållnäs kyrka 1867.
- Musikaliska akademien 1867.
- Hedvig Eleonora kyrka 1868.
- Multrå kyrka 1868.
- Blasieholmskyrkan 1868.
- Frimurarbarnhuset 1868.
- Ragunda kyrka 1869.
- Sandhults kyrka 1869.
- Vinnerstads kyrka 1869.
- Uppsala domkyrka 1870–1871.
- Biskopskulla kyrka 1870
- Funbo kyrka 1870.
- Örtomta kyrka 1870.
- Klinte kyrka 1870.
- Stockholms synagoga 1870.
- Stånga kyrka 1870.
- Slottskyrkan 1870.
- Tolfta kyrka 1871.
- Röks kyrka 1871.
- Norrtälje kyrka 1872.
- Söderfors kyrka 1872.
- Barva kyrka 1872.
- Sankt Nicolai kyrka, Nyköping 1873.
- Roma kyrka 1873.
- Fole kyrka 1873.
- Ersta kyrka 1873.
- S:ta Eugenia kyrka 1873.
- Söderala kyrka 1874.
- Väddö kyrka 1874.
- Dalhems kyrka 1874.
- Norrbäcks kyrka 1874.
- Grytnäs kyrka 1874.
- Sankta Tuna kyrka 1874.
- Piteå landsförsamlings kyrka 1874.
- Helgarö kyrka 1875.
- Sandsjö kyrka 1875.
- Fårö kyrka 1875 (ombyggnation och uppsättning av äldre verk).
- Rone kyrka 1875.
- Edåsa kyrka 1875.
- Västerlövsta kyrka 1876.
- Hogstads kyrka 1876.
- Svinhults kyrka 1876.
- Lannaskede-Myresjö kyrka 1876.
- Sandby kyrka 1876.
- Svenska frimurarordens stamhus, Kapitelsalen 1876.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB: Historia Arkiverad 14 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst 2012-05-29
- ^ Orgelbyggare från Vingåker, läst 2012-05-29
- ^ ”Ny orgel.”. Örebro Tidning, del av notis i 2:a kolumn. 7 november 1857. https://tidningar.kb.se/2836689/1857-11-07/edition/154090/part/1/page/2/?newspaper=%C3%96REBRO%20TIDNING&from=1857-11-07&to=1857-11-07. Läst 25 december 2022.
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771–1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akademien. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Åkerman i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
- Romantikens orgel kring sekelskiftet. Artikel som Pdf om Åkerman av Bertil Wester, ur häftet Svenskt Gudstjänstliv 1952, Häfte 1. [C. W. K. Gleerups Förlag, Lund]