Rättvisepartiet Socialisterna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rättvisepartiet Socialisterna
Book table by Rättvisepartiet Socialisterna at demonstration against Swedish migration policy in Stockholm.JPG
Rättvisepartiet Socialisternas bokbord på en demonstration i Stockholm mot Sveriges migrationspolitik, mars 2013.
FörkortningRS
PartiordförandeKollektiv ledning
Grundat1973/1997
HuvudkontorFarsta
Politisk ideologiSocialism, Marxism, Trotskism, Socialistisk feminism, Marxistisk feminism
Politisk positionExtremvänster
Internationellt samarbetsorganInternationellt socialistiskt alternativ
Färg(er)Röd
Riksdagen
Röstandel
0,00 %
Mandat
0 / 349
Landstingsfullmäktige
Röstandel
0,03 %
Mandat
0 / 1 696
Kommunfullmäktige
Röstandel
0,06 %
Mandat
2 / 12 700
Webbplats
www.socialisterna.org
Denna artikel är en del i serien
Trotskism
Fjärde internationalens emblem

Lev Trotskij

Fjärde internationalen


Marxism

Leninism
Oktoberrevolutionen


Framstående trotskister
James P. Cannon
Tony Cliff
Ted Grant
Joseph Hansen
Gerry Healy
Pierre Lambert
Livio Maitan
Ernest Mandel
Nahuel Moreno
J. Posadas
Max Shachtman
Peter Taaffe
Trotskistiska internationaler
(återförenade) 4:e internationalen
International Socialist Alternative
Internationalist Communist Union
International Socialist Tendency
International Marxist Tendency
Internationella kommittéen för den fjärde internationalen
Kommittén för en arbetarinternational

Rättvisepartiet Socialisterna, till 1997 Arbetarförbundet Offensiv, är ett svenskt politiskt parti. Partiet är leninistiskt och trotskistiskt. Partiet har ingen partiledare, utan har istället en kollektiv ledning i det Verkställande Utskottet (VU). Partiet är registrerat hos valmyndigheten för riksdagsval.[1]

Rättvisepartiet Socialisterna är svensk sektion av Internationellt socialistiskt alternativ (ISA).[2]

RS har under 2000-talet varit en aktiv och ibland ledande kraft i olika proteströrelse mot högerpolitik från Göteborgsaktionen 2001 mot EU-toppmötet, till Alliansens försämringar för arbetslösa och sjuka, till Välfärd utan Vinst, En annan vård är möjlig och Välfärdsalliansen mot vinster i välfärden, nedskärningar mm. En återkommande del av partiets arbete är kampen mot rasism, men också att koppla detta till kamp mot nedskärningar och högerpolitik som partiet anser är rasismens grogrund.[3] Sedan valet 2018 har bostadskampen varit en viktig del av partiets arbete med aktivt arbete i kampanjen Nej till Marknadshyra.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

  • 1991 Invalda i Umeå kommunfullmäktige med tre mandat (Socialdemokratiska mandat via en spränglista).
  • 1994 Invalda i Västerbottens läns landsting med ett mandat. Minskar till två mandat i Umeå kommunfullmäktige (Socialdemokratiska mandat via en spränglista).
  • 1995 ställer upp i Europaparlamentsvalet som en del av valalliansen Rättviselistan - EU-motståndare mot nedskärningar.
  • 1998 Ställer för första gången upp i val som Rättvisepartiet Socialisterna och inte som Socialdemokraterna (i Umeå går man till val under beteckningen "Rättvisepartiet Offensiv"). Kommer inte in i landstinget på grund av treprocentspärren. Får två mandat i Umeå kommunfullmäktige.
  • 2002 Invalda i Luleå kommunfullmäktige med två mandat. Ökar till tre mandat i Umeå.
  • 2004 Ställer upp i EU-parlamentsvalet, 2 087 röster.
  • 2006 Invalda i Haninge kommunfullmäktige med två mandat. Ökar till tre mandat i Luleå. Åtta kommunfullmäktigemandat totalt i Sverige. Sammanlagt fick de 6723 röster i kommunvalet och 1097 röster, eller 0,02 %, i riksdagsvalet.
  • 2009 ställer upp i Europaparlamentsvalet tillsammans med Socialistiska Partiet och oberoende kandidater under namnet ArbetarInitiativet.
  • 2010 sker en utbrytning ur Rättvisepartiet Socialisterna i vilken lokalavdelningen i Umeå, där partiet haft en stark ställning med bland annat tre kommunfullmäktigemandat, lämnar Rättvisepartiet Socialisterna och bildar partiet Rättvisepartiet Socialisterna - Enhetslista för jobb, mot nedskärningar,[5][6] som senare byter namn till Arbetarpartiet
  • 2010 Återvalda i Haninge och Luleå. Ställer ej upp till omval i Umeå. Fem kommunala mandat totalt i Sverige. 1507 röster i riksdagsvalet.
  • 2011 ställer man upp i omvalet till regionfullmäktige i Västra Götaland och får 0,08% av rösterna.
  • 2014 Minskar till två mandat i Luleå. Behåller båda mandaten i Haninge. Totalt fyra kommunfullmäktigemandat i Sverige. Sammanlagt fick de 4450 röster i kommunfullmäktigevalet, 2293 röster i landstingsvalet och 791 röster i riksdagsvalet.
  • 2018 Partiet behåller sina två mandat i Luleå, men förlorar sina två mandat i Haninge.[7] I riksdagsvalet 2018 fick partiet inga röster.[8]

[källa behövs]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]