Socialistiskt Alternativ

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Rättvisepartiet Socialisterna)
Socialistiskt Alternativ
Logo_of_the_Swedish_political_party_Socialistiskt_Alternativ.png
Socialistiskt Alternativs bokbord på en demonstration i Stockholm mot Sveriges migrationspolitik, mars 2013.
FörkortningSAV
LandSverige Sverige
PartiordförandeKollektiv ledning
Grundat1973
HuvudkontorFarsta
Politisk ideologiSocialism, Marxism, Trotskism, Socialistisk feminism, Marxistisk feminism, Kommunism
Politisk positionExtremvänster
Internationellt samarbetsorganInternational Socialist Alternative
Färg(er)Röd
Riksdagen
Röstandel
0,00 %
Mandat
0 / 349
Regionfullmäktige[1][2]
Röstandel
0,00 %
Mandat
0 / 1 720
Kommunfullmäktige[1][2]
Röstandel
0,04 %
Mandat
2 / 12 614
Webbplats
www.socialisterna.org
Svensk politik
Politiska partier
Val
Denna artikel är en del i serien
Trotskism
Fjärde internationalens emblem
Fjärde internationalens emblem

Lev Trotskij

Fjärde internationalen


Marxism

Leninism
Oktoberrevolutionen


Framstående trotskister
James P. Cannon
Tony Cliff
Ted Grant
Joseph Hansen
Gerry Healy
Pierre Lambert
Livio Maitan
Ernest Mandel
Nahuel Moreno
J. Posadas
Max Shachtman
Peter Taaffe
Trotskistiska internationaler
(återförenade) 4:e internationalen
International Socialist Alternative
Internationalist Communist Union
International Socialist Tendency
Internationella marxistiska tendensen
Internationella kommittéen för den fjärde internationalen
Kommittén för en arbetarinternational

Socialistiskt Alternativ (SAV), tidigare Tidskriftsföreningen Offensiv, Arbetarförbundet Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna, är ett svenskt politiskt parti. Partiet är marxistiskt och trotskistiskt. Partiet har ingen partiledare, utan har istället en kollektiv ledning i det Verkställande Utskottet (VU). Partiet är registrerat hos valmyndigheten för riksdagsval.[3]

Rättvisepartiet Socialisterna är svensk sektion av det Internationella socialistiska alternativet (ISA).[4]

Partiet beskriver själva att de under 2000-talet varit en aktiv och ibland ledande kraft i olika proteströrelse mot högerpolitik från Göteborgsaktionen 2001 (mot EU-toppmötet), Alliansens förändringar som rörde arbetslösa och sjuka, till Välfärd utan Vinst, 'En annan vård är möjlig' och Välfärdsalliansen mot vinster i välfärden, nedskärningar mm. En återkommande del av partiets arbete är kampen mot rasism, men också att koppla detta till kamp mot nedskärningar och högerpolitik som partiet anser är rasismens grogrund.[5] Sedan valet 2018 har bostadskampen varit en viktig del av partiets arbete med aktivt arbete i kampanjen Nej till Marknadshyra.[6]

Rättvisepartiet Socialisterna demonstrerar i Stockholm under 1990-talet.
Anti-rasistiska demonstranter ockuperar Kungsträdgården i Stockholm, där Offensiv var en drivande faktor i kampen.[7]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Det var en grupp studenter vid Umeå universitet som kom att skapa gruppen runt tidningen Offensiv på början av 1970-talet. De var medlemmar i Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU). Vid SSU:s kongress 1972 träffade två medlemmar ur denna grupp, Anders Hjelm och Arne Johansson, representanter för Labourpartiets ungdomsförbund i Storbritannien, som vid den tiden kontrollerades av anhängare till den trotskistiska tidningen Militant, och började diskutera med dem. Som Arne Johansson uttrycker det "En slutsats av diskussionerna med de brittiska trotskisterna var att vi borde börja ge ut en tidning som en samlingspunkt för en marxistisk vänster inom arbetarrörelsen, något vi sedan gjorde inför valet 1973".[8][9]

I början av 1980-talet inledde SSU uteslutningar av socialister med anknytning till tidningen Offensiv. Aktivister i Offensiv kallade uteslutningarna för häxjakter arrangerade av SSU:s högerledning. SSU:s ledning sa istället att Offensiv-tendensen hade ambition om att genomföra ett kommunistiskt maktövertagande inom SSU.[1][10]

I början av 1990-talet började Offensiv överge Entrismen som strategi på grund av högervändningen som skedde inom den Svenska socialdemokratin.

Organisationen tog därför gradvis avstånd från det socialdemokratiska partiet och ännu mer från SSU, vars medlemmar ofta såg dem som infiltratörer. Tidningen Offensiv riktade hård kritik mot Socialdemokraternas politik och hävdade att partiet inte längre företrädde arbetarklassens intressen. Istället började man propagera för att bygga upp ett nytt arbetarparti som skulle ta över denna roll.[11]

1997 bytte Arbetarförbundet Offensiv namn till Rättvisepartiet Socialisterna och började publicera Offensiv varje vecka, vilket fortfarande görs idag.[8]

Arne Johansson (medgrundare av Offensiv) talar på partikongressen 1997, då partiet tar namnet Rättvisepartiet Socialisterna.
Offensiv vinner tre mandat i Umeå kommunfullmäktige 1991.

Val och utbrytningar[redigera | redigera wikitext]

RS vann sina första platser i kommunfullmäktige i Umeå 1991. År 2002 hade partiet tre mandat i kommunfullmäktige i Umeå och vann även två mandat i Luleå.[12] I valet 2006 fick RS representanter i kommunfullmäktige i Umeå (3 mandat), Luleå (3 mandat) och Haninge (2 mandat).[13] År 1994 vann RS en plats i Västerbottens läns landsting men vid nästa val 1998 misslyckades partiet med att nå 3%-spärren som krävs för mandat.

Innan valet 2010 skedde en utbrytning då majoriteten inom partiet i Västerbotten bildade ett nytt parti, Rättvisepartiet Socialisterna - enhetslista för jobb, mot nedskärningar (RSE). RSE, till skillnad från moderpartiet, kampanjade inte för riksdagen men vann en plats i kommunfullmäktige i Umeå (som behölls av en sittande RS-kommunfullmäktigeledamot). Genom att fullborda och förenkla Utbrytningen bytte partiet namn till Arbetarpartiet 2011. I Haninge och Luleå behöll RS fem mandat utan vare sig vinster eller förluster i valet 2010.[14][15]

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

  • 1973 Partiet grundas som Tidskriftsföreningen Offensiv.[16]
  • 1991 Invalda i Umeå kommunfullmäktige med tre mandat (Socialdemokratiska mandat via en spränglista).
  • 1994 Invalda i Västerbottens läns landsting med ett mandat. Minskar till två mandat i Umeå kommunfullmäktige (Socialdemokratiska mandat via en spränglista).
  • 1993 Partiet byter namn till Arbetarförbundet Offensiv.[16]
  • 1995 ställer upp i Europaparlamentsvalet som en del av valalliansen Rättviselistan - EU-motståndare mot nedskärningar.
  • 1997 Partiet byter namn till Rättvisepartiet Socialisterna.[16]
  • 1998 Ställer för första gången upp i val som Rättvisepartiet Socialisterna och inte som Socialdemokraterna (i Umeå går man till val under beteckningen "Rättvisepartiet Offensiv"). Kommer inte in i landstinget på grund av treprocentspärren. Får två mandat i Umeå kommunfullmäktige.
  • 2002 Invalda i Luleå kommunfullmäktige med två mandat. Ökar till tre mandat i Umeå.
  • 2004 Ställer upp i EU-parlamentsvalet, 2 087 röster.
  • 2006 Invalda i Haninge kommunfullmäktige med två mandat. Ökar till tre mandat i Luleå. Åtta kommunfullmäktigemandat totalt i Sverige. Sammanlagt fick de 6723 röster i kommunvalet och 1097 röster, eller 0,02 %, i riksdagsvalet.
  • 2009 ställer upp i Europaparlamentsvalet tillsammans med Socialistiska Partiet och oberoende kandidater under namnet ArbetarInitiativet.
  • 2010 sker en utbrytning ur Rättvisepartiet Socialisterna i vilken majoriteten av lokalavdelningen i Umeå, där partiet haft en stark ställning med bland annat tre kommunfullmäktigemandat, lämnar Rättvisepartiet Socialisterna och bildar partiet Rättvisepartiet Socialisterna - Enhetslista för jobb, mot nedskärningar,[17][18] som senare byter namn till Arbetarpartiet
  • 2010 Återvalda i Haninge och Luleå. Ställer ej upp till omval i Umeå. Fem kommunala mandat totalt i Sverige. 1507 röster i riksdagsvalet.
  • 2011 ställer man upp i omvalet till regionfullmäktige i Västra Götaland och får 0,08% av rösterna.
  • 2014 Minskar till två mandat i Luleå. Behåller båda mandaten i Haninge. Totalt fyra kommunfullmäktigemandat i Sverige. Sammanlagt fick de 4450 röster i kommunfullmäktigevalet, 2293 röster i landstingsvalet och 791 röster i riksdagsvalet.
  • 2018 Partiet behåller sina två mandat i Luleå, men förlorar sina två mandat i Haninge.[19] I riksdagsvalet 2018 fick partiet inga röster.[20]
  • 2022 behåller partiet sina två mandat i Luleå.[21]
  • 2023 Rättvisepartiet Socialisterna byter namn till Socialistiskt Alternativ.[22]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022. 
  2. ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022. 
  3. ^ ”Registrerade partibeteckningar”. www.val.se. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 19 september 2018. 
  4. ^ https://internationalsocialist.net/en/2020/02/announcement
  5. ^ ”Vår politik / presentation av RS -”. https://www.socialisterna.org/var-politik/. Läst 8 september 2021. 
  6. ^ raddahyresratterna (16 mars 2021). ”Nej till marknadshyra – orter och organisationer”. Nej till marknadshyra. https://raddahyresratterna.se/2021/03/16/nej-till-marknadshyra-orter-och-organisationer/. Läst 8 september 2021. 
  7. ^ Robert Bielecki (14 april 2023). ”Offensiv 50 år: 90-talet – kamp mot rasism och fascism -”. https://www.socialisterna.org/offensiv-50-ar-90-talet-kamp-mot-rasism-och-fascism/. Läst 24 september 2023. 
  8. ^ [a b] International Socialist Alternative (20 maj 2004). ”CWI 30th Anniversary || The Swedish Perspective” (på engelska). International Socialist Alternative. https://internationalsocialist.net/en/2004/05/our-activity. Läst 12 augusti 2023. 
  9. ^ Robert Bielecki (13 januari 2023). ”Offensivs kamp för socialism 50 år, del 1 -”. https://www.socialisterna.org/offensivs-kamp-for-socialism-50-ar-del-1/. Läst 12 augusti 2023. 
  10. ^ ”Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister anarkister m.m. 1965-2002. Del-2.”. Svenska regeringen. 19 februari 2002. https://www.regeringen.se/contentassets/40491471b3fa4238924d432c1d573584/hotet-fran-vanster.-sakerhetstjansternas-overvakning-av-kommunister-anarkister-m.m.-1965-2002.-del-2. Läst 12 augusti 2023. 
  11. ^ Robert Bielecki (31 mars 2023). ”Offensiv 50 år: AFO bildades 1993 för att stärka kampen -”. https://www.socialisterna.org/offensiv-50-ar-afo-bildades-1993-for-att-starka-kampen/. Läst 12 augusti 2023. 
  12. ^ International Socialist Alternative (19 september 2002). ”Sweden || Five Councillors Elected for CWI” (på engelska). International Socialist Alternative. https://internationalsocialist.net/en/2002/09/sweden-2. Läst 12 augusti 2023. 
  13. ^ International Socialist Alternative (17 september 2006). ”Sweden || Three New CWI City Councillors Elected” (på engelska). International Socialist Alternative. https://internationalsocialist.net/en/2006/09/sweden-2. Läst 12 augusti 2023. 
  14. ^ ”Arbetarpartiet.se”. https://arbetarpartiet.se/. Läst 12 augusti 2023. 
  15. ^ ”Valresultat Umeå 2010”. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/24/80/index.html. Läst 12 augusti 2023. 
  16. ^ [a b c] ”Rättvisepartiet Socialisterna; 1973–”. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. https://www.arbark.se/sv/arkivkatalog/?kod=4159/. Läst 24 maj 2023. 
  17. ^ ”Rättevisepartiet Socialisternai Umeå lämnar moderpartiet”. Folkbladet. 17 mars 2010. http://www.folkbladet.nu/169971/rattevisepartiet-socialisternai-umea-lamnar-moderpartiet. 
  18. ^ ”Rättvisepartiet vill växa i landet”. Sveriges Radio. 22 augusti 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=3939410. Läst 1 september 2016. ”Rättvisepartiets umeåmedlemmar lämnade den gamla organisationen och går till val i Umeå och landstinget som Rättvisepartiet Socialisterna, enhetslista för jobb - mot nedskärningar.” 
  19. ^ ”Haninge - Röster - Val 2018”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/01/36/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  20. ^ ”Röster - Val 2018”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  21. ^ Val Luleå 2022
  22. ^ Rättvisepartiet Socialisterna byter namn till Socialistiskt Alternativ

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]