Rättvisepartiet Socialisterna
Rättvisepartiet Socialisterna | |
Rättvisepartiet Socialisternas bokbord på en demonstration i Stockholm mot Sveriges migrationspolitik, mars 2013. | |
Förkortning | RS |
---|---|
Land | ![]() |
Partiordförande | Kollektiv ledning |
Grundat | 1973/1997 |
Huvudkontor | Farsta |
Politisk ideologi | Socialism, Marxism, Trotskism, Socialistisk feminism, Marxistisk feminism, Kommunism |
Politisk position | Extremvänster |
Internationellt samarbetsorgan | Internationellt socialistiskt alternativ |
Färg(er) | Röd |
Riksdagen | |
Röstandel | 0,00 % |
Mandat | 0 / 349 |
Regionfullmäktige[1][2] | |
Röstandel | 0,00 % |
Mandat | 0 / 1 720 |
Kommunfullmäktige[1][2] | |
Röstandel | 0,04 % |
Mandat | 2 / 12 614 |
Webbplats | |
www.socialisterna.org | |
Svensk politik Politiska partier Val |
Rättvisepartiet Socialisterna (RS), till 1997 Arbetarförbundet Offensiv, är ett svenskt politiskt parti. Partiet är leninistiskt och trotskistiskt. Partiet har ingen partiledare, utan har istället en kollektiv ledning i det Verkställande Utskottet (VU). Partiet är registrerat hos valmyndigheten för riksdagsval.[3]
Rättvisepartiet Socialisterna är svensk sektion av Internationellt socialistiskt alternativ (ISA).[4]
Partiet beskriver själva att dem under 2000-talet varit en aktiv och ibland ledande kraft i olika proteströrelse mot högerpolitik från Göteborgsaktionen 2001 (mot EU-toppmötet), Alliansens förändringar som rörde arbetslösa och sjuka, till Välfärd utan Vinst, 'En annan vård är möjlig' och Välfärdsalliansen mot vinster i välfärden, nedskärningar mm. En återkommande del av partiets arbete är kampen mot rasism, men också att koppla detta till kamp mot nedskärningar och högerpolitik som partiet anser är rasismens grogrund.[5] Sedan valet 2018 har bostadskampen varit en viktig del av partiets arbete med aktivt arbete i kampanjen Nej till Marknadshyra.[6]
Historia[redigera | redigera wikitext]
- 1991 Invalda i Umeå kommunfullmäktige med tre mandat (Socialdemokratiska mandat via en spränglista).
- 1994 Invalda i Västerbottens läns landsting med ett mandat. Minskar till två mandat i Umeå kommunfullmäktige (Socialdemokratiska mandat via en spränglista).
- 1995 ställer upp i Europaparlamentsvalet som en del av valalliansen Rättviselistan - EU-motståndare mot nedskärningar.
- 1998 Ställer för första gången upp i val som Rättvisepartiet Socialisterna och inte som Socialdemokraterna (i Umeå går man till val under beteckningen "Rättvisepartiet Offensiv"). Kommer inte in i landstinget på grund av treprocentspärren. Får två mandat i Umeå kommunfullmäktige.
- 2002 Invalda i Luleå kommunfullmäktige med två mandat. Ökar till tre mandat i Umeå.
- 2004 Ställer upp i EU-parlamentsvalet, 2 087 röster.
- 2006 Invalda i Haninge kommunfullmäktige med två mandat. Ökar till tre mandat i Luleå. Åtta kommunfullmäktigemandat totalt i Sverige. Sammanlagt fick de 6723 röster i kommunvalet och 1097 röster, eller 0,02 %, i riksdagsvalet.
- 2009 ställer upp i Europaparlamentsvalet tillsammans med Socialistiska Partiet och oberoende kandidater under namnet ArbetarInitiativet.
- 2010 sker en utbrytning ur Rättvisepartiet Socialisterna i vilken lokalavdelningen i Umeå, där partiet haft en stark ställning med bland annat tre kommunfullmäktigemandat, lämnar Rättvisepartiet Socialisterna och bildar partiet Rättvisepartiet Socialisterna - Enhetslista för jobb, mot nedskärningar,[7][8] som senare byter namn till Arbetarpartiet
- 2010 Återvalda i Haninge och Luleå. Ställer ej upp till omval i Umeå. Fem kommunala mandat totalt i Sverige. 1507 röster i riksdagsvalet.
- 2011 ställer man upp i omvalet till regionfullmäktige i Västra Götaland och får 0,08% av rösterna.
- 2014 Minskar till två mandat i Luleå. Behåller båda mandaten i Haninge. Totalt fyra kommunfullmäktigemandat i Sverige. Sammanlagt fick de 4450 röster i kommunfullmäktigevalet, 2293 röster i landstingsvalet och 791 röster i riksdagsvalet.
- 2018 Partiet behåller sina två mandat i Luleå, men förlorar sina två mandat i Haninge.[9] I riksdagsvalet 2018 fick partiet inga röster.[10]
- 2022 behåller partiet sina två mandat i Luleå.[11]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022.
- ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022.
- ^ ”Registrerade partibeteckningar”. www.val.se. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 19 september 2018.
- ^ https://internationalsocialist.net/en/2020/02/announcement
- ^ ”Vår politik / presentation av RS -”. https://www.socialisterna.org/var-politik/. Läst 8 september 2021.
- ^ raddahyresratterna (16 mars 2021). ”Nej till marknadshyra – orter och organisationer”. Nej till marknadshyra. https://raddahyresratterna.se/2021/03/16/nej-till-marknadshyra-orter-och-organisationer/. Läst 8 september 2021.
- ^ ”Rättevisepartiet Socialisternai Umeå lämnar moderpartiet”. Folkbladet. 17 mars 2010. http://www.folkbladet.nu/169971/rattevisepartiet-socialisternai-umea-lamnar-moderpartiet.
- ^ ”Rättvisepartiet vill växa i landet”. Sveriges Radio. 22 augusti 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=3939410. Läst 1 september 2016. ”Rättvisepartiets umeåmedlemmar lämnade den gamla organisationen och går till val i Umeå och landstinget som Rättvisepartiet Socialisterna, enhetslista för jobb - mot nedskärningar.”
- ^ ”Haninge - Röster - Val 2018”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/01/36/index.html. Läst 19 augusti 2022.
- ^ ”Röster - Val 2018”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022.
- ^ Val Luleå 2022