Principen om non-refoulement

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Principen om non-refoulement är en internationell princip som appliceras av stater i samband med flyktingar. Den ska skydda flyktingarna mot utvisning eller avvisning när deras liv eller frihet eller i fara.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Principen innebär att en fördragsslutande stat inte får utvisa eller avvisa en flykting

  • … till gränsen mot ett område där dennes liv eller frihet skulle hotas
  • … på grund av hans eller hennes
  • … eller där den asylsökande riskerar att utsättas för
  • tortyr eller
  • … omänsklig eller förnedrande behandling.

Förbudet mot ”refoulement” avser inte bara åtgärder som leder till att utlänningen sänds till hemlandet utan även till områden där personen inte är skyddad mot risken för vidaresändning till hemlandet.[1] Principen finns intagen i artikel 21 i skyddsgrundsdirektivet.[2]

Ordet refoulement [a] kommer från franskan och är substantiv till verbet refouler,[b] som ordagrant betyder "(att) förtrampa/kränka igen". Begreppet non-refoulement används således här i betydelsen "(att) inte återigen kränka en individ (genom återbördande till en förtryckande part)".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ franskt uttal: [ʀəfulmɑ̃]
  2. ^ franskt uttal: [ʀəfule]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Virdesten, Per; Renell, Per; Andersson, Henrik (juni 2006). ”SOU 2006:61” (PDF). Asylförfarandet - genomförandet av asylprocedurdirektivet i svensk rätt. Stockholm: SOU. Sid. 58-59. http://www.regeringen.se/contentassets/16482c1fefb547b2963aa3e5d7a78873/asylforfarandet---genomforandet-av-asylprocedurdirektivet-i-svensk-ratt-sou-200661. Läst 27 juli 2014 
  2. ^ Lempert, Erik; Benson, Karin (19 januari 2006). ”SOU 2006:6”. Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt: En anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande. Stockholm: SOU. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2006/01/sou-20066/. Läst 27 juli 2014 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]