Polyglottsångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Polyglottsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Melodious warbler (Hippolais polyglotta), Le Petit Loc'h, Guidel, Brittany, France (19972894766).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeornithes
InfraklassNeognata fåglar
Neognathae
ÖverordningNeoaves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljRörsångare
Acrocephalidae se text
SläkteHippolais
ArtPolyglottsångare
H. polyglotta
Vetenskapligt namn
§ Hippolais polyglotta
AuktorVieillot, 1817
Hitta fler artiklar om fåglar med

Polyglottsångare[2] (Hippolais polyglotta) är en övervägande sydvästeuropeisk fågel inom familjen rörsångare (Acrocephalidae).[3] Fågeln uppträder sällsynt norr om utbredningsområdet, med bland annat fyra fynd i Sverige. Den är nära släkt med den östligare och nordligare härmsångaren. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Polyglottsångaren är en medelstor sångare (12–13,5 cm) och mycket lik sin öst- och nordeuropeiska motsvarighet härmsångaren med sitt relativt stora huvud, ofta resta hjässfjädrar, bredbasiga näbb, ganska korta tvärt avskurna stjärt, grönaktiga ovansida och ljusgula undersida. Den skiljer sig från härmsångaren genom att ha ett lite näpnare uttryck med rundare huvud och kortare näbb. Vingen är tydligt kortare och mer enfärgad och färgen på ryggen snarare brungrön än grågrön.[4]

Melodious Warbler (Hippolais polyglotta), Le Petit Loc'h, Guidel, Brittany, France (19958749471).jpg

Sången liknar härmsångarens men är pladdrigare, snabbare och mindre varierad, vanligtvis utan härmsångarens härmtoner. Bland lätena hörs olika smackande läten som "tett", "tre-te-te-ty" eller utdragna "te-te-te-te-te-..." men även tjattrande "tr'r'r'r'r'r'rt".[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Polyglottsångaren häckar i nordvästra Afrika samt sydvästra Europa från Frankrike och Iberiska halvön till södra Belgien, sydvästra Tyskland, Schweiz, Italien, Slovenien och västra Kroatien.[5] Vintertid flyttar den till Västafrika söder om Sahara.[5]

Polyglottsångare fotograferad i Guidel i franska Bretagne.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är polyglottsångaren en mycket sällsynt gäst. Den har endast påträffats sju gånger, varav en märkligt nog uppträdde över en månad i södra Lappland och hela fyra ringmärkta i Ottenby på Öland:[6]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Polygottsångare behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Den är närmast släkt med härmsångaren (H. icterina).[7]

Tidigare fördes de liksom ett mycket stort antal andra arter till familjen Sylviidae, tidigare kallad rätt och slätt sångare. Forskning har dock visat att denna gruppering är missvisande, eftersom då även välkända och mycket distinkta familjer som svalor, lärkor och stjärtmesar i så fall bör inkluderas.[8] Polyglottsångaren med släktingar har därför brutits ut till familjen rörsångare (Acrocephalidae), vilket även inkluderar just rörsångarsläktet Acrocephalus men även nesillornaMadagaskar och några afrikanska arter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Polyglottsångaren påträffas i macchia, trädgårdar, stora och illa skötta trädgårdar, eksnår, täta törnbuskar på ängar, buskage i skogsgläntor eller skogsbryn, igenväxt betesmark eller flodnära skogar.[1] Den häckar mellan maj och juli och lägger fyra till fem ägg. Födan är huvudsakligen insekter och andra invertebrater men kan sommartid också äta frukt och bär.[5]

Polyglottsångarens ägg.

Status[redigera | redigera wikitext]

I Europa uppskattas polyglottsångarens population bestå av mellan 2,33 och 3,75 miljoner par, vilket extrapolerat på hela utbredningsområdet blir mellan sex och tio miljoner vuxna individer.[9] Den tros öka i Europa eftersom utbredningsområdet vidgats åt både norr och öster. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser den därför inte vara hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Arten tros dock påverkas av klimatförändringarna.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Hippolais polyglotta Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 324. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c] Svensson, L. and Christie, D.A. 2013. Melodious Warbler (Hippolais polyglotta). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (red), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
  6. ^ Polyglottsångare, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  7. ^ Fregin, S., M. Haase, U. Olsson, and P. Alström (2009), Multi-locus phylogeny of the family Acrocephalidae (Aves: Passeriformes) — the traditional taxonomy overthrown, Mol. Phylogenet. Evol. 52, 966-878.
  8. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  9. ^ BirdLife International. 2015. European Red List of Birds. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg.
  10. ^ Engler, J. O., Rödder, D., Elle, O., Hochkirch, A., and Secondi, J. 2013. Species distribution models contribute to determine the effect of climate and interspecific interactions in moving hybrid zones. Journal of Evolutionary Biology 26(11): 2487-2496.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]