Proxima Centauri
| Proxima Centauri | |
 Proxima Centauris läge, makerad med röd fyrkant och pil | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 14t 29m 42,95s [1] |
| Deklination | -62° 40′ 46,1″ [1] |
| Skenbar magnitud () | 11,05 [2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M5.5 Ve [2] |
| Variabeltyp | UV Ceti-stjärna (flare-stjärna) |
| Andra beteckningar | |
| α Cen C, V645 Centauri, Gliese 551 C, HIP 70890 | |
Proxima Centauri (Latinets proxima = "närmast") är den stjärna som ligger närmast solen. Den tillhör stjärnbilden Kentauren och trippelstjärnsystemet Alfa Centauri, där den kretsar runt dubbelstjärnan Alfa Centauri med en omloppstid på omkring 1 miljon år. Den skenbara magnituden på +11,05 gör att stjärnan endast syns i teleskop.
Inledning
Proxima Centauri är en röd dvärgstjärna, det vill säga en relativt liten och "sval" stjärna med en yttemperatur på 2670 K, hälften av solens yttemperatur. Diametern är en sjundedel av solens. Proxima Centauri befinner sig 4,2 ljusår från jorden, eller 270 000 gånger längre bort än solen. Stjärnan har varit den stjärna som är närmast solen de senaste 32 000 åren, och den kommer att fortsätta vara det i 33 000 år till. Därefter kommer Ross 248 att bli vår närmaste stjärna.
Upptäckt och vidare observationer
Proxima Centauri upptäcktes 1915 av den skotske astronomen Robert Innes som var chef för Union Observatory i Johannesburg i Sydafrika. Stjärnan visade sig ha samma egenrörelse som Alpha Centauri.[3][4]
År 1917 genomförde den holländske astronomen Joan Voûte observationer vid Royal Observatory på Godahoppsudden. Han mätte upp stjärnans trigonometriska parallax till 0,755 ± 0,028" och fastställde att Proxima Centauri hade ungefär samma avstånd från solen som Alpha Centauri. Proxima Centauri visade sig också vara den ljussvagaste stjärna som man kände till vid den tiden.[5] En lika noggrann parallaxuppmätning genomfördes 1928 av amerikanske astronomen Harold Alden, vilket bekräftade Innes uppfattning att denna stjärna ligger närmare, med en parallax på 0,783 ± 0,005".
År 1951 kungjorde den amerikanske astronomen Harlow Shapley, att Proxima Centauri är en flarestjärna. Undersökning av tidigare fotografiska arkiv påvisade att stjärnan hade en mätbart högre magnitud på cirka 8% av bilderna, vilket innebar att Proxima Centauri var den mest aktiva flarestjärna man då kände till.
Planeter
Om en massiv planet skulle kretsa runt Proxima Centauri, skulle stjärnan förskjutas lite grann varje gång planeten fullbordade ett omlopp. Om planetens banplan inte är vinkelrätt mot siktlinjen från jorden, kommer denna förskjutning orsaka periodiska förändringar i Proxima Centauris radialhastighet. Ett flertal mätningar har gjorts av stjärnans radialhastighet och man har inte upptäckt några regelbundna förskjutningar i stjärnans rörelse. Detta har sänkt den maximala massa som en möjlig följeslagare till Proxima Centauri kan tänkas ha.[6][7] På grund av stjärnans aktivitetsnivå får man brus i mätningarna av radialhastighet och detta begränsar möjligheterna att hitta planeter med denna metod.[8]
En finländsk forskare har upptäckt en planet i den beboeliga zonen, och fyndet har styrkts av en internationell forskargrupp. Förutsättningarna för vatten på planeten är goda. Den har fått namnet Proxima Centauri b, och är något större än jorden.[9]
Referenser
Källor
- Proxima Centauri i Nationalencyklopedin
- Artikeln är till viss del översatt från engelska wikipedias artikel Proxima Centauri
Noter
- ^ [a b] Perryman et al.: "The Hipparcos Catalogue" (1997)
- ^ [a b] SIMBAD
- ^ Glass, I. S. (July 2007). ”The Discovery of the Nearest Star”. African Skies 11: sid. 39. Bibcode: 2007AfrSk..11...39G.
- ^ Glass, I.S. (2008). Proxima, the Nearest Star (other than the Sun). Cape Town: Mons Mensa. http://www.saao.ac.za/~isg/proxima.html
- ^ Voûte, J. (1917). ”A 13th magnitude star in Centaurus with the same parallax as α Centauri”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 77: sid. 650–651. Bibcode: 1917MNRAS..77..650V.
- ^ Benedict; G. Fritz; Chappell, D. W.; Nelan, E.; Jefferys, W. H.; Van Altena, W.; Lee, J.; Cornell, D.; et al. (1999). ”Interferometric Astrometry of Proxima Centauri and Barnard's Star Using HUBBLE SPACE TELESCOPE Fine Guidance Sensor 3: Detection Limits for Substellar Companions”. The Astronomical Journal 118 (2): sid. 1086–1100. doi:. Bibcode: 1999astro.ph..5318B.
- ^ Kürster, M.; Hatzes, A. P.; Cochran, W. D.; Döbereiner, S.; Dennerl, K.; Endl, M. (1999). ”Precise radial velocities of Proxima Centauri. Strong constraints on a substellar companion”. Astronomy & Astrophysics Letters 344: sid. L5–L8. Bibcode: 1999A&A...344L...5K.
- ^ Saar, Steven H.; Donahue, Robert A. (1997). ”Activity-related Radial Velocity Variation in Cool Stars”. Astrophysical Journal 485 (1): sid. 319–326. doi:. Bibcode: 1997ApJ...485..319S.
- ^ ”Historisk upptäckt”. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/24/historisk-upptackt-finlandsk-astronom-har-hittat-jordlik-planet-nara-var. Läst 24 augusti 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Proxima Centauri.
