Olivin

Olivin
Kategori	Mineral
Kemi	Magnesiumjärnsilikat (Mg,Fe)2SiO4
Färg	olika gröna nyanser
Streckfärg	Vit
Kristallsystem	Ortorombiska
Brott	småmussligt, sprött
Mohs	6,0-7,0
Ljusbrytning	1,654 – 1,690
Dubbelbrytning	+0,036
Spaltning	ofullständig
Densitet	3,27 – 3,37
Dispersion	0,020

Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som oftast förknippas med basiska bergarter. Det är ett av världens vanligaste mineral.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Olivin har en speciell grön färg. Beryll kan ha samma äppelgröna färg, men förväxling kan undvikas genom att en olivin aldrig kan finnas i en granit-pegmatit, där beryllen hör hemma. Mineralet består av magnesiumjärnsilikat med betydligt mera magnesium än järn. Mineralets färg blir mörkare med ökande järnhalt.^[1]

Olivin kommer till användning som formsand vid stålgjutning eller som råämne till eldfast tegel.

Olivin reagerar med koldioxid, vilket gör att det finns forskare som menar att det skulle kunna användas för att motverka växthuseffekten^[2]. Det skulle då exempelvis kunna användas på tak.

Miljö[redigera | redigera wikitext]

Vegetationen på olivinrik mark är magrare och ofta mycket speciell. I Åheimtrakten^[3]i Norge ser man på avstånd var olivinen har kommit till ytan.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Olivin är det geologiska namnet på stenen, ädelstensnamnet är peridot. Den kallas även krysolit (från grekiskan och betyder guldsten). Dock har även andra stenar än olivin blivit kallade för krysolit förr.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Olivin ingår i djupbergarterna och det anses att den övre delen av jordmanteln bildas av olivinrika eller andra liknande bergarter. Den kommer upp till ytan antingen genom vulkanism eller under bergskedjeveckning. Därför finns olivin på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna och vid basaltvulkaner som till exempel i Skåne.

Olivin påträffas i basalt, diabas, hyperit och gabbro.^[1]