Klorpromazin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hibernal)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Molekylmodell
Tidigt blad om Hibernal

Klorpromazin (Hibernal), är ett läkemedel inom gruppen neuroleptika, det vill säga ett läkemedel som dämpar psykotiska symtom vid till exempel schizofreni. Klorpromazin har den kemiska formeln C17H19ClN2S.

Substansen utvecklades år 1949[1] av Rhône-Poulenc som antihistamin men även med mål att inneha den antipsykotiska aktiviteten. Klorpromazin, som en slags antihistamin, testades först som ett bedövningsmedel på soldater av den franska kirurgen Henri Laborit under år 1949.[2][3] Henri Laborit märkte att patienter blev betydligt lugnare och läkemedlets effekt bekräftades när det gavs till en man som hade mani ett par år senare.[4] Klorpromazins lindrande inverkan på psykoser upptäcktes på tidigt 1950-tal och var det först funna läkemedlet med sådana egenskaper.[5][6]

Det är få medel med så mycket uppmärksamhet som Klorpromazin fick. Hundratals - nära 500 publikationer blev gjorda under endast de 2 första åren vid användning av medicinen och bibliografi fullgjorde slutet av år 1953 - 417 funna skrifter rörande Klorpromazin. Av dessa kan nämnas, 74 ägnas åt dess farmakologi och 160 om dess användning vid anestesi och kirurgi och resten handlade om användningen i obstetrik, gynekologi, patologi och pediatrik.[7]

Preparatet förstärker effekten av analgetikum. Klorpromazin (Hibernal) hade omfattande biverkningar.

Klorpromazin godkändes av FDA den 26 mars 1954.[8] Klorpromazin kom till Sverige år 1955 och försvann cirka 2007 (Den 31 oktober 2006 fattades beslutet om att överge hibernal).[9]

I slutet av 1940- och början av 1950-talet hade andra fentiaziner, främst Lergigan, börjat användas som lugnande och antiallergiska mediciner och används fortfarande.

Hibernal blockerar bland annat dopamin D2-receptorn kraftigt, vilket förklarar vissa biverkningar.[10]

Effektivitet[redigera | redigera wikitext]

I en 2013 studie i en jämförelse av 15 antipsykotiska mediciner i effektivitet i behandling av schizofreniska symtomer, klorpromazin demonstrerade mild-standard effektivitet. 13% mer effektiv än lurasidon och iloperidon, ungefär samma effektivitet som ziprasidon och asenapin, och 12-16% mindre effektiv än haloperidol, quetiapin, och aripiprazol.[11]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Liksom alla läkemedel är även klorpromazin förknippat med biverkningar. Till dessa hör bland annat:

  • Lätta darrningar, ryckningar och/eller skakningar i till exempel händer eller fingrar.
  • Svårighet att sitta still.
  • Ryckningar i ansiktet, grimaserande och egendomliga tungrörelser.
  • Hudallergier och missfärgning av hudpartier som utsätts för solljus.
  • Förstoring av brösten med vätskeutsöndring.
  • Ökad aptit (risk för viktökning).
  • Muntorrhet.
  • Akuta muskelkramper.
  • Gulsot utan tecken på leverskada.
  • Övergående rubbningar av libido och potens.

Uppgifter från 1968 och 1977 tyder på att diabetesrisk fanns, att glukos kunde stiga (blodsocker) och medföra viktuppgång.[12] [13]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Då Klorpromazin gör patienten mycket känslig för solljus användes inom psykiatrin ofta s.k Hibernalhattar, en sorts stråhatt, som skulle skydda exponerad hud från direkt solljus då detta medförde hudmissfärgning och ev. allergiska reaktioner som följd av medicineringen.

Hibernal sågs som en revolution inom psykiatrin när den kom då sjukvården fick ett effektivt, icke kirurgiskt (lobotomi) verktyg att behandla och dämpa personer med psykosrelaterade sjukdomar. Hibernal har ofta kallats "kemisk lobotomi".

Internationella benämningar[redigera | redigera wikitext]

Hibernal marknadsförs internationellt under namn som: Hibanil, Klorpromex, Largactil, Largaktyl, Megaphen, Promacid, Chloractil, Chlorazin, Sonazine, Marazine, Propaphenin, Taroctyl, Thorazine, Torazina, Promapar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://books.google.se/books?id=4nzSBwAAQBAJ&pg=PA4&lpg=PA4#v=onepage&q&f=false
  2. ^ http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6233607.stm
  3. ^ https://books.google.se/books?id=xzSYBwAAQBAJ&pg=PA113&lpg=PA113&dq=chlorpromazine+synthesized+1949&source=bl&ots=WRXdZx7FJD&sig=ACfU3U0X3mM0T0wP-4_fg4rJ4wogAPxIjQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwj8lNbMyqnmAhUyAxAIHYTIAws4ChDoATAHegQICRAB#v=onepage&q=chlorpromazine%20synthesized%201949&f=false
  4. ^ http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6233607.stm
  5. ^ Healy, David (2004). The Creation of Psychopharmacology. Harvard University Press. sid. 37–73. ISBN 978-0-674-01599-9. http://books.google.com/?id=6O2rPJnyhj0C&printsec=frontcover&dq=isbn=978-0-674-01599-9&cd=1#v=onepage&q=chlorpromazie. Läst 6 juli 2010 
  6. ^ Yuhas, Daisy. ”Throughout History, Defining Schizophrenia Remains A Challenge (Timeline)”. Scientific American Mind (March 2013). http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=throughout-history-defining-schizophrenia-has-remained-challenge. Läst 2 mars 2013. 
  7. ^ https://bjanaesthesia.org/article/S0007-0912(17)47343-0/pdf
  8. ^ https://books.google.se/books?id=piKcBQAAQBAJ&pg=PT515&lpg=PT515&dq=chlorpromazine+26+march+1954&source=bl&ots=drkwXGItR8&sig=Ag87FHLK6wgSv55WXHxs30ldDCo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiloe6ri-PNAhVFLZoKHWiGDgkQ6AEIJjAB#v=onepage&q=chlorpromazine%2026%20march%201954&f=false
  9. ^ https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2006/Hibernal-tabletter-avregistreras/
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025045344/https://pingpong.ki.se/public/pp/public_file_archive/archive.html?publishedItemId=17945457&courseId=7326&fileId=17742534. Läst 24 oktober 2016. 
  11. ^ Leucht, Stefan; Cipriani, Andrea; Spineli, Loukia; Mavridis, Dimitris; Örey, Deniz; Richter, Franziska; Samara, Myrto; Barbui, Corrado; et al. (2013). ”Comparative efficacy and tolerability of 15 antipsychotic drugs in schizophrenia: a multiple-treatments meta-analysis”. The Lancet 382 (9896): sid. 951–62. doi:10.1016/S0140-6736(13)60733-3. PMID 23810019. 
  12. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/832653
  13. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/5717295

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]