Sveriges domstolsväsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även: Sveriges Domstolar
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverige-portalen

Sveriges domstolsväsen är en samlande beteckning för domstolarna i Sverige. Domstolarna kan indelas i tre grupper uppdelade efter vilken typ av mål de dömer i nämligen de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. I de två första grupperna handläggs målen – åtminstone teoretiskt – i tre instanser. I den tredje gruppen varierar möjligheterna att överklaga.

De allmänna domstolarna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Allmänna domstolar

Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.

Tingsrätten är första instans. Det finns 48 tingsrätter av varierande storlek (våren 2010).[1]

Hovrätterna, som är sex till antalet, är andra instans.[2] Dessa är

Högsta domstolen är högsta instans.[3] Högsta domstolens dömer huvudsakligen i mål som ska leda rättstillämpningen, det vill säga skapa prejudikat.

De allmänna domstolarna är behöriga att handlägga alla typer av tvistemål, brottmål och ärenden, som inte uttryckligen har undantagits från deras kompetens. Behörigheten för en allmän domstol följer oftast av lag men en allmän domstol kan även ha behörighet att ta upp mål på grund av den så kallade restkompetensen. En allmän domstol kan således vara behörig att pröva en fråga om det inte finns någon annan domstol som är direkt behörig.

Vanligen inleds handläggningen i tingsrätten men det finns också ärenden som inleds hos en förvaltningsmyndighet. En viss del av tvistemålen är så kallade familjemål som kan avse äktenskapsskillnad, vårdnad om barn, umgängesrätt och underhåll. Andra tvistemål kan avse fordringar eller skadestånd eller tvister om avtal, klander av bodelningar eller arvskiften. I de allmänna domstolarna handläggs även vissa ärenden där någon tvist mellan parterna normalt inte råder. Exempel på sådana ärenden är registrering av äktenskapsförord och förordnande av bodelningsförrättare.

För de allmänna domstolarna finns regler om processordningen i rättegångsbalken och lagen om domstolsärenden.[4] För vissa måltyper finns kompletterande bestämmelser i andra lagar.


Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Mark- och miljödomstol
Migrationsdomstol
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Patent- och marknadsdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

De allmänna förvaltningsdomstolarna[redigera | redigera wikitext]

Förvaltningsrätten är första instans. Det finns 12 förvaltningsrätter.

Kammarrätterna är andra instans. De är fyra till antalet och utgörs av

Högsta förvaltningsdomstolen är högsta instans inom de allmänna förvaltningsdomstolarna. Högsta förvaltningsdomstolen dömer huvudsakligen i mål som ska leda rättstillämpningen det vill säga skapa prejudikat. Före 2011 hette Högsta förvaltningsdomstolen Regeringsrätten.

De allmänna förvaltningsdomstolarna handlägger främst mål som rör mellanhavanden mellan det allmänna och enskilda. Exempel på sådana mål är skattemål, mål om tvångsingripande mot psykiskt sjuka och missbrukare samt socialförsäkringsmål. Framför allt handlägger de allmänna förvaltningsdomstolarna överklaganden från förvaltningsmyndighet, exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna finns regler om processordningen i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen.[5][6] För vissa måltyper finns kompletterande bestämmelser i andra lagar.

Specialdomstolarna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Specialdomstol

En form av specialisering inom de allmänna domstolsslagen är särskilda domstolar som är knutna till de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. De särskilda domstolarna är specialiserade på en eller flera måltyper och är ensamma behöriga att pröva dessa måltyper. De är

Den mest uttalade formen av specialisering är specialdomstolar som är organisatoriskt fristående från de allmänna domstolsslagen. Det finns fyra sådana domstolar (den 1 december 2009):

Domstolsliknande nämnder[redigera | redigera wikitext]

För vissa typer av hyres- och arrendetvister finns det hyresnämnder och arrendenämnder. Dessa har bland annat medlande roller i tvister mellan fastighetsägare och hyresgäster eller arrendatorer.

Statens ansvarsnämnd prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning och läkarundersökning med tvång beträffande statligt anställda i högre befattningar.[7]

Riksdagens ansvarsnämnd prövar vissa frågor om anställningar inom riksdagsförvaltningen. Det kan handla om att skilja någon från dennes anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, anmälan om åtal eller avstängning av en anställd.

Det finns även andra förvaltningsmyndigheter som arbetar på ett sätt som liknar domstolar, till exempel Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.

Domstolarnas administration[redigera | redigera wikitext]

Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet som har inrättats för att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna samt service åt allmänheten.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1 kap. rättegångsbalken (1942:740)
  2. ^ 2 kap. rättegångsbalken (1942:740)
  3. ^ 3 kap. rättegångsbalken (1942:740)
  4. ^ Lag (1996:242) om domstolsärenden (1996:242)
  5. ^ Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (1971:289)
  6. ^ Förvaltningsprocesslag (1971:291)
  7. ^ Instruktion för Statens ansvarsnämnd (2007:831)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]