Principen om non-refoulement

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Principen om non-refoulement innebär att en fördragsslutande stat inte får utvisa eller avvisa en flykting till gränsen mot ett område där dennes liv eller frihet skulle hotas på grund av hans eller hennes ras eller religion, nationalitet, språk, sexuella läggning, tillhörighet till viss samhällsgrupp, politisk åskådning eller minoritet eller där den asylsökande riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling. Förbudet mot ”refoulement” avser inte bara åtgärder som leder till att utlänningen sänds till hemlandet utan även till områden där personen inte är skyddad mot risken för vidaresändning till hemlandet.[1] Principen finns intagen i artikel 21 i Skyddsgrundsdirektivet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/06/57/40/96a7ae7f.pdf SOU 2006:61 Asylförfarandet - genomförandet av asylprocedurdirektivet i svensk rätt, s. 58 f.

Ltteratur[redigera | redigera wikitext]