Klorpromazin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Molekylmodell för klorpromazin (summaformel: C17H19ClN2S

Klorpromazin är ett antipsykotiskt läkemedel inom gruppen typiska antipsykotika och dämpar psykotiska symtom vid till exempel schizofreni.

Klorpromazin har sedativ och antiemetisk effekt (förhindrar illamående).[1] Preparatet förstärker effekten av analgetikum. Klorpromazin hade omfattande biverkningar. Klorpromazin blockerar bland annat dopamin D2-receptorn kraftigt, vilket förklarar vissa biverkningar.[2]

Farmakologi[redigera | redigera wikitext]

Kemiskt sett är klorpromazin ett fentiazinderivat och fentiaziner var det första antipsykotikumet.

Blockeringen av dopamin D2-receptorer förmedlar antipsykotisk aktivitet men kan orsaka extrapyramidala bieffekter (EPS).[3] Det upptäcktes med atypiska antipsykotika ett annat sätt att få lägre incidens av EPS där dopamin D2-receptorerna fortfarande blockerades.[4]

Klorpromazin binder till muskarina kolinerga receptorer[5] och binder till NMDA-receptorn där det blockerar NMDA-receptorn.[6][7][8]

Det verkar också på alfa-1-adrenerga receptorer[9] och histamin H1-receptorer.[10]

Effektivitet[redigera | redigera wikitext]

I en jämförande studie från 2013 där 15 antipsykotiska mediciner studerades avseende effektivitet i behandling av schizofrena symtom, uppvisade klorpromazin mild–standard-effektivitet.[11]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste biverkningarna är extrapyramidala bieffekter, sömnighet, muntorrhet, blodtrycksfall och ökad kroppsvikt.[12] Allvarliga biverkningar är tardiv dyskinesi, malignt neuroleptikasyndrom och minskat antal vita blodkroppar.[13][14][15] Det finns fall av agranulocytos beskrivna.[16][17]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Reklamblad om för Thorazine (klorpromazin) från tidigt 1960-tal

Klorpromazin sågs som en revolution inom psykiatrin när den kom då sjukvården fick ett effektivt, icke kirurgiskt (lobotomi) verktyg att behandla och dämpa personer med psykosrelaterade sjukdomar.[18][19] Klorpromazin har kallats "kemisk lobotomi".[20][21]

Substansen utvecklades år 1949[22] av Rhône-Poulenc som antihistamin men även med mål att inneha den antipsykotiska aktiviteten. Klorpromazin är som en slags antihistamin och testades först år 1949 som ett bedövningsmedel på soldater av den franska kirurgen Henri Laborit.[23][24] Henri Laborit märkte att patienter blev betydligt lugnare och läkemedlets effekt bekräftades när det ett par år senare gavs till en man som hade mani.[25] Klorpromazins lindrande inverkan på psykoser upptäcktes under tidigt 1950-tal och var det första läkemedlet med sådana egenskaper.[26][27]

Klorpromazin var det första typiska antipsykotiska läkemedlet och utarbetades av ett forskarlag under tillfällig ledning av Paul Charpentier hos Rhône-Poulenc inte långt efter andra världskriget.[28]

Man fick ihop en kemisk substans som kan mota bort psykoser men blev obehaglig (likt andra tidigare behandlingsmetoder) på grund av en väldigt ofördelaktig biverkningsprofil vilket ansågs bero på dess kemi. Vidare forskning skedde för att få fram skonsammare preparat. Få läkemedel har fått så mycket uppmärksamhet som klorpromazin. Nära 500 publikationer gjordes under de två första åren av användning av medicinen och i slutet av år 1953 fanns 417 skrifter rörande klorpromazin. Av dessa kan nämnas 74 som ägnades åt dess farmakologi och 160 åt användning vid anestesi och kirurgi. Resten handlade om användningen i obstetrik, gynekologi, patologi och pediatrik.[29]

Klorpromazin godkändes av FDA den 26 mars 1954.[30] Klorpromazin började användas i Sverige år 1955 och försvann cirka 2007 (den 31 oktober 2006 fattades beslutet om att klorpromazin skulle avregisteras).[31]

I slutet av 1940- och början av 1950-talet hade andra fentiaziner, främst lergigan, börjat användas som lugnande och antiallergiska mediciner och används fortfarande.

Efterföljaren till klorpromazin är levomepromazin.

Klorpromazin (Hibernal) gör patienten mycket känslig för solljus, därför användes inom psykiatrin ofta s.k Hibernalhattar, en sorts stråhatt, som skulle skydda exponerad hud från direkt solljus då detta medförde hudmissfärgning och eventuellt allergiska reaktioner som följd av medicineringen.[20]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Klorpromazin marknadsförs internationellt under namn som: Hibernal, Hibanil, Klorpromex, Largactil, Largaktyl, Megaphen, Promacid, Chloractil, Chlorazin, Sonazine, Marazine, Propaphenin, Taroctyl, Thorazine, Torazina och Promapar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200223132135/https://farmakologiforantipsykotiska.files.wordpress.com/2020/02/nanopdf.com_antipsykotika-frelsn-160414-ping-pong.pdf. Läst 26 mars 2020. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025045344/https://pingpong.ki.se/public/pp/public_file_archive/archive.html?publishedItemId=17945457&courseId=7326&fileId=17742534. Läst 24 oktober 2016. 
  3. ^ https://www.sciencedirect.com/topics/psychology/chlorpromazine
  4. ^ http://bhjournal.in/eJournals/ShowText.aspx?ID=2015&Type=FREE&TYP=TOP&IN=&IID=50&Value=1&isPDF=YES[död länk]
  5. ^ https://www.sciencedirect.com/topics/psychology/chlorpromazine
  6. ^ https://www.researchgate.net/publication/11982260_Differential_effects_of_chlorpromazine_on_ionotropic_glutamate_receptors_in_cultured_rat_hippocampal_neurons
  7. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11356306/
  8. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28167075/
  9. ^ https://www.sciencedirect.com/topics/psychology/chlorpromazine
  10. ^ https://www.sciencedirect.com/topics/psychology/chlorpromazine
  11. ^ Leucht, Stefan; Cipriani, Andrea; Spineli, Loukia; Mavridis, Dimitris; Örey, Deniz; Richter, Franziska; Samara, Myrto; Barbui, Corrado; et al. (2013). ”Comparative efficacy and tolerability of 15 antipsychotic drugs in schizophrenia: a multiple-treatments meta-analysis”. The Lancet 382 (9896): sid. 951–62. doi:10.1016/S0140-6736(13)60733-3. PMID 23810019. 
  12. ^ https://web.archive.org/web/20151208163938/http://www.drugs.com/monograph/chlorpromazine-hydrochloride.html
  13. ^ https://web.archive.org/web/20151208163938/http://www.drugs.com/monograph/chlorpromazine-hydrochloride.html
  14. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/711690
  15. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19393387
  16. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/711690
  17. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19393387
  18. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16433053/
  19. ^ https://books.google.se/books?id=M49pEDoEpl0C&pg=PA6&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
  20. ^ [a b] https://langbrosjukhus.se/hibernal/
  21. ^ https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/2005/29674.pdf
  22. ^ https://books.google.se/books?id=4nzSBwAAQBAJ&pg=PA4&lpg=PA4#v=onepage&q&f=false
  23. ^ http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6233607.stm
  24. ^ https://books.google.se/books?id=xzSYBwAAQBAJ&pg=PA113&lpg=PA113&dq=chlorpromazine+synthesized+1949&source=bl&ots=WRXdZx7FJD&sig=ACfU3U0X3mM0T0wP-4_fg4rJ4wogAPxIjQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwj8lNbMyqnmAhUyAxAIHYTIAws4ChDoATAHegQICRAB#v=onepage&q=chlorpromazine%20synthesized%201949&f=false
  25. ^ http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6233607.stm
  26. ^ Healy, David (2004). The Creation of Psychopharmacology. Harvard University Press. sid. 37–73. ISBN 978-0-674-01599-9. http://books.google.com/?id=6O2rPJnyhj0C&printsec=frontcover&dq=isbn=978-0-674-01599-9&cd=1#v=onepage&q=chlorpromazie. Läst 6 juli 2010 
  27. ^ Yuhas, Daisy. ”Throughout History, Defining Schizophrenia Remains A Challenge (Timeline)”. Scientific American Mind (March 2013). http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=throughout-history-defining-schizophrenia-has-remained-challenge. Läst 2 mars 2013. 
  28. ^ https://www.sciencedirect.com/topics/psychology/chlorpromazine
  29. ^ https://bjanaesthesia.org/article/S0007-0912(17)47343-0/pdf
  30. ^ https://books.google.se/books?id=piKcBQAAQBAJ&pg=PT515&lpg=PT515&dq=chlorpromazine+26+march+1954&source=bl&ots=drkwXGItR8&sig=Ag87FHLK6wgSv55WXHxs30ldDCo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiloe6ri-PNAhVFLZoKHWiGDgkQ6AEIJjAB#v=onepage&q=chlorpromazine%2026%20march%201954&f=false
  31. ^ https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2006/Hibernal-tabletter-avregistreras/